Läkemedelsbristen är oroande

Den senaste tiden har det rapporterats mycket om läkemedelsbrist. Det är oroande och ett växande problem som drabbar allt fler patienter. Nu krävs en tydligare samordning på nationell nivå.

Bristen på läkemedel ökar i Sverige. Ofta finns ersättningsprodukter att tillgå så att patienten inte behöver drabbas, men ibland blir konsekvenserna värre. I somras uppkom exempelvis brist på litium, som används för hindra maniska och depressiva skov hos personer som lider av bipolär sjukdom. Genom att ransonera de lager som fanns och möjliggöra licens för utländska förpackningar kunde de största problemen trots allt hanteras tills läkemedlet fanns i lager igen.

Att läkemedel som patienter fått utskriva inte finns på apoteket har blivit vanligare. Om apoteket då inte har några ersättningsprodukter måste patienten ta kontakt med sjukvården igen, som får besluta om ett annat läkemedel och skriva nya recept. Det tar både tid för patienten och för sjukvården. Dessutom går det inte alltid att garantera att ersättningsprodukten är lika bra anpassad till patientens behov.

Läkemedelsbrister uppstår även inom sjukhusvården. Det finns många exempel på läkemedel som används i vården varje dag som i perioder inte finns att få tag på. Den senaste tiden har det bland annat handlat om vissa antibiotika, smärtstillande läkemedel och anestesiläkemedel. Sjukvårdspersonal får lägga allt mer tid på att leta ersättningsprodukter för läkemedel som inte finns och utifrån det göra nya rekommendationer och förändra rutiner. Ibland kan det dröja innan ersättningsprodukter finns på plats. Och det finns förstås alltid extra risker när personal ska hantera nya läkemedel.

Sverige har fortsatt god tillgång på läkemedel. De allra flesta patienterna får de läkemedel de ska ha i rätt tid och vid bristsituationer finns det oftast fullgoda ersättningsprodukter. Men bristen på läkemedel ökar och det är något vi måste ta på stort allvar. Det är i första hand en fråga om patientsäkerhet, men osäkerheten skapar förstås också oro för de patienter och anhöriga som inte kan vara säkra på att de läkemedel de behöver finns tillgängliga.

Många orsaker

Hur har det då kunnat bli så här? Det finns inte ett enkelt svar på den frågan och därmed inga enkla lösningar. Det är många omständigheter som samspelar:

  • Läkemedelsförsörjningskedjan är komplex. Många verksamma substanser tillverkas endast på ett fåtal platser, vilket innebär att en brand i en enstaka fabrik i Kina eller ett datafel i en annan fabrik i Indien kan skapa global brist på specifika läkemedel.
  • Många aktörer är involverade i produktion och distribution och det är många steg på vägen till slutanvändaren. När alla aktörer slimmar sina processer och lager finns liten reservkapacitet i systemet och sårbarheten blir stor.
  • Den globala efterfrågan på läkemedel har ökat de senaste åren och konkurrensen om läkemedel mellan länder har hårdnat. Trenden är att det i högre grad är marknaden, och inte patientens behov, som styr tillgången på läkemedel.
  • Tidigare i år kom nya EU-direktiv om e-verifikation där varje läkemedelsförpackning ska ha en unik spårbar kod. Det är i grunden positiva förändringar som innebär en säkrare hantering, men övergången har varit besvärlig då läkemedelsföretagen inte alltid hunnit med att byta ut sina förpackningar tillräckligt snabbt. Andra regulatoriska krav kan också innebära temporära eller mer långvariga komplikationer.
  • När brister väl uppstår i Sverige finns ett antal lagar och förordningar som gör det svårare att optimera distributionen. Bland annat saknas det en aktör med tydligt övergripande nationellt ansvar för tillgången till läkemedel.

Många av orsakerna är globala och vi i Sverige är långt ifrån ensamma om att uppleva en ökad osäkerhet kring läkemedelstillgång. Vi kommer sannolikt se fler initiativ på området framöver, inte minst inom EU där den nya EU-kommissionären med ansvar för hälsofrågor har fått i uppdrag att arbeta med ”accessible and affordable medicines” – en välkommen prioritering.

Behov av bättre nationell samordning

SKR och regionerna har i flera år drivit frågan om bättre nationell samordning vid bristsituationer. Vi har försökt att belysa frågan och öka kunskapen och förståelsen för de problem som bristsituationer skapar för sjukvården och patienterna. Det regeringsuppdrag som Läkemedelsverket nu har om att förbättra information och samordning är ett viktigt resultat av det arbetet.

Men frågan kvarstår. Den kedja av aktörer som påverkar tillgången till läkemedel, allt från produktion av substans och färdigt läkemedel, via distributörer till apoteksledet och slutligen sjukvården och patienterna är komplex och sårbar.

Vi behöver få en bättre överblick över var läkemedel finns. Vid bristsituationer behöver det bli enklare att omfördela läkemedel mellan vårdgivare, regioner och apotek och nyttiggöra de läkemedel som finns tillgängliga för att säkerställa behandling till de patienter som har störst behov. Även om enskilda vårdgivare inte kan beställa vissa läkemedel så kan de ändå finnas i systemet, men får enligt regelverket inte flyttas dit de behövs mest.

Vården kan i dag, i samråd med patienten, hantera de allra flesta bristsituationer som uppstår. Men redan nu ser vi allt fler patienter som kommer i kläm och bristsituationer som utgör patientsäkerhetsrisker. Utvecklingen är oroväckande.

En viktigt fråga för regionerna är att utveckla den egna lagerhållningen. Men framför allt behöver statens engagemang och åtgärder för att förebygga och åtgärda brister på läkemedel bli tydligare, mer långsiktigt och utgå från patienternas behov. Det krävs ändringar i regler och lagar för att säkerställa tillgången till läkemedel. Och det nationella samordningsansvaret behöver bli tydligare.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    På vårdbloggen skriver vi om och reflekterar kring aktuella frågor som rör hälso- och sjukvården.

    Prenumeration

    Sök i bloggen