Mindre kommuner har mer effektiva grundskolor

Det är dags att radera kommunsammanslagningar på listan över universallösningar för att hantera välfärdens utmaningar. Nu visar även en rapport från RKA att för att vara effektiv krävs inte en stor kommun.

I måndags lanserade Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA den första rapporten om kommuners effektivitet som de gjort på uppdrag av Finansdepartementet. I rapporten, som är tänkt att bli årligen återkommande, har RKA analyserat hur ett effektivitetsindex för kommuner, närmare bestämt för den pedagogiska verksamheten samt stöd- och omsorgsverksamheten, står sig i jämförelse med varandra och om det går att finna nationella mönster för effektivitet i kommunerna.

Effektivitet i kommuner, rapport, RKA

Effektivitet innebär största möjliga medborgarnytta

Det här är ett både intressant och välkommet underlag för oss på SKR och för kommunerna att ha med sig, som ett av flera verktyg, i det fortsatta arbetet att analysera hur kommunerna kan utveckla verksamheten för att möta kommande demografiska utmaningar. Tanken är att RKA:s underlag ska kunna väcka frågor och vara underlag för diskussion snarare än att ge enkla slutsatser av en komplex verksamhet.

Och vad är då egentligen effektivitet och att vara effektiv? I Ekonomirapporten, liksom i RKA:s analys, definieras begreppet som att det handlar om att skapa ett så stort värde som möjligt till en så låg kostnad som möjligt utifrån de egna givna förutsättningarna. Effektivitet är relationer mellan tre parametrar: resurser, volymer och kvalitet för den som verksamheten är till för. Enklare uttryckt är det så mycket nytta för medborgarna som möjligt för pengarna.

Mindre kommuner är effektiva

Något som jag ser som värt lite extra uppmärksamhet i RKA:s rapport är att, på tvärs med hur det brukar vara, visar analysen att det främst är mindre kommuner med färre än 10 000 invånare som har mer effektiva grundskolor, när hänsyn tagits till strukturella skillnader såsom demografi och socioekonomi. Det här är ytterligare ett bevis på att bland annat Kommunutredningens förslag om kommunsammanslagningar inte alls kan ses som en universallösning för att förbättra kommuners kapacitet att sköta välfärdsuppdragen. Det här visar också på vikten av vårt lokala självstyre, som utgör grunden för att varje kommun, oavsett storlek, kan utforma verksamheterna med hänsyn tagen till de lokala förutsättningarna, behoven och önskemålen hos medborgarna.

Låg effektivitet kan ha många orsaker

Rapporten visar i övrigt stora skillnader i effektivitet kommuner emellan. Den visar också att få kommuner har hög effektivitet inom alla verksamhetsområden, men att många hamnar högt inom något område. Det kan finnas många skilda aspekter till att en kommun har fått ett lågt effektivitetsindex i RKA:s mätning. Kommuner kan till exempel ha yttre faktorer som inte går att påverka och man kan ha valt att göra en extra stor satsning där man politiskt fattat beslut om exempelvis hög personaltäthet.

Det viktigaste är att kommuner nu kan ha underlaget med sig i den fortsatta analysen och utvecklingen av verksamheten och att man kan fördjupa diskussionen genom att ta del av det som ingår i effektivitetsindex, det vill säga kvalitets- och resursindex, i Kolada.

Kolada

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Skribenter

    Sök i bloggen