Vården blir bättre och dyrare

Cancervården blir allt bättre samtidigt som den kostar mer, precis som mycket annan vård. Det väcker svåra frågor när regionerna nu går med stora ekonomiska underskott.

I går presenterade vi på SKR höstens ekonomirapport. Den ekonomiska utvecklingen är dyster, allra värst ser det ut för regionerna kommande år då alla beräknas gå med underskott. Det är ändå avsnittet om vårdens produktivitet jag fastnar för. Samtidigt som produktiviteten år efter år ökar inom näringslivet så visar Statistiska centralbyråns (SCB) siffror att den försämrats under lång tid inom offentlig sektor – och i synnerhet inom hälso- och sjukvården. Varför utvecklas inte vårdproduktionen på samma sätt som inom industrin undrar man då?

Snabb utveckling av cancervården

Under flera decennier har det skett stora förbättringar av cancervården. Behandlingsmetoder har utvecklats och allt mer vård har flyttat från den slutna vården till den öppna vården. Mellan 2012 och 2021 ökade antalet diagnosticerade cancerfall med 25 procent, trots det behöver allt färre patienter bli inlagda i slutenvården. Fler behandlingar och komplikationer kan hanteras i öppenvården och många gånger behandlas hemma, med hjälp av effektiva läkemedel.

Allt fler botas helt eller lever längre med sin cancer. Det ökar vårdens behov att följa och stödja dessa patienter över tid.

Om vi tittar på åldersgruppen 75-84 år ser vi att allt fler insjuknat i cancer de senaste tio åren, samtidigt som dödligheten minskat. Under samma period steg kostnaderna för cancervården, både när det gäller den slutna somatiska vården och när det gäller kostnader för läkemedel, betydligt snabbare än andra priser och kostnader.

Sverige bland de bästa i Europa

Det saknas sammanfattande mått över vårdens effektivitet. Vid internationella jämförelser används därför istället ett antal olika indikatorer för att mäta hur ett land undviker och behandlar ohälsa; påverkbar dödlighet, orsaker till dödlighet och undvikbar slutenvård. I den statistiken är vi i Sverige väldigt bra i jämförelse med andra europeiska länder.

Enligt SCB:s sätt att mäta försämras dock produktiviteten i den svenska hälso- och sjukvården. Förenklat beror det på att kostnaderna ökar snabbare än antal utförda vårdkontakter, en utveckling som sker i många länder. Problemet med det sättet att mäta är att många och korta vårdbesök leder till en hög volymmässig produktivitet, oavsett kvalitetsutfall. En högre dödlighet minskar framtida vårdkostnader, och kombinerat med många korta besök så framstår produktiviteten som hög, även om utfallet inte är det önskvärda. När patienter klarar sin behandling själv i hemmet minskar produktiviteten enligt statistiken, även om det är bättre för patienten.

En fråga om etik

Cancer är ett exempel, men det går att titta på många andra sjukdomar och se liknande mönster. Många behandlingar är i dag betydligt effektivare och skonsammare jämfört med för bara tio år sedan och allt mer behandling kan ske i hemmet. Vården blir bättre, fler överlever svåra sjukdomar, samtidigt ökar kostnaderna.

Så vad är en effektiv vård? Är den effektiv om den kan producera så många patientbesök som möjligt på en dag? Handlar det om kostnad per patientbesök? Eller om patienter får en vård av hög kvalitet, om fler patienter är nöjda och om fler patienter faktiskt överlever svåra sjukdomar? Regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning har som vision ”Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa”. Det är utfallet som är det viktigaste när vi mäter vårdens framgång.

Därmed inte sagt att det inte finns mycket att göra för att vårdpersonal ska få mer tid för patientmöten, som att minska på onödig administration till exempel. Vi behöver också fortsätta utvecklingen mot en mer nära, hälsofrämjande och förebyggande vård.

Samtidigt går det inte att mäta vårdens resultat, mäta liv och hälsa, på samma sätt som produktiviteten i industrin. När bra behandlingar kostar allt mer handlar utmaningarna lika mycket om etik som effektivitet. Jag tror att det här kommer vara en avgörande fråga för oss när vi diskuterar vilken vård vi vill ha i framtiden.

Hälso-och sjukvårdens utveckling, Ekonomirapporten oktober 2023