Lägre efterfrågan och kostnader inom många områden 2020

Pandemin fortsätter och drabbar oss alla på olika sätt. Det är därför viktigt att verksamheterna inom välfärden har fortsatt hög kvalitet även om det kostar på med både personal och resurser.

Efterfrågan på vård har varit lägre under 2020 men kommer att föranleda ett högre tryck under kommande år. De fysiska besöken på vårdcentraler och inläggning i slutenvården för planerad vård minskade betydligt under våren. Hälso- och sjukvården ställde om till digitala vårdkontakter och mycket av den planerade vården fick skjutas upp.

Enligt statistik från SPOR (Svenskt Perioperativt register) har 91 000 färre operationer genomförts under 2020 jämfört med 2019. Å andra sidan kan man vända på detta och konstatera att 8 av 10 operationer genomförts under 2020, en förvånansvärt hög siffra med tanke på hur mycket resurser och kraft pandemin tagit.

Uppenbart är dock att kostnaderna inom andra delar av hälso- och sjukvården, som inte beror på pandemin, varit många miljarder lägre under 2020. De operationer som inte kunnat genomföras motsvarar en utebliven och därmed uppskjuten kostnad på många miljarder.

Kollektivtrafiken däremot beräknas dock uppvisa ett sämre resultat än vanligt då de tappat cirka 7 miljarder i intäkter under 2020 och beräknas fortsätta göra detta under 2021.

Splittrad bild av kommunernas kostnader

Kommunerna har i många fall haft lägre kostnader 2020 än under ett normalår. Bilden är dock splittrad. Korttidspermitteringar och sjukdom har lett till att fler barn tillbringat mindre tid på förskolan och fritids, vilket gör att kostnaderna för verksamheterna minskat i många kommuner men ökat i andra. Fortfarande är det oklart i vilken mån den digitaliserade gymnasieskolan påverkat kostnaderna. Inom äldreomsorgen har runt hälften av kommunerna haft påtagliga kostnadsökningar, medan andra har haft lägre kostnader. Pandemin är huvudförklaringen. Antalet som haft hemtjänst hade fram till hösten minskat med 3,5 procent och antalet personer i särskilt boende med 5 procent under 2020.

Lägre skatteintäkter och högre statsbidrag

Ansökningar om statsbidrag för merkostnader inom vård och omsorg är ett kvitto på att många också haft stora kostnadsökningar kopplat till Covid-19. De 20 miljarder som regeringen tillsatt för att täcka merkostnaderna 2020 beräknas gå åt.

Skatteintäkterna beräknas vara 8 miljarder lägre under 2020 än enligt SKR:s prognos i februari, samtidigt ökade staten de generella statsbidragen specifikt med anledning av Coronapandemin med 21 miljarder. De statliga satsningarna berörde också kommunerna indirekt. Ändrade regler för A-kassa och lägre trösklar för att kvalificera för ersättning, som höjd ersättningsnivå, ger inte bara effekt på skatteunderlaget, utan också på utbetalningarna av ekonomiskt bistånd. De ändrade reglerna föreslås gälla till och med 2022. Kostnadsminskningen till följd av att staten betalat hela och delar av sjukfrånvaron motsvarar också några miljarder.

Den bild som jag förmedlade för ett år sedan med anledning av inledningen på en mild lågkonjunktur har helt fått ställas på ända, och resultaten i kommunsektorn beräknas nu i stället bli rekordstora 2020.

Uppskjuten välfärd och krav på ökad välfärd

På lång sikt vet vi att om kostnaderna ökat i takt med demografin behöver de i fasta priser öka med 1 procent per år den kommande tioårsperioden. Främst är det äldreomsorgen som har ett starkt tryck med snabbt ökande behov de kommande tio åren. Ökningen av antalet äldre med dagens personaltäthet motsvarar en kostnadsökning på åtskilliga tiotals miljarder. Samtidigt kommer nu krav på ökad personaltäthet och färre medarbetare per chef inom äldreomsorgen. Om det skulle genomföras påverkas denna beräkning i mycket hög grad. Även hälso- och sjukvården kommer att påverkas av demografin kommande år.

Det finns dock en stark begränsning för ökad personaltäthet, det kommer helt enkelt inte att finnas så mycket personal tillgänglig. Vilka förändringar i arbetssätt som är möjliga och hur lång tid det tar innan vi är ikapp med det som fått anstå till följd av pandemin är det ingen som kan svara på.

Det kan handla om förvärrade tillstånd för de sjuka som kan ha uppstått på grund av färre kontroller, minskad screening och minskat vårdsökande. Förlängda köer till operationer och behandlingar som skjutits upp, rehabilitering för långtidssjuka i covid-19. Att ge stöd till sliten och utmattad personal, hantering av psykisk ohälsa och sociala problem som isolering och andra påfrestningar kan ha fört med sig. Stöttning av barn och unga som i och med distansundervisning och störningar i skolarbetet halkat efter. Att vidta åtgärder för att de som blivit arbetslösa, särskilt i utsatta grupper, ska kunna komma i arbete igen. Att få igång ett lokalt idrotts-, kultur- och näringsliv som tvingats bromsa upp och bitvis tagit en hel del skada ekonomiskt. Att ge stöd till kommunala bolag, exempelvis inom besöksnäring och transport.

Som ni märker kan listan göras hur lång som helst.

I början av 2022 kanske vi kan svara på hur det gått att komma ikapp, än så länge får vi fokusera på att lösa situationen här och nu och se till att verksamheterna fungerar så bra som möjligt.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Skribenter

    Sök i bloggen