Statens detaljstyrning är inte effektiv

Det är dags för staten att ändra färdriktning på välfärdsskutan. Den omfattande statliga styrningen av kommuner och regioner behöver förändras så att resurser kan nyttjas på det mest optimala sättet.

Nu har Statskontoret presenterat sin fjärde rapport på lika många år om hur statens styrning av kommuner och regioner har utvecklats under det gångna året. Det är knappast en förvånande slutsats att även under 2020 har den statliga styrningen, liksom i tidigare rapporter, varit omfattande.

Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och regioner 2020, Statskontoret (PDF)

Nu var ju just förra året inte ett sedvanligt år. I en pandemi, som har slagit hårt mot hela samhället, är det helt naturligt att de statliga styrsignalerna ökar på olika sätt. Statskontoret har i sin rapport identifierat över hundra åtgärder som staten vidtagit med koppling till pandemin för att främst hjälpa kommuner och regioner att hantera situationen. Det som däremot är uppseendeväckande är att Statskontoret också konstaterar att även om man bortser från pandemin har den statliga styrningen ökat under året.

Kartläggningen behöver ge effekt på styrningen

Den omfattande statliga styrningen måste förändras, nyhet 31 mars 2021

Det är verkligen dags nu att på allvar styra om skutan för att resurserna till välfärden ska användas på mest effektiva sätt. Statskontorets kartläggning måste ge avtryck i att den statliga styrningen blir bättre och inte ännu mer detaljerad. Det här är inte bara ett mantra från oss på SKR. Även regeringen och stora delar av riksdagen säger sig vilja åstadkomma en utveckling mot mer generella bidrag för att i nästa andetag ändå tillsätta ännu ett regeringsuppdrag eller riktat statsbidrag som styr verksamheterna i kommuner och regioner.

Riktade statsbidrag och regeringsuppdrag har ökat

Under 2020 ökade antalet riktade statsbidrag till över 180 stycken, främst koncentrerade till vård- och omsorgsområdet, men även utbildning. Kommunerna berördes av nästan dubbelt så många av de riktade statsbidrag som regionerna. 28 av bidragen var nya och hälften av dem var tidsbegränsade bidrag kopplade till pandemin. Riksdag och regering införde dessutom 42 nya eller ändrade lagar och förordningar, som på ett väsentligt sätt påverkar kommuner eller regioner. Antalet nya regeringsuppdrag som rör kommunsektorn ökade också markant från 110 till närmare 180 stycken.

Styrningen försvårar effektiviteten

Siffrorna till trots finns det de som ändå förespråkar ännu mer statlig styrning eller ett förstatligande. En logik som haltar rejält. Den omfattande statliga regelstyrningen hindrar inte bara det kommunala och regionala självstyret, utan försvårar också en effektiv användning av de offentliga resurserna.

För att hantera välfärdens utmaningar krävs att staten underlättar och möjliggör för kommuner och regioner att anpassa verksamheten utifrån de lokala och regionala behoven och förutsättningarna. Vi har inte 310 kommuner och regioner som alla är stöpta i samma form – de har olika storlek, befolkning och geografi, vilket kräver olika lösningar för att nå bästa resultat.

För att medborgarna ska kunna fortsätta få en god och likvärdig välfärd behöver staten backa från välfärdsskutans roder och överlåta till kommuner och regioner att styra i rätt riktning.

Med de orden önskar jag er alla en glad och säker påsk.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumeration

    Skribenter

    Sök i bloggen