Så påverkas ekonomin av invasionen i Ukraina

SKR får många frågor om hur situationen i Ukraina påverkar ekonomin i Sveriges kommuner och regioner. I nuläget gör vi ingen ny prognos på grund av det osäkra läget. I bloggen kommer jag dock försöka uppdatera om eventuella ekonomiska konsekvenser.

Nedan kommer några tidiga reflektioner över hur Rysslands invasion i Ukraina kan komma att få konsekvenser för ekonomin i Sveriges kommuner och regioner.

Inflation och bristvaror

Som jag skrev i mitt förra blogginlägg har Sverige som land ett marginellt handelsutbyte med Ryssland. Vissa branscher kan dock ändå drabbas. Det handlar exempelvis om företag som är beroende av råvaror från Ryssland. På råvarumarknaden har priset på olja, gas och kol rusat, vilket påverkar de branscher som har stora behov av energi för sin verksamhet. Vissa andra branscher som behöver specialimport från Ryssland kan påverkas kraftigt.

Livsmedelspriserna beräknas också stiga. Det är dels till följd av mindre mängd importerade livsmedel, men också till följd av att bönder i Sverige och Europa använder konstgödsel som görs av gas och konstgödsel har till stor del importerats från Ryssland. Energi och livsmedelspriser är lättflyktiga och beror till stor del på efterfrågan och tillgång. När dessa stiger kommer det att pressa inflationen uppåt och påverka kommunernas och regionernas kostnader, särskilt för dessa varor.

Liten omedelbar påverkan på skatteintäkter

I och med att Sveriges export är så marginell till Ryssland kommer antalet arbetade timmar inte att påverkas märkbart till följd av kriget. Däremot kan skatteintäkterna öka långsammare beroende på hur andra länders ekonomier och världsekonomin påverkas av kriget. Så hur Kina agerar eller hur exempelvis Tyskland påverkas har betydligt större betydelse för svensk export och antalet arbetade timmar än kriget i sig. Det är också viktigt att betona att skattunderlaget är ganska motståndskraftigt då även arbetslöshets­ersättningar och andra transfereringar beskattas. Detta blev tydligt under pandemin.

Högre räntekostnader

Den högre inflationen påverkar de långa räntorna som är på väg uppåt. Det innebär att det blir dyrare att låna, vilket många kommuner och regioner gör. Kommunsektorns låneskulder ökade både 2020 och 2021, trots de goda resultaten, vilket beror på att många kommuner lånar pengar som vidareutlånas till de kommunala bolagen. Låneskulden låg vid utgången av 2020 på 768 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5,3 procent eller 39 miljarder kronor jämfört med 2019. Många bedömare tror att Riksbanken dessutom kommer att tidigarelägga höjningen av reporäntan till slutet på 2022, vilket också kan spela roll.

Sämre finansnetto

Till följd av kriget och ökad oro för en ytterligare utbredning, har börserna fallit kraftigt. Börserna är mycket volatila och om kriget inte eskalerar kan en återhämtning ske. Kombinationen med fallande börser och stigande räntor påverkar finansnettot kraftigt i negativ riktning. Dock kan kommuner som har energibolag möjligen få en bättre avkastning om energipriserna fortsätter att vara höga.

Ukrainakriget och flyktingmottagande

Ukraina är ett stort land, även om befolkningen har minskat från 52 miljoner på 90-talet till dagens 44 miljoner invånare. Av dessa har en tredjedel ryska som modersmål. Ukrainas ekonomi har utvecklats de senaste åren, bland annat med stor hjälp via IMF. Digitala tjänster har fått en mer betydande roll och blivit en allt större del av exporten.

Sedan Rysslands invasion i Krim 2014 har Ukrainas techbransch sexdubblats i storlek, trots en i övrigt knackig ekonomi och låga investeringar. Konflikten har inneburit stoppad handel med Ryssland och har lett till ökad export till EU och att Ukraina öppnat upp mot resten av världsmarknaden.

En stor del ukrainare bor och arbetar i Europa. År 2019 och 2020 fick sammanlagt 1,35 miljoner ukrainare ett första uppehållstillstånd i EU-länder, vilket därmed var den nationalitet som fick flest uppehållstillstånd. I Polen finns mellan en och två miljoner ukrainska gästarbetare medan det i Sverige 2019 endast bodde 11 000 personer som var födda i Ukraina. Det kan ha stor betydelse för vilka länder som de ukrainska medborgarna väljer att fly till.

UNHCR räknar i dagsläget med att cirka 4 miljoner ukrainare kommer att fly. I skrivande stund vet ingen hur många som kommer till Sverige eller om det blir en fördelning EU-länderna emellan. Osäkerheterna är många – också kring var de kommer att bo och vilket ansvar som kommuner kommer att ha.

I veckan fattades beslut om att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet i EU. Flyktingar från Ukraina kommer därmed att ges ett tillfälligt uppehållstillstånd i minst ett år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. De har då rätt att bland annat gå i skola och arbeta. Migrationsverket säger att de kommer att finansiera kommuners och regioners kostnader även om de ukrainska flyktingarna inte är asylsökande. Att kommuner och regioner får täckning för sina kostnader är förstås något vi kommer att diskutera noga med staten.

Sanktioner

EU och USA införde sanktioner mot Ryssland redan 2014. Det bestod bland annat av importstopp av varor från Krim och sanktioner mot enskilda personer och företag. Sanktionerna har påverkat Rysslands ekonomi och en beräkning visar att de har minskat Rysslands BNP med 2,4 procent totalt under åren 2014-2017. Efter hand tappar dock handelssanktioner i kraft, då de länder som är utsatta för dem anpassar sig.

Ryssland har successivt bytt handelspartners och mer vänt sig mot bland annat Kina och länder i Latinamerika. De sanktioner som genomfördes fick inte Putin att ändra sig då, så vi får se vad som händer nu.

Sanktioner får alltid bättre kraft om de synkas mellan länder, såsom nu har skett. Hittills har effekten främst varit att det är slut på utländsk valuta i ryska banker, men för de flesta ryssar märks sanktionerna inte särskilt tydligt ännu. Kinas agerande har betydelse. När Swift tagits bort från sju ryska banker (inte på Sberbank och Gasprombank) kan Kina erbjuda ett alternativ till Swift vilket minskar effekten av sanktionerna.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen