Kunskap om kön och genus förbättrar vården

Kunskap om likheter och skillnader mellan kvinnor och män är en fråga om både bemötande och patientsäkerhet.

Långvarig smärta är ett komplext område där det finns tydliga könsskillnader. Forskningen visar att kvinnor har mer smärta än män, att kvinnor och män upplever och beskriver smärtan olika och har olika strategier för att hantera smärtan.

Forskare har tidigare förklarat olikheterna med biologiska skillnader, men smärta är en subjektiv upplevelse och påverkas bland annat av hur vi uppfostrats att visa, beskriva och hantera den.

Normerna, det vill säga våra gemensamma föreställningar om hur män och kvinnor är och bör vara, kan alltså leda till omotiverade skillnader i bemötande, bedömningar och behandlingar för kvinnor och män med smärta.

Den här beskrivningen av könsskillnader kommer från Västra Götalandsregionen och Kunskapscentrum för jämlik vård (KJV).

Hur normerna griper in och påverkar vården är utgångspunkten för verktyget Smärtkuben, som tagits fram av KJV. Smärtkubens sex sidor ställer korta, konkreta frågor inom olika teman som inbjuder till reflexion över hur våra egna föreställningar kommer till uttryck i bemötande och behandling av patienter, vilket i sin tur kan leda till en mer jämställd hälso- och sjukvård.

Kunskapscentrum för jämlik vård belönades i år med Svenska jämställdhetspriset för sitt mångåriga arbete. Utgångspunkten för verksamheten är att människors behov och erfarenheter är olika och att vården därför behöver variera med dem. Genom forskning, utbildning och verksamhetsutveckling bidrar de till vårdens förutsättningar att jämna ut omotiverade skillnader mellan olika grupper, exempelvis mellan kvinnor och män

(O)jämställdhet i hälsa och vård

För tolv år sedan gav SKR ut kunskapsöversikten (O)jämställdhet i hälsa och vård. I år har vi uppdaterat den utifrån senast tillgängliga data och forskning. Rapporten ger otaliga exempel på hur verkliga eller inbillade könsskillnader påverkar vårdens kvalitet och beskriver tre huvudsakliga felkällor:

Den första felkällan är när vården inte tar hänsyn till faktiska biologiska skillnader. Ett exempel är hormonella skillnader som gör att kvinnor och män reagerar olika på läkemedel. Ett annat exempel är när kvinnor med bråck i ljumsktrakten opereras utifrån den manliga kroppen som norm, vilket leder till att betydligt fler kvinnor måste opereras om och därmed utsätts för ökade risker.

Den andra felkällan är när vården behandlar kvinnor och män med samma symtom eller diagnos olika, som en följd av stereotypa föreställningar om kön. Ett exempel gäller depression där kriterierna grundas på symtom som kvinnor typiskt sett uppvisat, vilket kan leda till att män som uppvisar andra symtom vid depression inte fångas upp av vården.

Den tredje felkällan är när vården behandlar enskilda kvinnor eller män utifrån kunskap om könsskillnader som gäller på gruppnivå, men som inte nödvändigtvis gäller alla individer. Det kan till exempel handla om att läkare inte ställer frågor om kvinnliga patienters alkoholvanor trots att det kunde vara relevant vid vissa typer av magsmärtor, eftersom det oftare är män som söker vård för alkoholrelaterade symtom.

Den positiva slutsatsen av kunskapsöversikten är att könsskillnader i hälsa, vårdtillgång och vårdkvalitet går att påverka, så att både hälsan och vården blir mer jämställd.

Jämställdhetsperspektivet behövs på alla nivåer

För att olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar ska kunna få en likvärdig vård måste ett jämställdhetsperspektiv finnas med i alla delar av organisationen, från planering och beslutsfattande till det dagliga görandet. Det är den strategi som kallas jämställdhetsintegrering.

Region Örebro län har tagit fram en handlingsplan för jämställd vård. Fokus ligger på att integrera jämställdhet i hälso- och sjukvårdens och folktandvårdens kontinuerliga kvalitets- och förbättringsarbete och i arbetet med regionens gemensamma värdegrund.

Utgångspunkten för handlingsplanen är definitionen av god vård, som ska vara säker, individanpassad, kunskapsbaserad, jämlik, tillgänglig och effektiv. Inom alla dessa områden ser regionen ökad jämställdhet som en möjlighet till förbättring och kvalitetsutveckling.

Handlingsplanen innehåller mål, aktiviteter och indikatorer för att integrera ett jämställdhetsperspektiv genom hela verksamheten. Exempel på aktiviteter är att all löpande verksamhetsutveckling granskas från ett genus- och jämställdhetsperspektiv eller att relevanta styrdokument granskas ur ett jämställdhetsperspektiv

En röd tråd i handlingsplanen är riktade insatser för att öka kunskapen om genus och jämställdhet för hälso- och sjukvårdens övergripande ledningsgrupp, områdenas ledningsgrupper samt chefer på olika nivåer.

Det görs många bra satsningar i kommuner och regioner. Det pågår ett stort arbete i regionerna för att säkerställa att vården baseras på senast tillgängliga kunskap. I det arbetet måste kunskap om likheter och skillnader mellan kvinnor och män vara en integrerad del. Jag vill tipsa er om att läsa rapporten (O)jämställdhet i hälsa och vård. Ett bidrag till hur vi kan fortsätta utveckla en god vård för alla.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    På vårdbloggen skriver vi om och reflekterar kring aktuella frågor som rör hälso- och sjukvården.

    Prenumeration

    Sök i bloggen