Publicerad 25 maj 2021
Debatt

Regeringen måste förändra strandskyddet i grunden

Vacklandet om strandskyddet måste få ett slut. Regelverket fungerar inte. Det hindrar samhällsutveckling, särskilt på landsbygden, och behöver stöpas om. Tilliten till lokala nivån måste öka.

Strandskyddet har funnits i Sverige sedan 1950-talet. Det har de goda intentionerna att värna djur- och växtliv och allmänhetens tillgång till stränder.

Men det är, dessvärre, mycket som gått fel sedan regelverket infördes. Strandskyddet har blivit ett hinder för samhällsutvecklingen. Det behöver göras om i grunden för att spegla allmänhetens förväntningar och för att ge skydd där det faktiskt behövs.

Sverige har cirka 42 000 mil stränder längs kust och sjöar. Sträckan motsvarar jordens omkrets gånger tio. Nästan alla dessa stränder omfattas i dag av ett generellt byggförbud.

Kritiken är omfattande bland kommuner, näringsliv och allmänhet mot att staten stoppar nybyggnation som påverkar varken djur- och växtlivet eller tillgången till stränder. Särskilt stora är problemen på landsbygden. Här är småskalig utbyggnad av bostäder och näringsliv nära stranden avgörande för utvecklingen, men utbyggnaden omöjliggörs ofta eftersom strandskyddet ifrågasätter all bebyggelse oavsett områdets faktiska skyddsvärde. I stora delar av Sverige byggs det knappt alls och risken för överexploatering är obefintlig.

2019 genomförde Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en enkät bland kommunerna om hur olika regelverk påverkar planeringen och byggandet av bostäder. Hela nio av tio kommuner uppger att strandskyddet hindrar nybyggnation. Det finns vissa lättnader för strandnära byggen på landsbygden, men bara var fjärde kommun anser att lättnaderna ger avsedd effekt. Detta trots att det finns landsbygd i de allra flesta kommuner.

Strandskyddet påverkar oss alla, men är ändå komplicerat och svårt att överblicka för såväl allmänhet som förtroendevalda, fastighetsägare och företagare. Det är, efter årtionden med förändringar, en snårskog av svårbegripliga principer och beslut. För den enskilde kan det vara närapå omöjligt att förstå vad som gäller just där man vill bygga.

Strandskyddet lägger dessutom stor makt hos länsstyrelserna vars tillämpning av regelverket många gånger är alltför långtgående och godtycklig. Till exempel har flera länsstyrelser utvidgat strandskyddet att gälla 300 meter från strandkanten istället för 100 meter – utan att tydligt motivera varför och utan hänsyn till hur det ser ut på platsen.

Det ska egentligen inte behöva sägas, men att bygga nära stranden är inte nödvändigtvis av ondo. Det kan tvärtom, förutsatt att det inte finns några klimatrisker, till exempel ge nya viktiga bostäder. Det ger möjligheter att utveckla företagande och gröna näringar. Det kan till och med behövas för att underlätta för friluftslivet och allmänhetens tillgång till stränder. Och kunskapen om vilka avvägningar som ska göras, den har man lokalt. Det måste finnas ett tydligt lokalt mandat att väga strandskyddet mot ny småskalig bebyggelse, så att marken kan användas på bästa sätt.

Bristerna och orimligheterna i strandskyddet gör att regelverket riskerar att förlora sin legitimitet. Det är allvarligt och olyckligt. Vi – företrädare för kommuner, fastighetsägare och näringsliv – vill att Sverige ska ha ett välfungerande strandskydd. Vi vill att regelverket i framtiden ger ett effektivt skydd åt våra stränder, och samtidigt låter stranden vara en resurs för utveckling. Vi vill se en större tillit till den lokala nivån. Förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet. Det måste systemet kunna ta hänsyn till. Den misstro som regelverket andas och som myndigheter ger uttryck för mot kommuner, näringsliv och fastighetsägare måste bort. Vi har alla att tjäna på en balans mellan bevarande och nybyggnation.

Ska strandskyddet förändras i grunden, då måste det också ifrågasättas i grunden. De förslag som lagts fram hittills är inte tillräckliga. Vi vill att regeringen nu visar handlingskraft och mod att ta det stora grepp om strandskyddet som krävs. Det är en fråga om att möjliggöra samhällsutveckling i hela landet.

Anders Knape, ordförande, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Palle Borgström, ordförande, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)
Anders Holmestig, VD, Fastighetsägarna Sverige
Günther Mårder, VD, Företagarna

Debattartikeln publicerades i Dagens Industri den 25 maj 2021

Läs vidare

Pressjour

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset