Publicerad 4 maj 2023
Nyhet

Skärpt försörjningskrav försvårar arbetskraftsinvandring

Regeringen höjer försörjningskravet på arbetskraftsinvandrare från 13 000 till 26 560 per månad. SKR anser att det kommer att göra det svårare att rekrytera till välfärdens verksamheter.

Anders Henriksson, ordförande SKR

Anders Henriksson

− Att hitta rätt kompetens är en av de största utmaningarna som Sverige står inför. Regeringens skärpta försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare försvårar rekrytering och möjligheterna att klara kompetensbehoven i välfärden, säger Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

För att en utlandsutbildad person ska kunna påbörja en anställning krävs ett arbetstillstånd från Migrationsverket. Ett av kraven är kopplat till försörjning, vilket idag innebär en inkomst på 13 000 kronor i månaden. Regeringen har nu aviserat att försörjningskravet höjs till 26 560 kronor.

− Staten behöver stötta välfärdens verksamheter genom att fatta kloka beslut som möter kompetensutmaningarna, exempelvis genom att möjliggöra för parterna att komma överens om avsteg från försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, säger Anders Henriksson.

Ingångslönerna i flera samhällsviktiga yrken på svensk arbetsmarknad hamnar under regeringens nivå på 26 560 kronor. Ett exempel är läkare och sjuksköterskor som rekryteras från tredje land når inte nödävndigtvis upp till det föreslagna försörjningskravet innan de har fått sin svenska legitimation, vilket är något som kan ta tid.

− Vi har helt enkelt inte råd att stänga dörren för utbildade personer som vill arbeta i vårt land. För hälso- och sjukvården och äldreomsorgen handlar det ytterst om möjligheten att kunna bemanna livsviktiga branscher med rätt kompetens, säger Anders Henriksson.

Fakta om arbetskraftsinvandring

Utlandsutbildad personal utgör en betydande del av personalstyrkan i många yrken, och att rekrytera utrikesfödda är en viktig pusselbit i att lösa kompetensutmaningen. Enligt SCB står utrikesfödda för 95 procent av ökningen av personer i arbetsför ålder och sysselsatta fram till 2031. Var femte anställd och en tredjedel av läkarna inom hälso- och sjukvården är idag utrikes född. 2021 erhöll 1 823 personer som hade genomfört sin vårdutbildning i ett annat land en svensk legitimation, vilket var nära 15 procent av alla utfärdade legitimationer.

Läs vidare

Sakkunnig

Anders Barane
Utredare

Pressjour

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.