Kan vi andas ut nu?

Förra veckan presenterade Skolverket sin nya rekryteringsprognos för de kommande femton åren. Den uppskattade bristen på lärare är markant mindre än tidigare prognoser. Inte helt oväntat med tanke på SCB:s ändrade befolkningsprognos. Det betyder dock inte att vi kan andas ut.

Jag kommer själv ihåg skräckrubrikerna från år 2017 om att det kommer saknas 80 000 lärare och förskollärare om femton år. En bild som fastnat hos många och som bidragit till ett viktigt strategiskt arbete både på lokal och nationell nivå för att trygga kompetensförsörjningen. Två år senare beräknades bristen uppgå till 45 000 och nu, år 2021, är motsvarande siffra nere på 12 000 lärare och förskollärare. Skillnaderna mellan prognoserna beror framförallt på den demografiska utvecklingen där SCB räknar med en betydligt lägre invandring och därmed färre barn och unga än tidigare.

Innebär det att vi kan slå oss till ro nu? Nej, det kan vi inte. Prognosen speglar inte helt den beskrivning av läget vi får i dialoger med kommuner runt om i landet. Den kräver också en djupare analys och problematisering.

Kvarvaron i yrket är hög och ökar

Först vill jag säga att flera siffror i prognosen går åt rätt håll och ger en motsatt bild än den som ofta syns i debatten. Det pågår till exempel ingen lärarflykt. Kvarvaron och återgången bland lärare har varit hög i flera skolformer under perioden 2014–2020, särskilt bland äldre lärare. Lärarbenägenheten, det vill säga andelen nyexaminerade som börjar arbeta som lärare och som stannar kvar i yrket, har också ökat. Det är en positiv utveckling och ett tecken på att huvudmännens strategiska arbete gett resultat.

Krock med verkligheten

De siffror som handlar om bristen på lärare, bygger dock på antaganden som delvis är problematiska. Denna blogg ger inte utrymme att gå in på tekniska detaljer, men ett tydligt exempel är att behovet av lärare i fritidshem bedöms minska under perioden och att examinationen av grundlärare med inriktning mot fritidshem beräknas – enligt Skolverkets modell – vara tillräcklig. Problemet är att uträkningsmodellen för fritidshemmen bygger på antaganden som utgår från den situation som råder idag och tar inte hänsyn till den nuvarande låga behörigheten, de legitimationskrav som gäller eller de förändringar som införandet av en tioårig grundskola kan medföra. Även om Skolverket kommenterar att behörigheten är låg i fritidshemmen blir tabeller och budskapet i sin helhet problematiska.

Jag har svårt att se någon slutsats krocka mer med huvudmännens vardag än denna. När vi under hösten diskuterat rekryteringsbehoven med kommuner från hela landet är skillnaderna mellan kommuner stora. Men en sak har alla gemensamt. Nämligen den stora bristen på lärare i fritidshem.

Stora skillnader inom och mellan regioner

En annan sak som påverkar prognosens relevans för kommunerna är att inga hänsyn tas till förändringar i omvärlden. Ett tydligt exempel är Norrbotten, som tillhör de län där Skolverket beräknar att behovet minskar mest de kommande femton åren, med närmare tio procent. Det speglar såklart inte den industriella tillväxt som nu sker i norra Sverige där konkurrensen och behovet av arbetskraft är stor samtidigt som en kraftig utbyggnad av välfärden behövs på vissa håll.

Skillnaderna både mellan och inom regionerna blir påtagliga i våra samtal med kommunerna. Allt från kommuner som inte har särskilda svårigheter att rekrytera, till de som helt enkelt har svårt att ”hitta händer och fötter”. Precis som Skolverket pekar på finns det också stora skillnader mellan lärare i olika ämnen och skolformer.

SKR kommer att analysera prognosen närmare och under våren träffa ännu fler kommuner för att diskutera behov och strategier. Vi vet redan nu att vi i det sammanhanget kommer att lyfta frågor kopplade till lärarutbildningen, både när det gäller dimensionering och flexibilitet.

Bra tillfälle att fokusera på ökad behörighet

Så nej, än kan vi inte andas ut. Jag håller med Skolverket om att med en lägre förväntad lärarbrist kan det nu vara ett bra tillfälle att fokusera på att öka behörigheten. Och det är också budskapet vi får från kommunerna när de beskriver sitt arbete.

Att göra prognoser om framtiden är således inte helt enkelt. Och självklart väcker stora skillnader mellan åren frågan om hur man som huvudman kan tolka siffrorna och använda dem i sitt strategiska arbete. Verkligheten i kommunerna förändras sällan särskilt mycket år från år, utan det är ofta långsamma processer. En viktig nyckel blir då att hålla i den egna analysen och långsiktigt arbeta för att rekrytera och behålla de lärare man har. Ett envist ”gnetande” utifrån lokala förutsättningar – oavsett om rubrikerna visar höga eller låga antaganden om brist.

Bilden av skolan påverkar attraktiviteten

Den generella debatten om skolan blir också en viktig faktor om man vill stärka läraryrkets attraktivitet. Vem vill bli lärare när man bara läser rubriker om klassrum i kaos? Den bilden kan förvisso stämma på sina håll, men jag skulle vilja säga att den inte är representativ för skolan i Sverige. Utan att blunda för de utmaningar som finns, har vi alla att vinna på att visa fördelarna med att arbeta i förskolan och skolan. Med ett valår i antågande är jag rädd för att det finns en risk för ännu större ord och svarta rubriker.

Nu går alla som arbetar i förskolan och skolan mot en välförtjänt julledighet efter ett år som på många sätt fortsatt har präglats av pandemin och ett hårt arbete för att ge barn och elever bästa möjliga utbildning. Om jag skulle önska mig en julklapp vore det nog en mer nyanserad bild av skolan – inte bara i syfte att stärka läraryrkets attraktivitet – utan också för att alla som arbetar i och med skolan ska känna självförtroende och stolthet över det fantastiska arbete de gör för barn och ungdomar varje dag.

God Jul och Gott Nytt År!

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR








    Om bloggen

    Jag som bloggar här heter Monica Sonde och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKR.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen