Kommuner och regioner har kontroll på pensionsskulden

Skandia har nyligen presenterat sin årliga rapport om den kommunala pensionsskulden, som vid utgången av 2020 var 486 miljarder. Tyvärr har denna rapport några gånger tidigare skapat oro och förvirring. Så också nu. Bara storleken på skulden kan verka avskräckande, men skulden ska betalas över lång tid, den är känd och den hanteras i den löpande förvaltningen utan några problem, ökningen mellan 2019 och 2020 var bara 0,8 procent, vilket är betydligt lägre än löneökningarna.

I årets rapport skriver Skandia om att de får positiva signaler om att fler kommuner väljer att amortera på pensionsskulden, men att regionernas pensionsskulder ökar.

Begreppen behöver återigen rätas ut. I dag har kommunsektorn kostnader både från dagens intjänande och från den skuld som tjänades in före 1998. Då hade kommuner och regioner ett ”pay-as-you-go-system” som gjorde att kostnaden inte togs under arbetslivet utan när folk gick i pension.

Att pensionsskulden sjunker i kommunerna beror alltså till stor del på att den skuld som är intjänad före 1998 av naturliga skäl minskar. För merparten av de anställda i kommuner och regioner är avtalspensionen sedan 20 år tillbaka avgiftsbestämd och utbetald, för dem byggs det ingen skuld. Att skulden ökar i regionerna beror på att många anställda har höga inkomster och även tjänar in förmånsbestämd pension, där regionerna ansvarar för att deras pension ska baseras på de inkomster de kommer att ha.

Under år 2020 var det några kommuner som löste delar av sin skuld och lät ett pensionsbolag i stället förvalta medlen, då många kommuner hade ett stort överskott 2020 som de valde att hantera på detta sätt. Enligt rapporter, tycker Skandia att det är rätt väg att gå.

Det finns inget rätt eller fel sätt att hantera sin pensionsskuld

Många kommuner och regioner väljer i ställer att ”återlåna sina medel” genom att använda sin likviditet till att finansiera sina investeringar. De kan också välja att själva placera sina likvida medel. Många regioner har stora placeringsportföljer som över tid utvecklats väl, vilket innebär att de fått goda ekonomiska tillskott till verksamheten och till sina framtida pensionsutbetalningar.

Några kommuner väljer att låta Skandia eller KPA placera medlen, då kan deras kostnader för pensioner bli lägre framöver, men i stället kan de behöva låna pengar till investeringar, alternativt har de inte möjlighet till egen avkastning.

Några kommuner har lånat pengar för att lösa in sin pensionsskuld, vilket naturligtvis innebär en ränterisk. Det som är viktigt i sammanhanget är att kommuner och regioner har koll på sin pensionsskuld och att de räknat på de olika alternativ och risker som finns och gör bedömningar av dessa. Enligt de enkätstudier vi har gjort har de flesta kommuner och regioner den kollen.

I sammanhanget är det också viktigt att framhålla att för alla som är födda 1986 och senare är allt pensionsintjänande avgiftsbestämt och sätts av successivt i takt med att dessa anställda tjänar in lön. Detta gör att skulden kommer att klinga av med tiden.

Allt detta är bra att ha med sig när man läser Skandias rapport.

Ny rapport från SKR om köp av verksamhet i välfärden

SKR har nyligen presenterat en rapport över utvecklingen av hur mycket vård, skola och annan verksamhet som kommuner och regioner köper av bland annat privata anordnare. Den välfärd som levereras av privata anordnare har ökat över tid, men sedan 2016 märks en tydlig avmattning och under 2020 har andelen verksamhet som bedrivs av andra minskat med 2 procentenheter till 17,6 procent, trots att andelen privata anordnare ökat inom exempelvis primärvården, där andelen som utfördes privat var hela 42 procent 2020. Den huvudsakliga orsaken är tillväxten av ett digitalt vårdutbud.

Svag ökning av köp av verksamhet inom välfärden, nyhet: 15 september 2021

Lämna synpunkter på ny standard för kommunal räkenskapsrevision

Jag vill slutligen passa på att påminna om den standard för räkenskapsrevision som är anpassad för kommuner och regioner som SKR, Skyrev och FAR, gemensamt tagit fram och som gick ut på remiss i början av sommaren. Standarden tar hänsyn till den kommunala särarten och de regler som yrkesrevisorer, däribland auktoriserade/godkända revisorer och registrerade revisionsbolag har att följa.

Ni i kommuner och regioner som vill har möjlighet att lämna synpunkter på standarden, senast den 15 oktober 2021, kontakta då Lotta Ricklander på SKR:

lotta.ricklander@skr.se

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen