Publicerad 17 maj 2022
Nyhet

Inflationen kan ge underskott hos kommuner och regioner

Rekordhöga resultat i kommuner och regioner förväntas vända till underskott nästa år. Samtidigt blir utmaningen med demografins utveckling och bristen på arbetskraft alltmer kännbar.

Foto

Anders Knape

Vårens upplaga av Ekonomirapporten, som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) presenterar idag, pekar på att det rekordstarka ekonomiska resultatet i kommuner och regioner nu är till ända. Två år av pandemi, där ekonomin har tryggats i en osäker tid genom en rad statliga åtgärder, följs nu av konsekvenser av det pågående kriget i Ukraina.

Rysslands invasion av Ukraina driver människor på flykt och ger ett säkerhetsmässigt och ekonomiskt instabilt läge världen över, framförallt i Europa. Inflationstakten har drivits upp till historiskt höga nivåer och stigande priser, ökande räntor och nedåtgående börsutveckling sätter spår i kommunernas och regionernas ekonomi framöver. Även om skatteunderlaget fortsätter att öka kommer sektorns intäkter att urholkas av de ännu högre prisökningarna.

Kraftig försämring nästa år

SKR bedömer att resultaten fortsätter att vara relativt höga i år i både kommuner och regioner. Förra årets sammanlagda resultat landade på 69 miljarder kronor och förväntas i år bli cirka 39 miljarder kronor. Kommunerna beräknas få ett sammanlagt resultat på cirka 27 miljarder kronor och regionerna 12 miljarder kronor.

Redan nästa år förväntas dock flera kommuner och regioner få ett underskott, om inga effektiviseringsåtgärder eller statliga intäktsförstärkningar vidtas.

– Vi förväntar oss en kraftig försämring av kommuners och regioners resultat redan under 2023 till följd av den ökade inflationen, som också är ett starkt bidragande skäl till ökade pensionskostnader. Totalt sett beräknar vi att underskottet landar på cirka tre miljarder kronor, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Kommuners och regioners kostnader för avtalspensioner, inklusive finansiell kostnad, beräknas nästa år att öka med 31 miljarder kronor jämfört med 2022. Det beror främst på inflationsuppgången. Andra faktorer är löneökningar under pandemin och till viss del också de höjda premienivåerna i det nya pensionsavtalet, som i grunden förbättrar medarbetarnas pensioner och gör det långsiktigt hållbart för arbetsgivarna.

SKR bedömer att regionerna får ett totalt underskott på cirka 7 miljarder kronor, medan kommunerna får ett blygsamt plusresultat på 4 miljarder kronor, vilket är långt under riktmärket för en god ekonomisk hushållning.

Statliga besked brådskar kring flyktingmottagandet

Några av frågorna som kommuner och regioner hanterar just nu är pandemins efterföljande konsekvenser, utmaningar med kompetensförsörjningen och mottagande av personer som har flytt krigets Ukraina. Kommunerna har med kort varsel ställt om för att upprätta evakueringsboende och förbereder samtidigt med mer långsiktiga boenden från halvårsskiftet till personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. SKR efterfrågar att regeringen ger bättre ekonomiska planeringsförutsättningar och har konkretiserat en rad frågor som kräver skyndsamt besked för att få på plats ett tryggt och hållbart mottagande.

Bristen på arbetskraft ökar

De kommande åren är den demografiska utvecklingen och bristen på arbetskraft bland de största utmaningarna för såväl kommuner och regioner, som för hela näringslivet. De närmaste tio åren ökar äldre över 80 år med nästan 50 procent medan den arbetsföra befolkningen, i åldern 20–66 år, enbart ökar med 4 procent. I nästan 6 av 10 kommuner minskar till och med den arbetsföra andelen av befolkningen.

– Kommuner och regioner har redan idag svårt att hitta personer med rätt kompetens eller utbildning i vissa yrkeskategorier. Det kommer inte längre gå att förlita sig på enbart nyrekryteringar. Situationen kräver att kommuner och regioner även arbetar på andra sätt än idag för att medborgare ska kunna fortsätta ta del av en god välfärd, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Om personaltätheten skulle öka i samma takt som hittills krävs 200 000 fler anställda till välfärdsverksamheterna inom tio år. Det är en ekvation som inte går ihop. Den arbetsföra befolkningen kommer under samma period nämligen enbart öka med cirka 250 000 personer.

Nya arbetssätt och stärkt arbetsmiljö behövs

Förutom att behålla, utveckla och rekrytera personal behöver kommuner och regioner bland annat skapa förutsättningar för att arbeta heltid, stärka arbetsmiljön och se över hur verksamheterna är organiserade. Andra sätt kan vara att nyttja digital teknik för att frigöra tid för medarbetarna till andra uppdrag, arbeta med hälsofrämjande insatser, möjliggöra egenvård och stärka primärvården i syfte att minska behoven av den personalkrävande sjukhusvården.

Staten behöver även se till att skapa mer långsiktiga förutsättningar för kommuner och regioner att planera verksamheten, minska på detaljregleringen och värna om det lokala självstyret för att kunna ge en god välfärd utifrån medborgarnas behov.

Fakta

Ekonomirapporten belyser regionernas och kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar samt den förväntade samhällsekonomiska utvecklingen på några års sikt.

Den kommer ut två gånger per år och är utgångspunkten för regionernas och kommunernas egna prognoser och beräkningar av ekonomi och budget för året.

Läs vidare

Sakkunnig

Annika Wallenskog
Chefsekonom

Pressjour

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR