Ansträngt läge i hälso- och sjukvården

Läget inom hälso- och sjukvården är mycket ansträngt på många håll i landet. Samtidigt ser vi en långsiktigt positiv förändring inom flera områden.

Midsommarhelgen har precis passerat och nu inleds sommarperioden inom hälso- och sjukvården. En period som varje år är tuff – invånarnas behov av vård minskar inte bara för att det är semestertider. Den här sommaren är läget extra tufft, det beror förstås på den konflikt som pågår mellan SKR, Sobona och Vårdförbundet.

• På Södersjukhuset i Stockholm har 65 operationer tvingats skjutas upp på grund av Vårdförbundets konfliktåtgärder och de bedömer att uppemot 20 vårdplatser kan behöva stängas ner.
• I Värmland har hela enheter och mottagningar stängts ner.
• I Västerbotten har antalet besök på akutmottagningarna ökat då de som bemannar 1177 på telefon och de som bemannar telefonerna på regionens hälsocentraler varit uttagna i strejk. De beskriver hur patientsäkerheten hotas då vårdkedjor bryts och diagnoser blir försenade, något som påverkar invånare i Västerbotten och hela norra Sverige.
• I Västra Götaland arbetar de för att upprätthålla den akuta vården, men den planerade vården påverkas kraftigt. Sedan den 4 juni har regionen genomfört 450 färre operationer jämfört med förra året och de har 200 färre vårdplatser öppna jämfört med för ett år sedan.

De som arbetar inom hälso- och sjukvården är bra på att prioritera. Patienter med akuta tillstånd och vårdbehov prioriteras alltid och de kommer att få den vård de behöver i tid. Regionerna är tydliga med att ingen ska undvika att söka vård.

Däremot kan andra vårdbehov påverkas. Det kan handla om en höftledsoperation som behöver skjutas upp, eller en rutinkontroll på vårdcentralen som inte kan genomföras. Det är vårdbesök som vanligen kan vänta åtminstone en tid. Men många gånger medför det ett extra lidande för den som tvingas vänta och vissa tillstånd kan riskera att förvärras. Det finns en uppenbar risk att vårdköerna växer.

Satsningar på den egna personalen

Det senaste året har alla regioner arbetat framgångsrikt för att kraftigt minska sitt beroende av hyrbemanning i vården. Inhyrningen har minskat markant över landet under de första månaderna i år jämfört med förra året, i takt med att fler tagit fast anställning.
Det är ett imponerande målmedvetet arbete som skett i varje region – men också gemensamt. 2023 köpte regionerna hyrbemanningstjänster för över 9 miljarder kronor, det är inte ekonomiskt hållbart. Genom att minska beroendet av hyrbemanning och i stället använda egna anställda vårdpersonal kan kontinuiteten och tryggheten för patienterna öka, arbetsmiljön för personalen stärkas och den långsiktiga kompetensförsörjningen säkras.

Ett visst behov av hyrbemanning kommer ändå att fortsatt finnas för att kunna täcka upp vid arbetstoppar. Sedan årsskiftet finns därför ett gemensamt avtal för hyrbemanning som alla regioner kan avropa ifrån. Genom avtalet regleras prissättningen och kvaliteten kan säkras. Regionerna har tillsammans skapat en reglerad marknad.

Förändringarna inom hyrbemanningsområdet är helt nödvändiga och positiva för både patienter och vårdpersonal på sikt. Pengar som tidigare lagts på bemanningsbolag kan nu gå till den egna personalen. Samtidigt blir förändringarna, och möjligheterna för vissa enheter att ta in hyrbemanning, tydligare under semesterperioder och när det pågår en konflikt. Lokalt kan det bidra till ett än mer ansträngt läge i sommar.

Positiv långsiktig utveckling

Läget i hälso- och sjukvården är ansträngt. Det påverkar och kommer att fortsätta påverka patienter. Det viktigaste nu är att SKR och Vårdförbundet når fram till ett nytt avtal så att konflikten kan få ett slut så snart som möjligt. För regionerna handlar det också om att vara solidariska mot varandra och fortsätta sin samverkan inom olika områden.

Samtidigt vill jag inför sommaren lyfta blicken. Vården i Sverige utvecklas i snabb takt, inte minst genom införande av nya behandlingsmetoder, ny teknik och nya sätt att involvera patienterna.

Det är svårt att på ett enkelt sätt mäta utvecklingen av vårdens omställning. Men genom arbetet med Nära vård har vi på SKR, tillsammans med kommuner och regioner, ändå tagit fram 18 olika indikatorer för utvecklingen. Det handlar om allt ifrån självskattad hälsa till antal verksamma ST-läkare, vårdtid för utskrivningsklara, andel invånare med fast vårdkontakt och antal fallskador bland äldre. 13 av de 18 indikatorerna har förbättrats sedan den senaste mätningen, 3 har försämrats och 2 är oförändrade.

Det finns absolut utmaningar inom vår hälso- och sjukvård, men samtidigt väldigt mycket som är bra och som vi ska vara stolta över. Det får vi inte tappa bort i debatten.

Vi behöver kunna agera kortsiktigt men också tänka långsiktigt.

Utvecklingen av Nära vård, Vården i siffror