Publicerad 29 mars 2021

Ungdomsmottagningar underlättar för unga att berätta om våld

Ungdomsmottagningarna i Västernorrland har som mål att fråga alla unga om utsatthet för våld. Här används arbetssättet Responce-Based Practice, som underlättar för de unga både att berätta och att få sin värdighet återupprättad.

Bakgrund, syfte och mål

Statistiskt sett är unga en grupp som löper stor risk för våld och kränkningar. Bland flickor är det vanligt att våldet är sexuellt. Redan 2004 börjande ungdomsmottagningarna i Västernorrland rutinmässigt fråga alla ungdomar om våld. Trots det var det få unga som sa sig vara utsatta, vilket gjorde att mottagningarna började se sig om efter nya arbetssätt.

År 2011 började ungdomsmottagningarna arbeta utifrån Response-Based Practice, RBP – en metod som både gör det lättare för ungdomarna att berätta vad de varit med om, och som stöttar dem att få sin värdighet återupprättad.

Ungdomsmottagningarnas arbetssätt

Response-Based Practice, RBP

Centralt i RBP är att utgöra en motvikt till förövaren och lyfta fram den utsattas motstånd. Till motstånd räknas inte bara det den utsatta gjort för att försvara sig fysiskt. Även tankar, känslor och andra strategier ingår i motståndet. Att ”frysa” vid ett övergrepp är till exempel inte att vara passiv utan tvärtom en strategi att skydda sig själv.

Språket – hur man talar om våldet – är centralt. Om någon blir misshandlad ska det inte kallas ”bråk” eller ”konflikt”, eftersom det leder tankarna till en ömsesidighet. RBP betonar att ömsesidigt språk inte ska användas för ensidiga våldshandlingar. Istället ska förövarens ansvar lyftas fram.

– Kalla till exempel inte våldtäkt för sex eller samlag. I de begreppen ligger att det är något man gör tillsammans. En våldtäkt innehåller inte ömsesidighet, utan handlar om att någon förgriper sig på någon annan, säger Inger Hallin, barnmorska på länets ungdomsmottagningar.

Andra exempel är sätta ord på utövare och utsatt och att använda den utsattas beskrivning och perspektiv på vad som hände, till exempel ”han tvingade sin tunga i hennes mun” istället för ”han kysste henne”.

Fråga alla och fråga konkret

Det är också viktigt att fråga alla, även om det inte finns direkt misstanke om våld.

– Det går ofta inte att se direkt vem som är eller har varit våldsutsatt. Utgå inte från att det bara är personer som uppvisar vissa symtom som behöver få frågan – fråga alla, säger Carolin Eriksson, länsenhetschef för ungdomsmottagningarna i Västernorrland.

Det är bra att undvika övergripande frågor som ”Har du varit utsatt för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld?” och i stället fråga om konkreta händelser, till exempel ”Har du varit med om att någon tryckt ned dig psykiskt, mobbat eller hotat dig?” eller ”Har du varit med om att någon utsatt dig för någon form av kroppsligt våld (t.ex. sparkar, knytnävsslag)?”

–Visa att du är beredd att ta hand om svaret. Den sociala responsen är viktig när någon berättar om sin utsatthet. I samtalen lyfter vi det motstånd som personen har gjort. Vi frågar vidare, till exempel: ”hur gjorde du då?” Det hjälper personen att få syn på att hon använt en strategi, säger Carolin Eriksson.

Så infördes RBP

För att lära sig om RBP åkte flera medarbetare till Göteborg och deltog i workshops med en av RBP:s grundare, den kanadensiske terapeuten och forskaren Allan Wade.

– Det blev uppstarten för hur vi omdefinierade hur vi pratar om övergrepp; efter det pratar vi inte om sex och våld samtidigt. Lika lite som ett bankrån bör kallas för en finansiell transaktion, bör ett övergrepp kallas för att den utsatta hade sex eller samlag, Carolin Eriksson.

År 2011 tog ungdomsmottagningarna fram en lathund och ett nytt frågeformulär som bygger på RBP. Materialet ingår i introduktionen för nyanställda används och av alla medarbetare vid UM-samtal (Ungdomsmottagningssamtal). UM-samtalen utgår från vetenskapligt validerade frågor och erbjuds alla som kommer till mottagningarna.

– I början finns ofta ett motstånd att fråga om våld, till exempel rädsla att ungdomarna ska må dåligt. Därför bjöd vi in andra verksamheter som berättade hur de jobbade rutinmässigt med frågor om våld. På mötena avsatte vi gott om tid för att möta den oro som fanns hos en del av personalen, säger Carolin Eriksson.

Det här har arbetet lett fram till

– Idag är det är ingen på ungdomsmottagningarna i Västernorrland som tycker det är konstigt att fråga om våld. Det är inte konstigare än att fråga om andra hälsoparametrar, säger Carolin Eriksson.

År 2017 disputerade överläkaren Anna Palm på en doktorsavhandling om ungdomsmottagningarnas UM-samtal. Av de 1 051 unga kvinnor som ingick i studien, uppgav 56 procent att de någon gång upplevt våld, 10 procent att de utsatts för våldtäkt eller våldtäktsförsök. En tid efter att UM-samtal intervjuades 15 av de unga kvinnorna. De var mycket positiva till att ungdomsmottagningar rutinmässigt frågade om våld, och beskrev att frågorna hjälpt dem att sätta ord på vad de varit med om och att bearbeta händelserna. För en del hade frågorna lett till att de börjat i terapi eller avslutat en destruktiv relation.

De viktigaste slutsatserna

  • Var inte rädd att fråga om våld. Forskning visar att ungdomar inte mår dåligt av att få frågor om våld, utan tvärtom tycker det är bra.
  • Fråga alla. Det går ofta inte att se direkt vem som är eller har varit våldsutsatt. Psykiskt och sexuellt våld syns till exempel sällan på utsidan.
  • Lyft fram och stärk det motstånd personen gjort eller försökt göra. Många våldsutsatta ser inte att deras sätt att reagera under exempelvis en våldtäkt kan vara en form av motstånd. Att lyfta motståndet kan minska den utsattas skam- och skuldkänslor.
  • Var noga med språket. Använd inte uttryck som döljer våldet och som för tankarna till ömsesidighet. Lyft fram förövaren och utgå från den utsattas perspektiv.

Läs vidare

Kontaktpersoner

Carolin Eriksson
länsenhetschef, ungdomsmottagningarna i Västernorrland
Region Västernorrland
070-191 69 50carolin.eriksson@rvn.se

Inger Hallin
barnmorska, ungdomsmottagningarna i Västernorrland
Region Västernorrland
070-3651677inger.hallin@rvn.se

Informationsansvarig

  • Jenny Norén
    Projektledare

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Om exemplet

Ämne
Folkhälsa, Jämställdhet, Kvinnofrid
Exempel från
Region
Tidsperiod
2011 - pågående
Verksamhetsområde
Hälsa och sjukvård

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel