Orimligt att kommunerna ligger ute med 16 miljarder kronor
Den skuld som staten har till kommunerna för fastighetsavgiften ökar ständigt. I bokslut 2022 var den uppe i hela 16 miljarder kronor. Det är dags för staten att reglera skulden.
Vi tar det från början. 2008 avskaffades fastighetsskatten och ersattes av en fastighetsavgift, som skulle tillföras kommunerna. Avgiften är kopplad till taxeringsvärdet men har ett maxtak (vid taxeringen 2023 är fastighetsavgiften för småhus maximalt 9 288 kronor).
När systemet infördes gjordes det neutralt mellan kommunerna och staten, vilket betydde att alla kommuner fick samma intäkt i kronor per invånare. Intäkten växlades mot att det generella statsbidraget minskades med 12 miljarder kronor.
Intäkter från ökade, eller i väldigt ovanliga fall minskade, fastighetstaxeringar går sedan 2008 till alla kommuner utifrån hur taxeringsvärdena förändras. Kommunerna får mellanskillnaden mellan den ersättning som växlades vid införandet och ökningen, som det ju oftast är, av avgiftsinbetalningarna. Utbetalningarna motsvarar 20,6 miljarder i år.
Utfallet av fastighetsavgiften fastställs med nästan två års eftersläpning. Det innebär att utbetalningarna för ett visst år avser intäktsnivån två år tidigare, eller det senast kända utfallet. Kommunerna bokar alltså i bokslutet upp den förväntade intäkten för det aktuella året, som bygger på en prognos för förändringen de två sista åren. Men utbetalningen kommer först två år senare.
I och med att taxeringsvärdena nästan alltid ökar så blir den utbetalning kommunerna får i stort sett alltid lägre än det faktiska taxeringsvärden. Successivt blir därför skulden allt större och har ökat kontinuerligt sedan 2009.
Jag tänker att man kan se det som att systemet går uppför en trappa, där utbetalningarna alltid ligger två trappsteg efter intäkterna. Skillnaden mellan de två är förvisso alltid två trappsteg, men ju högre upp i trappan vi kommer, desto högre över marken (det ursprungliga regleringsbeloppet) kommer vi.
I bokslut 2022 är statens skuld till kommunerna uppe i hela 16 miljarder kronor, med en variation mellan 1 miljon och 408 miljoner kronor per kommun. Omräknat i kronor per invånare är staten skyldig kommunerna mellan 220 kronor och 8 600 kronor per invånare.
Att staten har en skuld till kommunerna har större betydelse ju högre räntan är. Det vill säga att kommunerna nu ”ligger ute” med 16 miljarder kronor åt staten när räntan på ett nytt lån är en bra bit över 3 procent betyder att kommunerna får betala en halv miljard bara i räntekostnad på ett år för att finansiera detta. Det är inte rimligt. SKR har tidigare påtalat problemet och nu har vi skrivit till finansdepartementet om att vi vill att staten reglerar skulden omgående. Vi vill också att systemet med fastighetsavgiften görs om så att kommunerna kan få utbetalningar som inte släpar efter.
Om staten nu reglerar skulden så påverkas inte kommunernas resultat, det handlar om att vissa kommuner kan få möjlighet att exempelvis lösa några lån, alternativt att kommunerna kan få stärkt likviditet nu när mer av pensionskostnaderna ska betalas in i samband med övergång till helt avgiftsbestämt pensionssystem.
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Regler för kommentarer
Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.
Här är våra regler:
- Kommentarerna ska hålla en god ton.
- Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
- Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
- Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
- Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.
Kommentarer