Publicerad 24 augusti 2021

Våga prata om tystnadskulturen

Att medarbetare inom kommunernas kärnverksamheter tystas och hotas i sin yrkesutövning är fullständigt oacceptabelt. SKR dyker nu djupare i frågan om välfärdsbrottsligheten för att bidra till en större medvetenhet och förbättra vårt stöd till kommuner och regioner.

Staffan Isling

Efter en varm svensk sommar kom plötsligt hösten till oss med besked. De flesta kollegor är tillbaka från semestern och arbetet har tagit fart på riktigt. Äntligen, känner jag. Det finns så många viktiga frågor att kraftsamla kring.

En nyhet som med omedelbarhet väckte semesterhjärnan är att det har blivit vanligare att anställda i kommuner utsätts för påtryckningar i sin yrkesutövning. Det gäller bland annat livmedelshandläggare och alkoholinspektörer som utsätts för hot från kriminella i försök att hindra dem från att utföra kontroller. Det kan också handla om påtryckningar mot enskilda handläggare inom socialtjänsten i syfte att påverka deras beslut.

Såväl som medborgare som tidigare socialchef gör det mig både orolig och arg. I flera kommuner vittnar anställda om en tystnadskultur, där man inte vågar berätta om påtryckningarna för sin arbetsgivare av rädsla för att hoten ska realiseras. Det är fullständigt oacceptabelt.

Det är bra att problematiken nu hamnar under lupp. SKR har i flera år arbetat med frågor kopplade till välfärdsbrottslighet och driver sedan tidigare ett nätverk med ett tiotal kommuner, där även Brottförebyggande rådet (Brå) deltar. Brå har också fått i uppdrag av regeringen att kartlägga välfärdsbrottsligheten på kommunal och regional nivå och att föreslå åtgärder för att tackla den. Vi stöttar Brå i arbetet med undersökningen, som kommer att genomföras i samtliga kommuner.

En viktig lärdom är att det inte går att arbeta mot välfärdsbrottsligheten i stuprör. Den förekommer i flera sektorer inom kommunerna och består av många olika delar. Det handlar både om enskilda brukare som fuskar till sig bidrag och företag med välfärdstjänster som drivs av personer med brottsligt uppsåt. Det förekommer även att medarbetare begår brottsliga handlingar för att gynna sig själv eller sitt nätverk. Inom alla dessa exempel pågår också otillbörlig påverkan.

En färsk rapport från Göteborgs stad, som väckt stor uppmärksamhet de senaste veckorna, beskriver just att påverkan från kriminella nätverk i kommunen har ökat. Vi känner igen den bilden från andra kommuner. För att öka kunskapen och förbättra stödet i dessa frågor genomför SKR just nu en undersökning som bygger på intervjuer med förtroendevalda, tjänstepersoner och representanter för myndigheter. Ett trettiotal kommuner deltar i undersökningen i syfte att identifiera gemensamma utmaningar och analysera behovet av stöd.

Jag ser fram emot att kunna återkomma om detta senare i höst, när resultatet av undersökningen är klart. Med avstamp i intervjuerna ska vi arbeta målmedvetet för att ytterligare utveckla och förstärka vårt stöd i dessa frågor. Vi behöver medvetandegöra att välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan finns och ha en systematik i hur man som arbetsgivare stödjer medarbetare som riskerar att bli utsatta. Det finns sällan några quick fix-lösningar, det är ett långsiktigt arbete.

En tystnadskultur gynnar endast de som vill skada vårt välfärdsystem. Om vi har modet att tillsammans lyfta på locket och belysa våra problem ska vi göra det svårare för dessa kriminella krafter.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset