Tidigare överskott är inte pengar på hög

Missuppfattningarna runt kommuners och regioners ekonomi tycks på sina håll ha bitit sig fast. Jag tänker därför ägna det här inlägget åt att återigen försöka räta ut några frågetecken.

Allt som ofta hör vi ministrar, fackförbund, arbetsgivarorganisationer med flera, säga att kommuner och regioner kan använda tidigare överskott i stället för att spara eller effektivisera verksamheten. Det är också ett argument i avtalsrörelsen. Många verkar tro att det finns pengar liggande på hög och att de starka resultaten i sektorn de senaste åren med automatik innebär stärkt likviditet. Uppfattningen tycks också vara att om en kommun eller region avsatt medel i RUR (resultatutjämningsreserven) så har de bättre ekonomiska förutsättningar än en kommun eller region som inte gjort det. Men det är inte så enkelt.

Har de positiva resultaten stärkt likviditeten?

Att en kommun eller region har haft ett positivt resultat kan ha gjort att likviditeten stärkts, men det behöver inte vara så. Det handlar om vilka investeringsutgifter kommunen eller regionen haft. Trots de starka resultaten de senaste tre åren har sektorns låneskuld ökat, det vill säga, resultaten har visserligen förbättrat möjligheterna att finansiera investeringarna, men de har inte räckt fullt ut, vilket gör att många behövt öka sina lån. Kommunsektorn har haft ett negativt finansiellt sparande (högre utgifter än inkomster) nästan alla år sedan 1992, förutom 2020-2022, och beräknas även ha det de närmaste 7 åren.

Hur stora investeringar handlar det om?

Kommunerna investerar för cirka 80 miljarder varje år, det är främst fastigheter såsom skolor, förskolor, äldreboenden och VA-nät. Regionerna investerar i sjukvårdsbyggnader, kollektivtrafik och apparater inom sjukvården för cirka 30 miljarder om året. Dessutom investerar de kommunala bolagen för 80 miljarder per år, främst i bostäder. Överskotten har alltså kommuner och regioner kunnat använda för att finansiera delar av detta.

De närmaste årens svaga ekonomiska resultat och det faktum att många kommuner med stora investeringsbehov inte heller kan räkna med exploateringsintäkter i den utsträckning de haft tidigare, till följd av att bostadsbyggandet bromsar in, gör att en hel del kommuner måste minska sina utgifter för att inte behöva öka låneskulden. Problemet är dessutom att en hög låneskuld medför höga räntekostnader, vilket inte var fallet för några år sedan.

Sammanfattningsvis innebär detta att även om resultatet varit starkt under några år, så betyder det inte att det finns möjlighet att använda det nu.

Har kommuner och regioner som har avsatt medel i RUR bättre ekonomiska förutsättningar än de som inte gjort det?

Att en kommun eller region har avsatt medel till RUR innebär att de öronmärkt en viss del av sitt egna kapital och kan hänvisa till det för att budgetera eller i bokslutet redovisa underskott. Det ger möjlighet att redovisa underskott 2024 utan att behöva återställa det inom den närmaste treårsperioden. Men det innebär inte att det egna kapitalet är större än om kommunen eller regionen inte har RUR. Fördelen är att man pekat ut en viss del av det egna kapitalet till att kunna redovisa underskott.

Det som kan tyckas vara lite märkligt är att en kommun eller region varken behöver ha något eget kapital (= skillnaden mellan tillgångar och skulder) eller ha likviditet som täcker RUR. RUR är alltså bara en teknisk konstruktion för att slippa återställa ett underskott.

Varför är det viktigt med tidiga besked?

Nu diskuteras det om regeringen kommer att tillskjuta extra medel till regionerna. Det är nog ingen region som tackar nej till pengar i det här läget, men det är viktigt att komma ihåg att när besked om nya medel kommer har betydelse. I fel läge kan det påverka pågående processer som är nödvändiga i omställningen med hänsyn till den växande arbetskraftsbristen.

Dessutom väntar regionerna fortfarande på besked om exakt fördelning av de tre sektorsmiljarder som aviserades i samband med budgetpropositionen. Det visar hur stor senfärdigheten är och komplicerar ytterligare regionernas situation.

Sammanfattningsvis, en kommun eller region kan inte ”använda” tidigare års överskott – men en kommun eller region kan budgetera och redovisa underskott och hänvisa till RUR eller synnerliga skäl.

De som förstår hur det hänger ihop kan nog få en bättre förståelse för att regioner och kommuner behöver genomföra effektiviseringar och besparingar – och att de måste ta hänsyn till flera aspekter samtidigt: det långsiktiga resultatet, kassaflödet, investeringsbehoven och låneskulden.