I väntan på lågkonjunkturen

Vi på SKR har varnat för sämre ekonomin 2023 och de närmaste åren därefter. Det innebär att man kanske skulle kunna förvänta sig stora skattehöjningar eller besparingsprogram i kommuner och regioner. Men så ser det inte riktigt ut. Hur kommer det sig?

Jag har fått ovanligt många frågor de senaste dagarna kopplat till sektorns ekonomi. Så det finns uppenbarligen en hel del att reda ut.

Stark ekonomi i år leder till uteblivna åtgärder inför 2023

Ett skäl till utebliva åtgärder är att ekonomin 2020, 2021 varit starkare än förväntat och att det beräknade resultatet 2022 återigen väntas bli högt. Samtidigt som vi varnar för kommande kostnadsökningar och lågkonjunktur är alltså ekonomin i kommunerna och regionerna fortfarande stark. Det är ovanligt. Det vittnar om hur snabbt omsvängningen i ekonomin har skett.

Skatteunderlaget i år ökar med hela 5,7 procent jämfört med 2021, vilket ger ett stort tillskott till årets ekonomi. Skälet är den snabba uppgången i konjunkturen efter pandemin. Även statsbidragen är höga i år som en konsekvens av att högre bidrag som sektorn fick under pandemin ligger kvar även 2022.

Kostnadsökningar påverkar heller inte ekonomin, mer än på marginalen under 2022, utan kommer att göra det från och med 2023. Det handlar då dels om höga pensionskostnader, och dels om avtal som räknas upp med index och slår igenom från och med årsskiftet. De högre räntekostnaderna kommer att slå igenom successivt. Även den försämring av konjunkturen vi prognostiserar kommer gradvis.

Kort sagt, det går fortfarande bra för kommuner och regioner.

Ganska stor fallhöjd – men börsras kan påverka resultatet

Det innebär att ”fallhöjden” är relativt hög för många kommuner. Urholkningen av skatteintäkterna på nästan 3 procent som vi räknar med 2023 kommer inte att slå igenom så mycket som det skulle ha gjort om utgångsläget varit sämre. Det gör att en hel del kommuner har möjlighet att få ihop budgeten, åtminstone för 2023, trots dessa försämringar.

Det som dock kommer att påverka främst många regioners, men även några kommuners, ekonomi i år är börsutvecklingen. Även om vi sett viss uppgång på börsen de senaste veckorna kan vi nog räkna med att helåret slutar med en stor börsnedgång jämfört med förra.

I kommunernas och regionernas bokslut ska detta minskade värde räknas som en kostnad även om de inte sålt aktierna. (Det eventuella underskott detta kan ge upphov till får dock räknas bort i balanskravsresultatet.) Börsnedgången kan alltså göra att många regioner och vissa kommuner kan få underskott trots att ekonomin i övrigt är god 2022.

Utrymmen för underskottsbudget

De starka resultaten de senaste åren har inneburit att 203 kommuner och 13 regioner avsatt 30 respektive 10 miljarder i resultatutjämningsreserver, som kan användas för att täcka eventuella underskott 2023. Vissa kommuner och regioner kommer också att hänvisa till stark finansiell ställning med hänsyn till de senaste årens förstärkta soliditet. Det gör att många kommer att lägga en budget med underskott 2023.

Ett annat skäl till uteblivna åtgärder är att många kommuner och regioner har nya förtroendevalda som i många fall ska styra i helt nya konstellationer. Det gör att de kan vilja avvakta åtgärder tills de sett hur utvecklingen ser ut under 2023 och väntar med åtgärder tills de ser att det verkligen behövs.

Om ekonomin inte återhämtar sig mycket snabbt kommer det dock att bli nödvändigt att vidta åtgärder för alla kommuner och regioner. Det vi vet är att läget är osäkert och att kommuner och regioner behöver ha god beredskap för att möta snabba förändringar.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen