Märket är satt – vad ger det för effekter i vår sektor?

Industriavtalet är klart och märket satt. I veckans blogg resonerar jag kring vilka effekter det får för skatteunderlaget i kommuner och regioner.

Parterna inom industrin har nu tecknat ett nytt löneavtal som innebär att värdet på löneökningarna är 4,1 procent 2023 och 3,3 procent 2024. Flera andra sektorer har följt efter och tecknat avtal som följer industriavtalet och SKR har reviderat det sista avtalsåret med Kommunal och Läkarförbundet som innebär att även deras löneökningsutrymme ska motsvara 4,1 procent 2023.

Nivån på avtalen kan betraktas som rimlig i förhållande till inflation och ökade kostnader samt vinstandel och internationell konkurrenskraft för näringslivet. Även om det naturligtvis kan vara stora utmaningar för både arbetsgivare och arbetstagare att få ihop ekonomin, så ger nivån ändå förutsättningar för svensk inflation att falla tillbaka under slutet av 2023 och under 2024, samtidigt som ett tvåårigt avtal inom exempelvis industrin ger förutsägbarhet för alla parter de kommande åren. Här ska ju också påpekas att avtalen mellan SKR och de fackliga organisationerna inom kommuner och regioner går ut våren 2024.

Oron för en bankkrasch har också lugnat ned sig något i och med de snabba reaktionerna i de länder som drabbats. I Sverige har vi efter 90-talskrisen byggt upp ett system med institutioner som exempelvis industriavtalet, en oberoende centralbank med inflationsmål och ett finanspolitiskt ramverk. De är skapade just för den typ av situation vi nu är inne i. Det innebär att vi har mycket goda förutsättningar att klara oss genom detta relativt bra även denna gång. Sedan finns det naturligtvis ändå riskfaktorer, till exempel de svenska hushållens höga skuldsättning och korta räntebindningstider och risker för fastighetssektorn. Men svenska banker är relativt välkapitaliserade och kreditgivningen har skett ansvarsfullt. Vi kan dock behöva räkna med att det kommer att krävas anpassningar i flera sektorer.

Vad innebär avtalet för vår nästa skatteunderlagsprognos?

I vår skatteunderlagsprognos från februari hade vi räknat med något lägre löneökningstakt än avtalet gav. I och med den nya information som nu främst kommit av det högre avtalet kommer vi att revidera upp våra löneprognoser till kommande skatteunderlagsprognos och till Ekonomirapporten som presenteras i mitten av maj. Nedan syns den gamla och den nya löneprognosen. Detta kan naturligtvis komma att revideras innan den slutliga prognosen låses.

Prognoser konjunkturlöner

Prognoser konjunkturlöner

KL-löner20222023202420252026
SKUP februari2,73,63,33,33,3
April-prognos2,73,93,73,43,3

Källa: Medlingsinstitutet och SKR

Not: Detta är en bedömning som den för närvarande ser ut, det vill säga inte den färdiga aprilprognosen. Generellt sett står sig, än så länge, den prognos vi gjorde i februari relativt väl utifrån andra omvärldsfaktorer. Kvalitativt ser vi inga större förändringar i bedömningen och ny information ligger någorlunda in i linje med tidigare prognos. Dock kommer prognosen att kunna revideras något kvantitativt för i år samt kommande år, men relativt små förändringar är att förvänta.

Att löneprognoserna revideras upp något gör att hela lönesumman revideras upp, allt annat lika. Då lönesumman är cirka 87 procent av skatteunderlaget innebär en prognosrevidering (0,3–0,4 procentenheter) för åren 2023 och 2024 att skatteunderlaget ökar med 0,3 procentenheter mer per år i genomsnitt i nominella termer.

Totala effekten svårbedömd

Eftersom lönerna antas öka lika mycket för de anställda i vår sektor betyder det dock att priserna (kostnaderna) i kommuner och regioner ökar ungefär lika mycket. Det kan dock skilja sig något mellan olika kommuner och regioner, beroende på vilka lösningar man kommit överens om. Förutsatt att lönerna i vår sektor ökar i takt med märket beräknas alltså det reala skatteunderlaget att vara i stort sett oförändrat.

Till det ska dock läggas vissa effekter av hur mycket lönerna ökar i förhållande till prisbasbeloppet vilket påverkar pensionskostnaderna. Dessa effekter kommer direkt som en premiekostnad för det nya avgiftsbestämda avtalet. För de förmånsbestämda avtalspensionerna kommer effekterna för 2023 med eftersläpning först 2025. Detta motverkas dock av att inkomstbasbeloppet ökar 2024 till följd av prognosrevideringen 2023, vilket gör att färre blir berättigade till de högre pensionsavsättningarna då färre personer får en lön som hamnar över taket (46 440 kronor i månaden). Effekten totalt sett är därför svårbedömd.

Sammantaget leder de högre avtalen alltså till marginellt uppreviderade löneprognoser, vilket kommer att påverka det nominella skatteunderlaget uppåt. Men köpkraftskorrigerat (realt) kommer skatteunderlaget inte att öka i de flesta kommuner och regioner.

Vi presenterar nästa skatteunderlagsprognos den 27 april där vi även beaktar annan ny information, bland annat vårpropositionen och vårändringsbudgeten och Ekonomirapporten den 16 maj.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen