Publicerad 12 maj 2021
Nyhet

Förhandlingar om förändringar i krislägesavtalet inleds

SKR och Sobona inleder förhandlingar om förändringar i krislägesavtalet med de fackliga organisationerna inom kommunsektorn. Förändringar ska göras utifrån erfarenheter från pandemin.

Jeanette Hedberg

Jeanette Hedberg

– Krislägesavtalet är utformat för att möta svåra kriser och akuta situationer, och har i huvudsak fungerat väl under den pågående pandemin. Däremot ser vi att avtalet behöver anpassats bättre när en kris är så pass lång och utdragen som coronapandemin, säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Krislägesavtalet har hittills varit aktiverat i tio regioner under den pågående pandemin. Innan avtalet kan aktiveras behöver arbetsgivarna ha uttömt alla möjligheter som finns i det ordinarie kollektivavtalet för att säkra bemanningen.

– Krislägesavtalet har använts under väldigt långa perioder och både vi och de fackliga organisationerna har gemensamt sett att arbete enligt avtalet under lång tid innebär en tuff arbetssituation för medarbetare och chefer, säger Jeanette Hedberg.

Avtalet bedöms ha möjliggjort en 30-procentig kapacitetsökning av bemanningen i hälso- och sjukvården.

– Arbetsgivarna har nu ett dubbelt ansvar i en mycket ansträngd hälso- och sjukvård. Att säkerställa att patienterna får vård och att personalen inte riskerar sin hälsa. Det är den största utmaningen nu, eftersom pandemin har pågått under lång tid och smittspridningen fortsatt är hög, säger Jeanette Hedberg.

Krislägesavtalet kom till efter skogsbränderna 2018 för att reglera nödvändiga avsteg från kollektivavtalet vid intensiva akutinsatser. SKR, Sobona och de fackliga organisationerna utvärderar för närvarande krislägesavtalet gemensamt.

Fakta

Krislägesavtalet reglerar villkor och ersättningar för arbetstagare som arbetar vid krisläge. Exempel på krisartade händelser kan vara olyckshändelser med omfattande påverkan, som naturkatastrofer, bränder och översvämningar, pandemier eller terrordåd. Avtalet berör bland andra vård- och omsorgspersonal, räddningstjänstpersonal och personal som arbetar med infrastruktur.

Månadslön eller timlön utges. Därutöver utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.

Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid.

Arbetstidslagen har ersatts av bestämmelser i kollektivavtalet som är specialanpassade utifrån krissituationen.

Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om maximalt 4 veckor.

En särskild nödfallsövertid kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.

Anpassade regler för dygns- och veckovila.

Krislägesavtalet kan aktiveras för arbetsgivarens hela verksamhet eller för viss del av verksamhet.

Krislägesavtalet omfattar samtliga 1,2 miljoner medarbetare i kommuner och regioner, bland annat personal inom sjukvård, omsorg, skola, infrastruktur och räddningstjänst.

Följande regioner har just nu ett aktiverat krislägesavtal:

Region Stockholm
Region Jönköpings län
Region Uppsala
Region Gävleborg
Region Dalarna
Region Norrbotten
Region Kalmar län

Följande parter har undertecknat krislägesavtalet:

Sveriges Kommuner och Regioner
Sobona - Kommunala företagens arbetsgivarorganisation
Svenska Kommunalarbetareförbundet
OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet
Läkarförbundet
Vårdförbundet
Akademikeralliansen
Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd
Brandmännens Riksförbund

Läs vidare

Sakkunnig

Jeanette Hedberg
Biträdande förhandlingschef

Pressjour

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.