Publicerad 26 november 2020

Komplex medborgardialog bygger broar mellan invånarna i Mörsil

Mörsil är en ort i Åre kommun med många nyanlända. För att kartlägga invånarnas syn på hemorten har Inflyttarservice intervjuat ett 70-tal invånare, företagare och tjänstepersoner. Vintern 2020-2021 ska fyra dialogmöten vaska fram konkreta åtgärder för att utveckla bygden.

Av orten Mörsils cirka 900 invånare är 30 procent utrikesfödda. På senare tid har negativa ”rykten” kopplade till ortens nyanlända invånare spridits på bland annat sociala medier. För att ta reda på bakgrunden har Åre kommun genomfört en omfattande medborgardialog med frågan: Hur vill vi leva tillsammans i Mörsil?

Från november 2019 till och med juni 2020 intervjuade medarbetare från kommunens Inflyttarservice 70 personer – boende, företagare, förtroendevalda och tjänstemän – med koppling till Mörsil.

Svaren sorterades i sju teman i en perspektivrapport som ligger till grund för fyra dialogmöten under vintern 2020/2021. Under dessa möten ska 18-20 utvalda deltagare tillsammans föreslå åtgärder för att utveckla livsmiljön i Mörsil. Varje åtgärd ska vara praktiskt och ekonomiskt möjlig att genomföra. Dialogmötena leds av en extern samtalsledare kopplad till ett SKR-nätverk i vilket Åre kommun deltar.

Positiva slutsatser

  • Perspektivrapporten i Mörsil visar stor spännvidd av åsikter, tankar och känslor kring hur det är att leva och verka i samhället.
  • Utmaningarna är komplexa och det finns ingen klar linje mellan nyanlända och nyinflyttade och de som bott länge i Mörsil. Sociala nätverk består av flera lager och perspektiven går in i varandra.
  • Det var lätt att få människor att delta och de flesta var öppna med sina åsikter.
  • Förtroendevaldas oro för att väcka orimliga förväntningar infriades inte.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte och mål

Åre har länge ansträngt sig för att locka människor att bosätta sig i kommunen. Denna politiska vilja har medfört att kommunen sedan år 2013 har ett flyttnetto på 1171 personer. På grund av bostadsbrist i tätorterna har många nyanlända hänvisats till Mörsil, en dryg mil från tätorten Järpen och cirka tre mil från Åre. Av Mörsils cirka 900 invånare är ungefär 30 procent utrikesfödda.

Hanna Moback arbetar på kommunens enhet Inflyttarservice vars uppgift är att hjälpa nyinflyttade att skaffa arbeta och bostad. På senare år har hon och hennes kollegor snappat upp ”rykten och negativt snack” – inte minst på sociala medier – kopplade till Mörsils nyanlända invånare. För att ta reda på vad som låg bakom detta har enheten genomfört en omfattande medborgardialog.

– Vi ville tränga in i frågan på djupet, men insåg att vi saknade både kunskap och helhetsbild eftersom vi normalt inte har kontakt med alla aktörer i Mörsil, säger hon och nämner skola och företag som exempel.

Särskild dialogmodell för komplexa frågor

Att Inflyttarservice genomförde det praktiska arbetet var logiskt eftersom de arbetar med trygghet och trivsel. Syftet med medborgardialogen var att kartlägga hur invånarna, framför allt nyanlända, upplevde vardagen i sitt Mörsil.

– Under arbetet insåg vi vikten av att inkludera flera, även svenskfödda, i det demokratiska arbetet. Det gäller särskilt dem som vanligtvis inte deltar, säger Hanna Moback.

Att Åre kommun deltar i SKR:s nätverk för att ta fram och utveckla en modell för medborgardialog i komplexa frågor var, enligt henne, en förutsättning arbetet.

SKR:s nätverk för tjänstepersoner med ansvar för att utveckla medborgardialogen

Genomförande

Medborgardialogen i Mörsil genomfördes i flera steg. Det första var att formulera den fråga som dialogen skulle besvara. Efter att ha bollat med SKR och testat olika varianter landade man i: I Mörsil lever människor tillsammans, en del har bott är länge medan andra har kommit nyss. Utifrån det – hur vill vi leva tillsammans i Mörsil?

Nästa steg blev att samla in så många olika röster som möjligt för att därefter sammanställa svaren i en perspektivrapport.

För att samla in så många olika röster som möjligt bildade fem medarbetare vid Inflyttarservice ett team som sökte upp och intervjuade närmare 70 personer – boende, företagare, förtroendevalda och tjänstemän – med koppling till Mörsil. Några ingångar var befintliga kontakter med föreningslivet och att en av enhetens medarbetare pratar arabiska och somaliska vilket många nyanlända pratar i Mörsil.

Utmaning att nå kritiska invånare

En stor utmaning var att nå dem som uttryckt sig negativt om nyanlända.

– Vi började med att intervjua dem vi kände till och efter varje samtal frågade vi om dessa kunde föreslå fler som vi borde prata med. Det bidrog så småningom till en bra mix av deltagare med olika perspektiv – unga, medelålders och äldre samt både svenskfödda och nyanlända.

Intervjuerna genomfördes under perioden november 2019 till och med juni 2020 utifrån frågan: Hur vill vi leva tillsammans i Mörsil?

I början gjorde teamet alla intervjuer vid fysiska möten på tu man hand, men från och mars 2020 anpassade de sitt arbetssätt efter pandemin.

För att ge så många som möjlighet att delta var medarbetarna flexibla. Bland annat genomförde de intervjuerna hemma hos folk, på deras arbetsplatser, på skolan och utanför ICA. De intervjuade också utanför sin ordinarie arbetstid, både på kvällar och under helger.
Intervjuerna ledda fram till sju teman. Varje intervju tog i snitt 1,5 timme (varje intervjun tog i snitt 40 min medan resten av tiden gick åt till att renskriva). Gruppen hjälptes åt att plocka ut kärnan i varje intervju och sorterade åsikter och perspektiv under sju teman:

  • Mörsil – en levande by?
  • Skolans roll i Mörsil
  • Trygghet & otrygghet
  • Föreningsliv
  • Mellanmänskliga möten och mötesplatser
  • Sammanhållning och splittring
  • Ansvar, inställning och inkludering

Hanna Moback uppskattar att detta arbete tog minst två halvdagar och efter det ägnade hon minst tio timmar åt att sammanställa åsikter och citat som presenterades i Perspektivtrapport Mörsil.

Perspektivrapport Mörsil (PDF) Pdf, 2 MB.

Ekonomiskt bidrag från AMIF

Åre kommun avsatte inga extra resurser utan arbetet genomfördes med hjälp av ekonomiskt bidrag från Asyl- och migrationsfonden (AMIF) som täcker kostnaderna för personal, lokaler för möten samt samtalsledare.

Något som Hanna Moback menar var en förutsättning för att skulle kunna frigöra resurser för en så omfattande dialog.

Som en första återkoppling skickade Integrationsservice ett utkast av rapporten till alla som medverkat. I samband med det fick de också möjlighet att lämna ytterligare synpunkter. Via kommunens webbplats och Facebook-sida uppmuntrades fler att höra av sig.

Den färdiga rapporten finns på kommunens webbplats och på biblioteket i Mörsil. Den som vill kan få den postad direkt hem i brevlådan.

Hanna Moback betonar att innehållet i första hand är ett underlag för fortsatta samtal i en dialoggrupp. Fokus ligger därför på att lyfta spänningar och motsättningar och rapporten gör inte anspråk på att vara den enda sanningen.

Fyra dialogmöte med uppgift att föreslå åtgärder

Under senhösten och vintern 2020/2021 planerar kommunen fyra dialogmöten i Mörsil. Dialoggruppen består av 18-20 utvalda medborgare, förtroendevalda och tjänstepersoner som tillsammans representerar alla perspektiv som kom fram under intervjuerna.
Mötena leds av en neutral samtalsledare kopplad till SKR:s nätverk.

Gruppens första uppgift är att prioritera vilka teman som de ska arbeta vidare med. Enligt Hanna Moback är det rimligt att hinna med tre – högst fyra – av rapportens sju utmaningar.
Under träffarna ska deltagarna dels fördjupa varandras kunskaper, dels hitta åtgärder som kan utveckla och förbättra relationerna mellan de boende i Mörsil: Vad kan kommunen bidra med? Andra aktörer? Medborgarna?

Varje förslag ska vara praktiskt och ekonomiskt möjlig att genomföra.

Alla perspektiv på bordet

– Genom att ha alla perspektiv uppe på bordet vill vi komma bort från det ”vanliga scenariot” där invånarna kommer med önskelista, säger Hanna Moback.

Mellan dialogmötena uppmanas deltagarna att föra ut frågorna till sina nätverk för att hämta fler synpunkter till nästa möte.

Hanna Moback vill inte spekulera i vad som händer efter det sista mötet. Men ett tänkbart scenario är att tjänstepersoner får i uppdrag att bereda frågor som kan leda till politiska beslut. Andra möjligheter är att en förening och ett nätverk kommer överens om att göra något tillsammans eller att några tar sig an frågan om hur nyinflyttade ska introduceras i samhället.

Oavsett vad det blir, är hon övertygad om att medborgardialogen har skapat nya konstellationer och att många av dem som deltagit kommer att fortsätta träffas.

Detta har arbetet lett fram till – resultat

Efter att ha intervjuat och sammanställt Perspektivrapporten konstaterar Hanna Moback att situationen i Mörsil var mer komplex än vad den såg ut att vara från början.

– Innan dialogen trodde vi att många frågor skulle handla om nyanlända vs inrikesfödda, men efter hand såg vi att det fanns undergrupper i båda grupperna.

Rapporten visade bland annat att sociala nätverk ofta bestod av flera lager och att perspektiven kunde gå in i flera olika områden och likna varandra – men också stå helt i kontrast till varandra. I många intervjuer kom det fram att invånarna i Mörsil kände sig ”bortglömda” av kommunen.

Störst tveksamhet internt

Hanna Moback tycker att det var lätt att få kontakt med medborgarna och många ville vara med. De flesta var också mycket öppna under samtalen.

Något som förvånade henne var att den interna förankringen tog längre tid och krävde mer arbete än väntat. Inte minst bland de förvaltningar och verksamheter som Inflyttningsservice normalt inte har så mycket kontakt med.

Anledningen vet hon inte, men kanske kan det bero på ”en oro för att väcka förväntningar som inte kan infrias eller en rädsla för att medborgarna skulle komma med orimliga önskelistor”. Farhågor som, enligt Hanna Moback, inte alls har besannats. Tvärtom upplever hon att de som intervjuats inte förväntade sig snabba resultat.

Efter samtal med kollegor från andra kommuner i SKR:s nätverk vet hon också att detta inte är unikt för Åre. För att öka kommunens kunskap och skapa tillit till processen har hon och hennes medarbetare lagt in utbildningsmoment i processen. I samarbete med och med stöd av SKR har de bland annat genomfört:

  • ett utbildningspass på KSPB om förtroendevaldas roller i en medborgardialog,
  • en utbildning på tre dagar i process- och samtalsledning inom medborgardialoger för ett 20-tal tjänstepersoner i kommunen och
  • föreläsning och workshop kring medborgardialog i kommunens lednings- och styrningssystem för ledningsgruppen och ordförandegrupper.

Förankrat i högsta politiska ledningen

Eftersom kommunen inte har genomfört någon liknande dialog tidigare beskriver hon arbetet som att ”vi har byggt vägen medan vi har vandrat”. För att stötta arbetet har kommunfullmäktiges Bygdeutvecklingsberedning jobbat hårt för att förankra arbetet i kommunens högsta politiska ledning. Under 2020 har beredningen haft en egen budget på 400 00 kronor som bland annat bekostar tre personer vars arbetstid tillsammans motsvarar ungefär 70 procent av en heltid.

Från och med januari 2021 är medborgardialog ett av flera nya utvecklingsmål i kommunen.
I november 2020 finns ett förslag på 600 000 kronor för att bland annat genomför en visionsprocess för Åre kommun genom medborgardialoger år 2021 (beslut tas i december 2020). Något som, enligt Hanna Moback, medborgardialogen i Mörsil har banat väg för.

Dialogens resultat bekräftade politikers känsla

Katrin Wissing, MP, är vice ordförande i Bygdeutvecklingsberedningen och ledamot av styrgruppen för medborgardialogen i Mörsil. För henne kom Perspektivrapportens innehåll inte som någon överraskning. Däremot bekräftade det hennes känsla av att vilka motsättsättningar som finns i samhället.

– Processen har fått oss att inse komplexiteten I de utmaningar som finns i en by som Mörsil.
Som politiker ser hon på frågan från två håll:

– Den första insikten är att frågorna är svåra att greppa, men dialogen har också gett oss en chans att styra om och göra rätt.

Liksom Hanna Moback tror hon att medborgardialogen i Mörsil kommer att påverka arbetet i kommunen på sikt. Sedan Bygdeutvecklingsberednigen bildades för två år sedan ser allt fler värdet av en medborgardialog. Många ser också att dialogens interaktiva sätt att jobba inte bara är mer korrekt utan också mer givande.

Med vägen utstakad kommer Inflyttarservice att genomföra minst en dialog till. Kanske blir det i ett nytt geografiskt område eller på ett särskilt tema som till exempel föreningsliv. Arbetssättet kommer också att implementeras I kommunens ledningssystem.

De viktigaste slutsatserna

  • En komplex medborgardialog kräver tydligt avsatta resurser.
  • Perspektivrapporten visade en stor spännvidd av åsikter, tankar och känslor kring hur det är att leva och verka i Mörsil.
  • Utmaningarna var komplexa än vad de såg ut att vara i början. Dialogen visade att sociala nätverken bestod av flera lager och att perspektiven gick in i varandra. Det fanns inte heller någon klar linje mellan nyanlända och invånare som bott länge i Mörsil.
  • Det var lätt att få människor att delta och de flesta var öppna med sina åsikter. Många medborgare uppskattade att få prata med någon i kommunen som lyssnade och ville förstå.
  • Det viktigt för helheten att även intervjua människor med negativa åsikter.
  • Det var svårare än väntat att förankra dialogen internt i kommunen – speciellt inom de verksamheter som Inflyttarservice inte brukar samarbeta med. Utbildningar har ökat både kunskap och tillit.
  • Förtroendevaldas oro för att väcka orimliga förväntningar infriades inte eftersom ingen som deltog i dialogen förväntade sig snabba resultat.
  • Dialogmötena underlättas av att samtalen leds av en objektiv och neutral person.

Kontaktpersoner

Hanna Moback
Samordnare medborgardialog i komplexa frågor i Mörsil
Åre kommun
hanna.moback@are.se

Informationsansvarig

  • Nils Munthe
    Handläggare

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Om exemplet

Ämne
Medborgardialog
Exempel från
Kommun
Tidsperiod
2019 - 2021
Verksamhetsområde
Demokrati

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel