Att påverka segregationens effekter – vad kan huvudmannen göra?

I ljuset av pandemin har konsekvenserna av barns socioekonomiska förutsättningar och därmed skolans betydelse blivit allt tydligare. Inte bara när det gäller skolans kunskapsuppdrag, utan också den viktiga roll som socialt sammanhang och trygghet som skolan utgör för många barn och ungdomar. Skolan gör skillnad. Det ska vi komma ihåg och vara stolta över när vi blickar framåt och diskuterar organisation och strategier.

Så har då pandemin bidragit ytterligare till bristande likvärdig utbildning? Sannolikt. Hur kan den utvecklingen brytas och likvärdigheten stärkas? Som skolchef och huvudman ställer man sig frågan hur man kan påverka segregationens effekter, och vad man bör, kan och ska göra?

På Skolriksdagen diskuteras hur huvudmannen kan göra skillnad

På Skolriksdagen den 26-27 april kommer vi att byta erfarenheter om vad huvudmannen kan göra för att förebygga och hantera effekterna av en ökad segregation. Jag kommer att samtala med Malmö, Örebro och Skolverket och vi kommer få lyssna till Munkhätteskolan från Malmö som ska prata om hur huvudmannen kan göra skillnad. Det ser jag fram emot.

Här beskriver jag några frågor jag vill lyfta i det samtalet.

Att organisera för att förebygga skolsegregation

Som huvudman tänker jag att det är viktigt att ha två perspektiv med sig. Det första handlar om hur man kan organisera för att förebygga skolsegregation. Vi kanske inte kan förändra själva boendesegregationen. Men kan vi organisera för påverka elevsammansättningen på våra skolor?

Många kommuner arbetar idag aktivt med olika insatser som handlar om var nya skolor placeras, stängning av skolor, bussning, busskort, aktiva skolval och så vidare. Det här kan ge viss effekt ibland, ibland inte. Klart är att det är mer komplext än så. Här är det viktigt att följa upp och lära av varandras erfarenheter om vad som kan fungera och vad som kan vara problematiskt.

Att påverka effekterna av faktisk segregation

Det andra perspektivet handlar om att påverka och minimera effekterna av den faktiska skolsegregation som är verklighet i många kommuner idag. Även om rektors roll och ansvar är tydligt framskriven i skollagen är det alltid huvudmannen – oavsett skolform – som är ytterst ansvarig. Vad är det då huvudmannen kan och bör göra?

Skolverket pekar i sin uppföljning av huvudmännens arbete på att det handlar om insatser för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för elever, lärare och rektorer – om stöd och resurser på olika sätt. De huvudmän som fokuserar medvetet på frågan gör det utifrån en övergripande och långsiktig strategi som bottnar i ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete.

Jag tänker att det är viktigt att skapa en gemensam förståelse och ett driv för att åstadkomma förändring i hela styrkedjan. Huvudmannen har en viktig roll – att våga prioritera på ett sätt som gagnar elevers lärande och föra samtal och ställa frågor om hur det går. Att vara genuint nyfiken hur det blir för våra barn och elever.

Självklart är frågan om skolsegregation svår och komplex. Som skolchef brukade jag säga att jag var stolt och förtvivlad varje dag. Att orka stå ut med att det är svårt, det tror jag är ett viktigt förhållningssätt från huvudmannens sida. Liksom att vara öppen och dela med sig av erfarenheter mellan skolor och huvudmän – såväl positiva som negativa.

Det hoppas jag att samtalet på Skolriksdagen kommer att bidra till.

Välkommen!

Skolriksdag 2021

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Jag som bloggar här heter Monica Sonde och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKR.

    Prenumeration

    Prenumeration

    Sök i bloggen