Nya arbetssätt och digitalisering är en nödvändighet

Långtidsutredningen visar att en av de största utmaningarna framöver blir att få arbetskraften att räcka till. Det gör det nödvändigt att anpassa utbildningssystemet till framtida yrkesbehov, hitta nya arbetssätt och skynda på bredbandsutbyggnaden i hela landet.

Även under coronapandemin som behöver hanteras här och nu, måste blicken också lyftas mot framtiden. Det kommer jag ägna dagens blogg åt: den offentligt finansierade ekonomin fram till 2035. Det är nämligen det regeringens långtidsutredning 2019 (LU) handlar om. Jag hade möjlighet att kommentera utredningen redan när den presenterades i december och i fredags beslutade SKR:s styrelse om yttrandet till utredningen.

Regeringens långtidsutredning 2019

SKR remissvar långtidsutredning

Ojämlikheter i inkomster ökar

Långtidsutredningen fokuserar den här gången på ojämlikheter och visar att inkomstskillnaderna har ökat mellan 1995 och 2017. Den tiondel av befolkningen med lägst inkomst har ökat sin inkomst med 46 procent sedan 1995. Den procent med de högsta inkomsterna har under samma period ökat sina inkomster med mer än 330 procent. I utredningen räknar man med att utvecklingen håller i sig även kommande år, om än inte lika snabbt som hittills.

Att inkomstskillnaderna har ökat beror inte på lönen från arbete, utan på att de som har tjänat mest har haft stora inkomster från kapital och ökade värden på tillgångar, exempelvis fastigheter. Reglerna inom lagen för fåmansbeskattning har också gjort att många företagare i högre grad tagit ut vinst istället för lön. Det har gjort att kommuner och regioner årligen har tappat 8 miljarder kronor i skatteintäkter samtidigt som staten har fått in mer skatt. Det här är något som SKR anser att kommuner och regioner bör kompenseras för.

Ökade statsbidrag och brist på arbetskraft

I långtidsutredningen konstateras att den demografiska utmaningen innebär att välfärden behöver utökade statsbidrag från dagens 2,2 till 3,8 % av BNP år 2035. Beräkningen utgår ifrån att välfärdstjänsterna håller en oförändrad standard fram till år 2035. Vi ser dock att efterfrågan på att till exempel hälso- och sjukvård och äldreomsorg ökar i snabbare takt än befolkningen. Efterfrågan på mer personal inom äldreomsorg och sjukvård blir allt större i takt med möjligheterna att bota fler sjukdomar längre upp i åldrarna. Om välfärdstjänsterna endast ska utvecklas i takt med demografin blir kraven på effektiviseringar och användande av ny teknik stora. En förändringstakt som kan vara svår att upprätthålla under så lång tid.

Den största utmaningen för välfärdssektorn är, enligt utredningen, att få tillgång till den utbildade arbetskraft som sektorn behöver – att få arbetskraften att räcka till. De närmaste 15 åren behöver nästan hälften av den beräknade ökningen i sysselsättning gå till kommunsektorn. Särskilt stora blir utmaningarna i landsbygdskommunerna och därför måste utbildningssystemet bättre anpassas till de framtida yrkesbehoven. Att få fler engagerade medarbetare till välfärden är nödvändigt. Till exempel behöver möjligheterna att byta yrkesbana för personer mitt i livet förbättras.

Ta tillvara digitaliseringens möjligheter

Det räcker alltså inte med mer resurser framöver. Kommuner och regioner behöver också effektivisera verksamheten genom nya arbetssätt och digitala tjänster. Digitalisering av kommunala verksamheter är ett viktigt medel för att hantera den stora demografiska utmaning som kommuner och regioner har kommande år, både kompetensmässigt och ekonomiskt. Det handlar även om att kunna möta invånarnas förväntningar på samhällsservice.

SKR lyfter ofta hur viktigt det är att staten har ett tydligt åtagande för bredbandsinfrastrukturen i hela landet och att det betraktas som en samhällsbärande infrastruktur liknande synen på transportinfrastrukturen. Det är sagt att hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband om fem år, men det går för långsamt. Den marknadsstyrda modellen för bredbandsutbyggnad fungerar inte i hela landet och den återstående utbyggnaden är beroende av offentliga stöd. Sedan måste sektorn tillsammans med staten komma överens om vilken övrig digital infrastruktur som behövs för att digitaliseringens möjligheter ska kunna tas tillvara.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Skribenter

    Sök i bloggen