Hur kan AI utveckla välfärden?

Idag pratas det mycket om möjligheterna med AI inom fler och fler områden. För mig är det naturligt att fundera på vilken potential tekniken har att stötta välfärdens verksamheter.

I ett tidigare blogginlägg skrev jag om humankapital som en viktig faktor för ekonomisk tillväxt. En annan viktig drivkraft är innovationer, det vill säga ackumulering av nya idéer. Utmärkande exempel på det är innovationer som förändrat sättet att producera varor och tjänster såsom ångmaskinen, elektriciteten, datorisering samt IT och nu AI (artificiell intelligens).

Tidigare blogginlägg: Utbildning är en nyckel till en bra välfärd

I höstas besökte jag Region Halland tillsammans med bland annat regionernas ekonomidirektörer. Där pratade vi om användandet av AI för att effektivisera vården. I Halland används AI-verktyg inom sjukvården för att ge läkarna bättre beslutsstöd. Inom bilddiagnostiken har AI använts under flera års tid och utvecklingen att låta AI tolka röntgenbilder och ultraljud har kommit långt. Med träning på ett stort material har AI-verktyget lärt sig att kategorisera, analysera och tolka röntgenbilder. Det används som ett beslutsstöd till sjukvårdspersonalen.

Men möjligheterna tar inte på något sätt slut där. Runtom i landet pågår utvecklingsprojekt som undersöker möjligheter att dra nytta av artificiell intelligens i det praktiska och kliniska arbetet. Det jag tog med mig från besöket i Halland var att tekniken verkligen innebär utökade möjligheter och ger sjukvårdspersonalen helt nya verktyg.

Inom vården samlas mycket data, till exempel genom kvalitetsregister. Tillgången till data är avgörande för utvecklingen av AI och som jag ser det ger det Sverige en konkurrensfördel. Sjukvården kan dra nytta av AI för att utforma så effektiva vårdkedjor som möjligt eller för att analysera hur sjukdomar kan förebyggas på ett bättre sätt än tidigare.

AI kan så klart inte kan ersätta fysisk beröring i syfte att ge tröst och mänsklig värme. Det finns också flera centrala moment som bara människor har förmågan att besluta om. Det handlar om prioriteringar och de etiska avvägningarna. Men på en lägre nivå är digital triagering en viktig del i vårdens utveckling och det bygger på AI.

Det är särskilt inspirerande att höra om alla utvecklingsprojekt som pågår. Många kretsar kring insamling av data och analys, sådan som kan bidra till att förebygga och förutse kommande vårdbehov om den används rätt, så kallad predikativ analys. Att som i Halland vässa diagnostiken genom AI för personer med hjärtsvikt gör att det dels går att upptäcka skillnader i populationer som tyder på ojämlik vård och dels se till så att rätt behandling sätts in i tid. På det sätter kan risken för återinläggning och död minskas. Detta gör genom att hitta patienterna med högst risk så att vårdresurserna kan använda på bästa sätt. Målet är att AI på det sättet ska bli ett beslutsstödsystem för vårdpersonalen.

Vår anpassningsförmåga är avgörande

Den snabba utveckling som vi nu är inne i kommer säkert att innebära att vissa arbeten rationaliseras bort, samtidigt som det kommer uppstå behov av nya kompetenser.
Resurserna är begränsade i vår sektor, antingen finansiellt eller genom kompetensbrist. Detta ställs på sin spets när vi nu måste investera i ny teknologi samtidigt som vi ska utföra den vanliga produktionen. Denna är dessutom satt under extrem press nu till följd av den höga inflationen under 2022 och 2023.

Det finns en del strukturella utmaningar kring AI. En utmaning är hur data får användas och delas, en annan handlar om hur data praktiskt kan delas idag. Dessa frågor undersöks på EU-nivå, liksom nationellt och regionalt. På flera olika nivåer pågår utvecklingsarbeten som måste accelereras.
Jag tror att det som i slutändan avgör om AI blir en framgångssaga i välfärden eller inte, handlar om hur väl vi lyckas anpassa oss.

Att investera och implementera ny teknik ställer höga krav på organisationen och beslutsfattandet, och alla välfärdens medarbetare, nuvarande och kommande, måste rustas för den utvecklingen.