Publicerad 9 november 2021

Kommunerna sätter välfärdsbrottsligheten under lupp

Vittnesmålen om välfärdsbrott i kommunerna är upprörande men viktig läsning. Att frågan diskuteras öppet är ett viktigt steg framåt. Det är när problem blottläggs som de också går att stävja.

Staffan Isling

I en rapport som SKR publicerade förra veckan beskriver tjänstepersoner i kommuner och myndigheter hur välfärdsbrott och otillåten påverkan drabbar svenska kommuner. SKR:s intervjustudie visar, i likhet med flera andra undersökningar, att problemet växer i omfattning och att välfärdsbrotten förändrats från enskilda fuskande individer till en brottslighet satt i system.

Det kan dels handla om hot i syfte att påverka, men det förekommer även fall där kriminella utövar påtryckningar mot personer de känner inom den kommunala förvaltningen. Det gäller allt ifrån livsmedelshandläggare och alkoholinspektörer som utsätts för hot i syfte att hindra dem från att utföra kontroller till påtryckningar mot handläggare inom socialtjänsten för att påverka deras beslut.

Vi måste sätta stopp för utvecklingen. Välfärdsbrott och otillåten påverkan är en utmaning för hela vårt demokratiska system. De systematiserade välfärdsbrotten innebär att offentliga medel försvinner till personer och verksamheter med brottsliga syften. Samtidigt utsätts tjänstepersoner och förtroendevalda för hot och påtryckningar som riskerar att leda till tystnadskultur eller, i värsta fall, att man säger upp sig eller avsäger sig sina uppdrag.

Vittnesmålen från de som intervjuats i rapporten är ingen uppmuntrande läsning, men jag är övertygad om att det är precis det här som måste till. Välfärdsbrottsligheten är smutsig byk som tvättas bäst i offentligheten. Ljuset har en avtäckande effekt på kriminaliteten, det har förmågan att skrubba rent i mörka vrår. Det bästa vi kan göra är att prata öppet om problemen, att lära av varandras erfarenheter av dem och jaga iväg de kriminella krafterna genom att blottlägga deras existens.

I Södertälje beslutade kommunen att sätta välfärdsbrottsligheten under lupp när de första härvorna avslöjades. Kommunen skärpte rutinerna vid utbetalning av exempelvis försörjningsstöd och riktade mer resurser åt att bekämpa bidragsbrott. Resultatet av arbetet är tydligt. Genom att bli bättre på att upptäcka fusk och oegentligheter har kommunen på bara några år minskat utbetalningarna av försörjningsstöd med över hundra miljoner.

De senaste årens utredningar och satsningar inom välfärdsbrottsområdet har nästan uteslutande haft fokus på arbetet inom statliga myndigheter, medan begränsad uppmärksamhet har ägnats åt de brott som drabbar kommunala verksamheter. I flera kommuner talar man om risken för en övervältringseffekt, där kriminella riktar in sig på kommunala utbetalningssystem i takt med att de statliga myndigheterna blir skickligare på att upptäcka och förebygga fusk. Samtidigt handlägger kommunerna stora belopp både till individer och till företag som utför välfärdstjänster.

SKR:s rapport beskriver problemen som de ser ut på lokal nivå och föreslår tänkbara insatser som stärker motståndskraften i kommunerna. Ett återkommande tema i intervjuerna är att tjänstepersoner upplever att de arbetar i stuprör och att det saknas samordning inom kommunen mellan de verksamheter som är känsliga för påverkansförsök. Det framgår också att graden av samverkan med polisen och andra statliga myndigheter skiljer sig mycket mellan kommuner. Särskilt i mindre kommuner efterlyser man ett tätare samarbete med brottsbekämpande myndigheter.

Flera kommunala tjänstepersoner som intervjuas i rapporten upplever att cheferna inte har förstått vidden av problemen. Men det finns också exempel på kommuner med tydliga uppdrag från högsta ledning om arbetet med att motverka välfärdsbrott och otillåten påverkan. Det är en tydlig framgångsfaktor som fler kommuner borde ta efter.

I tät samverkan med kommunerna, BRÅ och andra myndigheter kommer SKR arbeta vidare med frågan om hur vi bäst bekämpar otillåten påverkan. Med utgångspunkt i intervjustudiens resultat kommer vi i början av nästa år presentera ytterligare åtgärder för att stödja kommuner och regioner i deras arbete mot välfärdsbrott.

Av den enskilde människan krävs stort mod för att konfrontera ett problem som få vågar tala öppet om. Det hänger ihop. Det går inte att få stopp på en tystnadskultur utan att prata om den. Att frågan på allvar är uppe på bordet ser jag som ett viktigt steg framåt.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset