Oseriöst med enkla svar på ekonomiskt komplexa frågor

Det är en växande trend att föreslå att beslut flyttar allt längre ifrån invånare och verksamhet som en lösning på kommuners utmaningar. Det är som att själva syftet med en lokala demokrati har glömts bort.

Genom att staten tar över och det lokala självstyret försvinner ska tydligen såväl ekonomiska utmaningar lösas som servicen till invånarna förbättras. Senast i raden är DN:s ledarredaktion som, den 21 augusti, föreslår att alla kommuner inför samma kommunalskatt och att arbetet sköts av staten.

Det tycks som att många glömt själva grunden till varför vi har en lokal och regional demokrati och syftet med att beslut ska fattas nära individen. Vi har i Sverige ända sedan 1500-talet tagit tillvara på att kompetensen och kunskapen om den lokala nivån, finns just lokalt. Det är en samhällsmodell som har tjänat Sverige väl.

Ambitionsnivån bestäms lokalt

Det finns en tydlig poäng med att skola, socialtjänst, fysisk planering och äldreomsorg finns på lokal nivå och att dessa ligger i en och samma organisation och inte som statliga stuprör under olika departement och myndigheter. Inom den kommunala organisationen kan man samverka om viktiga verksamhetsfrågor, lokaler och personal. Det är också rationellt att den lokala organisationen har mandat och ansvar över att bestämma om ambitionsnivån på verksamheten och därmed också vilken skatt som behövs för att finansiera den ambitionsnivån. I val och mellan val kan medborgarna påverka verksamheterna och skattenivån.

Enhetlig skattenivå skulle innebära underskott

I dagens utjämningssystem tas hänsyn till bland annat demografi, inkomster, socioekonomi, gleshet, storlek och befolkningsförändringar i de olika kommunerna. Det är, givet förutsättningarna, det system vi har med dess brister och förtjänster.

Utjämningssystemet har även nyligen ändrats och den nya fördelningen är fortfarande under införande. Under införandefasen får de kommuner, som har en besvärligare struktur till följd av bland annat glesare kommun och befolkningstapp, successivt allt större kompensation. Om utjämningssystemet ändå inte skulle utjämna rättvist, löser man definitivt inte skevheterna genom en enhetlig skattenivå. Det skulle i stället resultera i stora ekonomiska underskott alternativt måste kraftiga neddragningar på servicen göras i de kommuner som i dag har hög skatt. Eller är tanken att samma skattesats skulle ändra hela fördelningen mellan kommunerna? En utjämning behöver väl ändå finnas?

Det må vara enkelt att föreslå en enhetsskatt, men inte så genomtänkt. För den som förstår hur kommunal ekonomi fungerar blir det nära nog oseriöst. Enkla lösningar på komplexa samhällsproblem är väldigt sällan vägen framåt.

Jämför produktivitet och effektivitet

Avslutningsvis vill jag passa på att tipsa om den nya samlingen nyckeltal som Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) lanserade i förra veckan på Kommek. Nyckeltalen gör att kommuner kan jämföra och analysera produktivitet och effektivitet med andra kommuner inom olika områden, på en övergripande nivå. Du hittar nyckeltalen i databasen Kolada.

Nyckeltalen i Kolada

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumeration

    Skribenter

    Sök i bloggen