Höjt försörjningskrav förvärrar kompetensbristen
Trots brist på arbetskraft går regeringen vidare med ett kraftigt höjt lönegolv för utomeuropeiska invandrare. Det kan få stora negativa konsekvenser för välfärd och grön omställning.
Så sent som i höstas låg försörjningskravet för utomeuropeiska arbetskraftsinvandrare på 13 000 kronor per månad. Den 1 november 2023 höjdes det till 27 360 kronor och nu har en statlig utredningen lämnat ett förslag till regeringen om att försörjningskravet ska höjas till nivån för medianlönen, vilket motsvarar 34 200 kronor per månad.
− Att hitta rätt kompetens är en av de största utmaningarna som Sverige står inför. Ett kraftigt skärpt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare försvårar rekrytering och möjligheterna att klara kompetensbehoven i välfärden. Det är därför fel väg att gå, säger Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Kompetensbristen är ett europeiskt problem
Inom EU väntas befolkningen i arbetsför ålder minska med 7 miljoner personer till 2030. EU-kommissionen varnar för att den demografiska situationen riskerar att bromsa den gröna omställningen, minska Europas konkurrenskraft och fördjupa kompetensbristen inom hälso- och sjukvårdssektorn. I Sverige ser vi samma trender. SCB:s senaste befolkningsprognos pekar mot ökade demografiska utmaningar.
− Arbetskraftsinvandring från Europa är inte ett alternativ. EU-kommissionen pekar istället på behovet av ökad arbetskraftsinvandring från länder utanför Europa. Om regeringen i det läget väljer att stänga dörren för människor som vill arbeta hos oss i Sverige så sätter den upp ett ordentligt hinder. Alla vägar som kan bidra till att trygga kompetensförsörjningen i välfärden behöver hållas öppna, säger Anders Henriksson.
Låt arbetsmarknadens parter sätta lönerna
Lönesättningen på svensk arbetsmarknad bygger på kollektivavtal som arbetsmarknadens parter kommer överens om. Villkor i enlighet med kollektivavtal framförhandlat av parterna borde vara ett mer rimligt krav på ett arbetstillstånd.
− Låt i stället arbetsmarknadens parter sköta lönebildning genom kollektivavtal, även när det gäller arbetskraftsinvandring. Det är grunden i den svenska modellen och den har tjänat Sverige, svenska företag och svensk välfärd väl, säger Anders Henriksson.
Inför ett enklare regelverk för arbetskraftsinvandring
Regionernas rekrytering av hälso- och sjukvårdspersonal från länder utanför Europa försvåras redan idag av ett omfattande regelverk, långa handläggningstider och brister i kommunikationen med Migrationsverket.
− Vi vill se ett regelverk för arbetskraftsinvandring som är enkelt och förutsägbart. Ett system som möjliggör för kommuner och regioner att rekrytera den kompetens de behöver, även genom internationell rekrytering. Nuvarande regelverk är alldeles för krångligt och ineffektivt och risken för att det fortsätter så med utredningens förslag är uppenbar, säger Anders Henriksson.
Fakta
Sverige och välfärdssektorn står inför en betydande kompetensutmaning. Andelen personer över 80 år ökar med nästan 50 procent under de kommande tio åren, vilket kommer att öka behoven av välfärdstjänster som sjukvård och äldreomsorg. Samtidigt ökar andelen i arbetsför ålder blygsamt, med bara 4 procent, under samma period. Att den arbetsföra delen av befolkningen växer överhuvudtaget beror på gruppen utrikesfödda personer, som står för 95 procent av den totala ökningen.
Läs vidare
Sakkunnig
Anders Barane
Utredare