Lågkonjunktur eller depression?

Hur effekterna av det nya coronaviruset blir på längre sikt är oklart. Osäkerheten är stor, trots det måste vi göra det vi kan för att ge kommunsektorn underlag för budgetar som snart ska beslutas.

Faller Svensk BNP i år med 1, 3 eller till och med 8 procent som Swedbank hade i sitt värsta scenario när de i veckan presenterade sin Economic Outlook?

För en vecka sedan presenterade SKR en indikation för skatteunderlaget. Vår bedömning var en nedrevidering av skatteunderlaget med 0,9 procentenheter och negativ BNP-tillväxt i år. Vi visste redan då att utvecklingen går snabbt och att läget förändras dag för dag. Vi ser och hör i media skräckscener från sydeuropeiska sjukhus. Vi får dagligen nya rapporter om antal smittade, antal i intensivvård och antalet döda. Vi kan följa hur länder stänger ned sina verksamheter. Detta gör det omöjligt att räkna på hur ekonomin påverkas på lång sikt.

Dagligen kommer också uttalanden om vad som är rätt och fel. Många menar att Sverige inte tar situationen på allvar när vi inte stänger ner som andra länder gjort. Andra menar att de åtgärder som nu vidtas i Sverige kommer att skapa större långsiktig skada för ekonomin och folkhälsan än om vi skulle låta bli. Vad som är rätt eller fel får framtiden kan utvisa. Vi måste förlita oss på det som expertmyndigheter förordar och regeringen beslutar, är välgrundat och genomtänkt utifrån många tänkbara perspektiv.

Effekterna svåra att bedöma

Hur effekterna blir på längre sikt är oklart. De flesta ekonomer gör bedömningen att BNP kommer att falla rejält 2020 för att sedan öka relativt snabbt och att läget återgår till det normala år 2021. Det vill säga, att detta blir ett hack i kurvan under något år. Men hur det blir beror förstås på hur lång tid det tar innan smittoläget förbättras och hur situationen påverkar människors agerande.

I detta läge gör vi ändå en ekonomisk bedömning fram till 2023, som kommuner och regioner kan använda i sin budget och plan. Det är en bedömning som är extremt osäker. Många kommuner och regioner överväger nu om de ska besluta om budgeten i fullmäktige före eller efter sommaren. Beslutas budgeten före sommaren måste det finnas beredskap för att göra stora korrigeringar under hösten.

Kommunsektorn som stabilisator

Det är bra att staten beslutar att ersätta företag och kommunsektorn i dessa kristider för att minska konsekvenserna för en långsiktig skada på ekonomin. Regeringen har flera förslag om ekonomisk lättnad till landets företagare. Det är viktigt att i nuläget även använda kommuner och regioner som stabilisatorer i den förväntade ekonomiska nedgången. De står för en fjärdedel av rikets sysselsättning och är stora köpare av varor och tjänster.

Många företag har problem med att hålla näsan ovanför vattenytan då all verksamhet plötsligt bara stannar av. De kontaktar fortlöpande kommuner och regioner och ber om hjälp, men rättsläget är inte alltid klart. Därför brådskar det att ge såväl företagare i utsatta branscher som fastighetsägare tydliga besked.

Beslut har inte tagits gällande regeringens förslag den 25 mars 2020 om en tillfällig rabatt för fasta hyreskostnader till utsatta branscher. Ovissheten genererar merarbete och oro bland de involverade. Näringsdepartementet meddelade i sin underhandsinformation, i väntan på beslut om statsstödet av EU och riksdagen, att kompensation för hyresrabatten ska sökas av hyresvärden i efterhand via länsstyrelserna. Det är viktigt att det kommande regelverket för den tillfälliga hyresrabatten kommer att vara praktiskt tillämpbart och transparent för alla involverade parter.

Kommuner och regioner frågar också hur mycket staten kommer att ersätta för merkostnaderna för det nya coronaviruset och till följd av att skatteintäkterna faller kraftigt. ESV räknar i sina två scenarion att kommunsektorn behöver 11 respektive 17 miljarder år 2020 för att täcka uteblivna skatteintäkter. Swedbank som går längst i sina negativa bedömningar nämner siffran 25 miljarder. Under finanskrisen fick kommunsektorn 17 miljarder. De belopp som nämns ovan är för att täcka skatteintäktsbortfall.

Det bästa som riksdagen kan göra i det här läget är att garantera skatteintäkterna för kommuner och regioner åren 2020 och 2021. Det skulle ge bra planeringsförutsättningar och undvika onödiga personalneddragningar. Bibehållen personal är av stor vikt för att upprätthålla verksamheterna men även för att hålla i gång samhällsekonomin.

Merkostnader i verksamheten

Den miljard som hittills avsatts till merkostnader inom hälso- och sjukvården känns allt mer otillräcklig för varje dag som går. Bara provtagning för covid-19 kostar 1 500 kronor per prov, vilket innebär att om drygt 6 procent av befolkningen skulle testa sig så är hela miljarden slut. Vi ser dessutom mycket stora kostnader inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg för:

  • personalförsörjning
  • smittskyddsmateriel
  • omställningar
  • transporter
  • kommunikation
  • IT
  • iordningställande av IVA-platser
  • karantän
  • utökning av kapacitet och bemanning på 1177
  • fler besök hos privata digitala vårdgivare
  • ersättning till privata vårdgivare för inställd vård då regionerna fått möjlighet att rekvirera personal och materiel från dem
  • läkemedel
  • uteblivna patientavgifter
  • utebliven intäkt till tandläkare som inte längre tar emot akuta besök
  • tid för planering och samordning
  • företagshälsovård till oroliga anställda
  • uppbyggande av tält och extra vårdplatser och så vidare.

Men även inom andra områden ser vi stora merkostnader och intäktstapp, barakollektivtrafiken beräknas tappa upp till en miljard i månaden i uteblivna intäkter.

Hemställan om lättnader

Det kommer att ta lång tid innan vi vet var detta slutar. Det är nu viktigt att kommuner och regioner till fullo kan ägna sig åt att hantera situationen. För att avlasta dem och se till att finansieringen sker effektivt har SKR gjort en hemställan till regeringen att överenskommelser och riktade statsbidrag under 2020 fördelas utan föregående rekvisition, återsökning och inrapporterad uppföljning. Förhoppningsvis ser staten också nödvändigheten i detta.

SKR har också skickat en hemställan till finansutskottet att även kommunala bolag och de företag som får sina huvudsakliga intäkter från kommer och regioner ska kunna omfattas av stödet för korttidspermittering. Det kan då även gälla exempelvis eventföretag eller kulturföretag som kommuner och näringsliv samäger, kommunala bolag inom fritid-, idrott- och kollektivtrafik och Folktandvård, taxiföretag som kör gymnasieelever, transportföretag som levererar mat till gymnasier med mera. De behöver också statens stöd.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Skribenter

    Sök i bloggen