Reformer och spaning mot framtiden på årets gymnasiekonferens

Häromveckan bjöd SKR in till gymnasiekonferens. En konferens där vi fördjupade oss i de reformer och förändringar som gymnasieskolan står inför de närmaste åren. Intrycken var många, diskussionerna intressanta och jag passar nu på att lyfta några av de tankar som jag bär med mig från dagen.

Fler behöver välja yrkesprogrammen

Från och med HT 2023 kommer yrkesprogrammen återigen få ett upplägg där grundläggande högskolebehörighet ingår per automatik. Det var på gång redan för fyra år sedan, men har denna gång gått igenom riksdagen.

Även om läget ser olika ut över landet och i olika branscher, behöver fler välja – och slutföra – yrkesprogrammen eftersom både offentlig och privat sektor i dag har svårt att hitta tillräckligt med gymnasialt yrkesutbildad personal. Och jag tror att ett sätt att göra yrkesprogrammen mer attraktiva är att grundläggande högskolebehörighet ingår. Men mycket handlar nog om att förändra synen på yrkesprogrammen och framför allt synen på yrkena de leder fram till. Yrkesutbildningarna leder till verkliga och viktiga yrken som också ger möjlighet att starta eget eller studera vidare. Att de inte är ett val som låser in utan tvärtom ger många möjligheter.

Den här förändringen kan vi bara åstadkomma med gemensamma krafter, och det krävs insatser på såväl lokal och regional som nationell nivå om vi ska nå ut med information om yrken och karriärmöjligheter. SKR har därför initierat sådana samtal med flera aktörer inom området i syfte att bidra i detta.

Visst behöver utbudet balanseras men det finns också utmaningar

På riksdagens bord ligger nu i juni förslag om att planering och dimensionering av gymnasieskolans utbildningar inte enbart ska ta hänsyn till elevernas intresse eller önskemål utan också till arbetsmarknadens behov, bland annat för att täcka behovet av gymnasialt yrkesutbildad personal.

Ambitionen och tanken med ett balanserat utbud är rimlig, och något som eftersträvas redan idag. Flera utmaningar att få till den önskvärda balansen lyftes under dagen, till exempel den ekonomiska risken det innebär att starta särskilt kostsamma yrkesprogram idag. En annan risk kan vara att ungdomar känner sig ”tvingade” till en utbildning de inte är intresserade av vilket kan leda till minskad motivation, förlängd studietid och i värsta fall studieavbrott. Det är därför viktigt att arbeta långsiktigt för att stärka kvaliteten i yrkesprogrammen.

Tankeväckande tillbaka- och framåtblick

Talare på gymnasiekonferensen var också Erik Nilsson, tidigare statssekreterare hos utbildningsminister Anna Ekström. Han påminde oss bland annat om de grundläggande förändringar som gymnasieskolan som skolform genomgått från – som han kallade det – en exklusiv skolform för en liten del av befolkningen till en i praktiken obligatorisk skolform. Obligatorisk i den bemärkelsen att utan fullföljd gymnasieutbildning har många unga idag svårt att få fotfäste inte bara på arbetsmarknaden utan i ett självständigt vuxenliv överhuvudtaget.

Erik Nilsson blickade framåt och menade att vi redan nu behöver börja fundera på vilken gymnasieskola vi behöver ha efter år 2030. Arbetsmarknaden kommer vara mer komplex och gymnasieskolan måste spegla det. Han efterlyste en bred översyn och menade bland annat att vi behöver röra oss bort från den skarpa uppdelning mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram som finns idag. Att man till exempel kan tänka sig högskoleförberedande program med inslag av yrkesdelar. Jag är beredd att hålla med.

En annan skarp gräns som Erik Nilsson lyfte är den mellan introduktionsprogram och nationella program, och att det kan behövas mjukare och mer flexibla ingångar och övergångar mellan programmen, där eleven kan hänga med i vissa ämnen och få stöd i andra, till exempel engelska. Detta är verkligen viktigt, tänker jag. Vi måste ge elever som påbörjar ett introduktionsprogram de bästa förutsättningar att slutföra en gymnasieutbildning för vi kan inte fortsätta skicka ut tjugo procent av en årskull utan gymnasieutbildning.

Jag vill avslutningsvis passa på att tacka alla deltagare på konferensen för att ge både en nationell och lokal bild av vad kommande reformer inom gymnasieskolan innebär. Det var mycket som sades som jag bär med mig framöver och jag kan redan nu säga att jag med förväntan ser fram emot nästa gymnasiekonferens!

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    Jag som bloggar här heter Monica Sonde och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKR.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen