Ojämn spelplan hindrar kommunernas klimatanpassningsarbete

Ytterligare ett turbulent år börjar nu gå mot sitt slut. Den ihållande inflationen börjar också märkas på sysselsättningen, varsel och uppsägningar duggar tätt. Ekonomin har svängt rejält under året. Det här inlägget har dock jag valt att fokusera på en annan mycket angelägen fråga – klimatet.

För kommunerna innebär ett klimat i förändring stora utmaningar, bland annat i form av mer och intensivare regn och ökad temperatur. Sommarens översvämningar och skred, tillsammans med omfattande stranderosion i Skåne, är påminnelser om att kommunerna inte kan vänta med att vidta förebyggande åtgärder, något som medför stora investeringsutgifter i många kommuner.

Behoven ser olika ut

Kommunernas utmaningar och möjligheten att hantera ett klimat i förändring varierar. I många kommuner handlar det främst om att minska vattenflödena till kommunens vatten och avlopp (VA) eftersom systemet inte är dimensionerat för de skyfall som vi allt oftare ser. Det kan exempelvis handla om att leda bort vatten till grönytor eller annan mångfunktionell yta. I andra kommuner behövs även åtgärder för att begränsa havets och vattendragens framfart, som exempelvis i Göteborg och Halmstad, där kommunerna bygger skyddsvallar.

Behovet av åtgärder för klimatanpassning skiljer sig stort mellan kommunerna, likaså kostnaderna för dessa. Ett exempel på det är den avgift invånare betalar till kommunerna för deras kostnad för vatten och avlopp. Det skiljer nästan 500 procent mellan den kommun med lägst respektive högst avgift. Variationen förklaras av strukturella förutsättningar såsom befolkningstäthet och markförhållanden. Kommunernas VA-investeringar behöver öka kraftigt de närmaste åren, bland annat för att möta utmaningen med ett klimat i förändring. Det kommer att öka sektorns låneskuld rejält.

Gemensam utmaning kräver gemensamma insatser

Vi tycker att staten behöver ta större ansvar i denna fråga och ser det som en gemensam utmaning för hela samhället. Det är rimligt att kommunerna antingen får hjälp med statlig finansiering liksom på 70-talet eller att det införs ett utjämningssystem för vatten och avlopp.

I befolkningsmässigt små kommuner, som kan vara stora till ytan, kan det krävas mycket stora insatser samtidigt som de kanske vare sig har de resurser eller den specialistkompetens som behövs. Vi anser att staten kan jämna ut spelplanen genom att kommuner får tillgång till kostnadsfritt beslutsunderlag och stöd av expertis. Det kan exempelvis handla om hjälp från MSB och SMHI att kartlägga översvämningsrisker, ta fram åtgärdsplaner och hjälpa till finansiellt.

I Ekonomirapporten från oktober visade vi hur den offentliga sektorns skuldkvot utvecklats sedan 2008 och väntas utvecklas till 2027, i förhållande till BNP. Under denna tid har statens skuld halverats som andel av BNP kraftigt samtidigt som kommunsektorns skuld dubblerats, denna trend väntas fortsätta. Vi anser att det finns utrymme för staten att ta större del av kommunernas investeringar för klimatanpassningar och att spelplanen för de två parterna behöver jämnas ut.

Ekonomirapporten: Kommunerna har och tar ett stort ansvar för klimatanpassningen