Regeringens förslag om skolbibliotek väcker frågor

Madicken, Harry Potter, Totte badar… Många är de magiska världar vi vill att små bokslukare ska upptäcka och vilja ha mer av. Att främja elevers läsintresse och läsförmåga är i fokus i regeringens budget för nästa år. Viktiga ambitioner, även om det finns en hel del frågetecken om hur det ska gå till.

Som tidigare förskollärare har jag själv sett hur viktigt det är att arbetet med barn och ungas språkutveckling och läsning börjar tidigt, gärna redan på BVC. Betydelsen av samverkan är också central. Barnhälsovården, förskolan, skolan, fritidshemmen, folkbiblioteken och skolbiblioteken – har delvis olika uppdrag, men kan nå längre tillsammans.

När PIRLS presenterades tidigare i våras stod det klart att läsförmågan sjunker i många länder. I Sverige framkom att resultaten har försämrats bland de elever som inte talar svenska i hemmet. Klart är att skolans kompensatoriska uppdrag blir allt större och viktigare. Läsförmågan är grundläggande för barns och ungas kunskapsutveckling i skolan, för vidare studier och framgång i arbetslivet och för möjligheten att både integreras och engagera sig i samhället.

Skolbibliotek – en reform måste anpassas till lokala förutsättningar

I budgetpropositionen finns förslag om förstärkta och bemannade skolbibliotek, och cirka 400 miljoner kronor är avsatta för detta. Även om det än så länge saknas detaljer, väcker förslaget såväl positiv förväntan som en rad frågor. Vilka krav på bemanning kommer att gälla? Kommer det krävas bemannade skolbibliotek vid varje skolenhet? Gäller det samtliga skolformer? Är det utbildade skolbibliotekarier som kommer krävas, och vad blir då konsekvenserna när det redan i dag råder brist på och antalet utbildningsplatser är för få?

Det råder ingen tvekan om att skolbibliotek har en viktig kompletterande roll i skolan, exempelvis när det gäller elevernas läsutveckling, digitala kompetens och källkritik. Men hälften av Sveriges skolor har färre än 200 elever. Förutsättningar och möjligheter att ha ett bemannat skolbibliotek på den egna skolenheten kan därmed variera stort. Det måste finnas en flexibilitet att organisera verksamheten utifrån lokala behov, till exempel genom samarbete med folkbiblioteken, samarbete mellan skolor, digitala lösningar och så vidare. Här finns goda exempel och erfarenheter att sprida.

En reform måste anpassas till rådande verklighet. Även om ambitionen är god är det mycket som är oklart och jag är rädd för att det sannolikt blir en ekvation som inte kommer gå ihop.

Inte bara skolans ansvar

Läsningen har fått ökad konkurrens i alla åldersgrupper. Utbudet av magiska världar och möjligheterna till social interaktion är närmast oändliga. Att få fler barn och unga att läsa, att skapa läslust, är ett ansvar som skolan bär tillsammans med vårdnadshavare och andra delar av samhället.

Självklart behövs en bredd av insatser; engagerade lärare, spännande böcker, närstående som läser, läsutmaningar, bra folkbibliotek och skolbibliotek och inte minst läsande förebilder, som vi sett inspirera många barn och unga på sociala medier den senaste tiden. Här har var och en av oss ett eget ansvar. Så kom ihåg att berätta om den där fantastiska boken du läste helgen. Dela med dig av känslan när du sveptes med i en spännande historia och helt glömde bort tid och rum. Vi kan alla vara förebilder!