Lågt inkomstbasbelopp ger stora merkostnader 2024 – och elstödet fortsätter att förbrylla

Pensionsmyndigheten har nu beräknat inkomstbasbeloppet för 2024. Det höjs bara med 2,6 procent, en stor nedrevidering i jämförelse med den tidigare beräkningen från juli som visade på en höjning på 4,2 procent.

Skälet till att Pensionsmyndighetens beräkning visar så lågt inkomstbasbelopp är att så många nya lågavlönade kommit in på arbetsmarknaden. Det hade myndighetens tidigare beräkning av inkomstbasbeloppet inte beaktat fullt ut tidigare.

Följden blir att fler anställda i kommunsektorn kommer att få löner över nivån för att få statlig pension (det vill säga 7,5 inkomstbasbelopp). Detta gör i sin tur att fler medarbetare i kommuner och regioner får lönedelar där kommuner och regioner måste betala in 31,5 procent av lönen till pensionen, alternativt kommer över nivån för att få förmånsbestämd pension, beroende på den anställdes avtal.

Den nya beräkningen av inkomstbasbeloppet, som ska fastställas av regeringen, ger en indikation att SKR:s rekommenderade PO-påslag för 2024 kommer att behöva höjas. Det definitiva pålägget presenterar vi den 14 december. Uppskattningsvis blir höjningen omkring 1–2 procentenheter. Och det betyder klart högre kostnadsökningar i ett läge där många kommuner och regioner redan har en tuff ekonomisk situation och många redan har fattat beslut om budgeten för 2024.

Märklig tolkning av elstöd

Som om det inte skulle räcka med negativa besked kan vi också konstatera att tolkningen av rätten till elstöd gör att några kommuner och regioner i stort sett helt blivit utan det beräknade stödet. Kommuner och regioner i elområde 3 och 4 har varit berättigade att söka elstöd som baserades på användningen mellan oktober 2021 och september 2022 och var maximerat till 20 miljoner kronor per stödberättigad enhet. Utifrån statsstödsreglerna fanns ytterligare en begränsning: ett maximalt stöd på 2,5 miljoner kronor i de fall ett företag till någon del var verksamt inom primärproduktion av jordbruksprodukter.

Nu har vissa kommuner och regioner som bedriver naturbruksgymnasium fått besked från Skatteverket att man anser att kommunen eller regionen bedriver primär jordbruksproduktion och att de därför endast är berättigade till ett reducerat elstöd, det vill säga 2,5 miljoner kronor. Att bedriva naturbruksgymnasium i sin kommun eller region gör att elstödet reduceras kraftigt.

Det är ett märkligt besked och jag undrar om det verkligen var lagstiftarens intention att den kommun eller region som har en mindre utbildningsdel med inriktning mot naturbruk får ett mycket begränsat elstöd. Frågan har nu ställts till ansvariga departement, men ännu har inget svar kommit.