Vårdens utveckling skapas tillsammans

Viktiga steg mot nära vård tas över hela landet och allt fler lyckade satsningar permanentas och införs nu i större skala. Men att ställa om ett helt hälso- och sjukvårdssystem tar tid.

Att driva storskalig förändring i våra välfärdssystem är en kunskap i sig. Komplexa system kan inte installeras eller planeras fram, de uppstår bit för bit. Ledarskap i komplexa system utgår inte ifrån tydliga hierarkier eller ledningskedjor, utan ifrån sammanhang och nätverk. Genom att koppla samman kraften i flera verksamheter mot ett gemensamt mål kan förändring drivas gemensamt.

Omställningen till Nära vård som pågår i landets regioner och kommuner behöver förstås utifrån kontexten om att det utgör ett storskaligt förändringsarbete, som bygger på att skapa nya samarbetsformer och länka ihop olika arbetssätt. Det är också i detta sammanhang som samtalen om tempo i omställningsarbetet behöver föras.

Hur snabbt sker en samhällstransformation?

Utvecklingen av Nära vård har hög prioritet i hela landet. Många lyckade satsningar införs nu också i större skala.

Att ställa om hälso- och sjukvården och omsorgen är ett omfattande arbete som kräver både tid och resurser. De nuvarande arbetssätten behöver hållas i samtidigt som nya utvecklas, och resurser kan behövas på flera ställen samtidigt under transitionen.

De statliga myndigheterna kritiserar regionerna för att primärvården inte får mer resurser, samtidigt som de kritiserar regionerna för att sjukhusvården inte får mer resurser, och ger krav på att det ska skapas fler vårdplatser i slutenvården. Detta samtidigt som regionerna beräknas gå med underskott på totalt 24 miljarder kronor i år, ett underskott som inte tillnärmelsevis kompenseras av de betydligt mindre statliga tillskott regionerna får ta del av.

Skiftet ligger i att ta invånarens perspektiv

Myndigheternas uppdrag är ofta att följa en särskild fråga eller ett särskilt område, till exempel antalet vårdplatser i slutenvården. Kommuners och regioners uppdrag är att tillsammans ta ansvar för helheten för det system som stödjer människor i deras hälsa och vård.

Om vi tror att större budget till primärvården är samma sak som att omställningen till Nära vård är genomförd så hamnar vi snett. Istället handlar Nära vård om att ta invånarens perspektiv i allt vi gör och få hela systemet att samspela. Då använder vi de samlade resurserna på bästa sätt. Detta har SKR och regeringen alltid varit överens om i alla överenskommelser som tecknats om Nära vård.

Det främsta tillvägagångssättet för att göra det är att i alla led arbeta personcentrerat så att all vård och omsorg utgår från varje persons förmågor, behov och förutsättningar. Det är riktningen för hälso- och sjukvårdens omställning, som vi är helt överens om. Strax före årsskiftet tecknade SKR och regeringen en ny överenskommelse om Nära vård för 2024 som omfattar 3,4 miljarder kronor.

Proaktiv vård av sköra äldre ökar hälsa och minskar vårdbehov

Vi ser att vi tar steg i rätt riktning bland annat genom de personcentrerade arbetssätten som växer fram och sprids i landet. Flera regioner har till exempel infört äldrevårdsmottagningar i primärvården. Mottagningarna vänder sig till personer över 75 år med risk för försämrad hälsa, och därmed också risk för stora vårdbehov eller att bli inlagda på sjukhus.

Genom hälsosamtal, personcentrerad vårdplanering och en lättillgänglig vårdkontakt som känner den äldre personen fyller mottagningarna ett behov av trygghet och kontinuitet. Det bidrar till en stabilare hälsa hos den äldre personen.

I Östergötland så har detta proaktiva och hälsofrämjande angreppssätt gett en bättre hälsa och ökad känsla av trygghet hos målgruppen och minskat antalet sjukhusinläggningar, vårddagar och vårdkostnader. Här ser vi vikten av att arbeta personcentrerat istället för att rikta vår uppmärksamhet mot en enskild insats eller behandling som vi tror ska fungera för alla sköra äldre.

Arbetssättet är flexibelt och kan anpassas men bygger i grunden på tre steg:

1. Systematiskt identifiera personer som är 75 år eller äldre och som är sköra eller har en förhöjd risk att bli inlagda på sjukhus.
2. Göra en skörhetsbedömning och ta fram en personcentrerad plan för personens hälsa och vård, som bygger på det som är viktigt för patienten samt utse en fast vårdkontakt.
3. Kontinuerligt följa upp om insatserna hjälper personen som det var tänkt eller om något behöver justeras.

Äldremottagningar är ett av flera nya arbetssätt inom Nära vård som SKR under 2024 ger stöd för att införa i hela landet.

Genom omställningen till Nära vård fortsätter kommuner och regioner att utveckla och underlätta för nya arbetssätt som bygger på samverkan. De fortsätter att arbeta mera hälsofrämjande och förebyggande. De fortsätter att göra vården tillgänglig på nya sätt. De fortsätter att utveckla primärvården som navet i hälso- och sjukvårdssystemet.

Utvecklingen går åt rätt håll, men transformation tar tid. Jag tror att det behöver vara så.

Proaktiv vård av sköra äldre

Överenskommelse om en God och nära vård