Förebyggande arbete är allt annat än fluffigt

För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om befolkningens humankapital och hur viktig utbildningens kvalitet är för den ekonomiska tillväxten. Nu har det blivit dags för del 2 på temat.

SKR har under lång tid betonat att förebyggande arbete i olika välfärdsverksamheter kan minska framtida kostnader och bidra till att minska trycket på de framtida kompetensbehoven. Dessutom kan tidiga insatser bidra till en högre sysselsättning. Ibland blir det dock lite fluffigt vad förebyggande arbete verkligen innebär.

I inlägget Utbildning är en nyckel till en bra välfärd konstaterade jag att skolans kvalitet är viktig både för den ekonomiska tillväxten i vårt land och för väldfärdsverksamheterna på lång sikt. Det är som sagt glädjande att studieresultaten stiger igen i olika mätningar, och justerad för invandringens effekter presterar svensk skola väldigt bra. Resultaten stiger för alla grupper sedan 2012.

Utbildning är en nyckel till en bra välfärd

Bakom stigande resultat finns ett studiegap

Jag har fått en hel del kommentarer på det inlägget som jag vill tacka för. Därför skulle jag också vilja fördjupa resonemangen kring hur en stadig grund och ett rejält förebyggande arbete faktiskt bidrar till utveckling och ekonomisk tillväxt. Det är ju både spännande och viktigt.

Det är ett faktum att bakom de förbättrade skolresultaten döljer sig ändå ett studiegap.¹ Utrikes födda elever når i genomsnitt sämre studieresultat än inrikes födda elever. Dessutom är det färre utrikesfödda elever som uppnår kraven för gymnasiebehörighet. Dessa skillnader har förstärkts över tid. En förklaring kan vara socioekonomiska faktorer, som ofta samvarierar med studieresultat.

Bland utrikes födda finns det flera faktorer som påverkar resultaten. Åldern vid ankomst till Sverige och ursprungsland har visat sig ha stor betydelse. Utrikes födda elever med bakgrund i länder med mindre utvecklade skolsystem har generellt sett svagare studieresultat än jämförbara grupper.

År 2020 hade 25 procent av alla elever i årskurs 9 utländsk bakgrund, en ökning med 5 procentenheter sedan 2012. Det ökade ”studiegapet” drivs således av olika sammansättningseffekter. För att minska skillnaderna i studieresultat, vilket medför positiva effekter på lång sikt, är det centralt för samhället att genomföra åtgärder som förstärker integrationen.

Konkreta exempel på förebyggande arbete

För att konkretisera hur förebyggande arbete kan förbättra ekonomin, öka sysselsättningen och minska behovet av arbetskraft inom sektorn vill jag lyfta fram två exempel som illustrerar hur riktade insatser och tidiga åtgärder kan ge stora positiva resultat i förlängningen. Dessa exempel kan ses i ljuset av nobelpristagaren James Heckmans forskning (skriver lite mer om det i faktarutan nedan).

Det första exemplet är försöksverksamheter med avgiftsfri förskola i Oslo som introducerades i områden med stor andel utrikesfödda. Det första försöket infördes 1998, och det andra 2006.

Förskola förbättrar skolresultat för barn med utländsk bakgrund - SNS

Med uppsökande verksamhet lyckades man öka andelen förskolebarn med utländsk bakgrund, som generellt sett är en underrepresenterad grupp i förskolan. De barn som hade deltagit i försöksverksamheten presterade bättre i läskunnighet och matematik under grundskolans första år jämfört med kontrollgruppen. Det fanns även indikationer på att sysselsättningen hos föräldrar till inskrivna flickor ökade. Hypotesen är att försöksverksamheten bidrog till att även föräldrarna stärkte sina språkkunskaper och därmed chanserna till arbete.

Det andra exemplet är hämtat från stadsdelen Angered i Göteborgs kommun. Där är andelen med utländsk bakgrund hög. 2017 initierades ett projekt finansierat av Västra Götalandsregionen för att främja lärande, utveckling och hälsa hos barn i området. I projektet screenades eleverna i syfte att tidigt identifiera elever med behov av adekvat stöd, till exempel till följd av en NPF-diagnos. Därefter kunde undervisningen anpassas med specialpedagoger och barnpsykiatriker efter de behov som identifierades.

Främja lärande, utveckling och hälsa hos barn i Angered, slutrapport Västra Götalandsregionen (PDF)

Generellt kan en ”obehandlad” NPF-diagnos innebära svårigheter under skolgången, och öka risken för kriminalitet och missbruk.² Slutsatsen från projektet är att olika individanpassningar och behovsstyrda insatser för elever ledde till ökad arbetsro och en förbättrad lärmiljö för hela skolklasser. För enskilda elever har gemensamma insatser lett till högre skolnärvaro och förutsättningar att nå kunskapsmålen. En indirekt effekt är dessutom att elevens föräldrar har kunnat arbeta i högre utsträckning vilket bidragit till ett ökat välmående för hela familjen.

Tidiga insatser ger stora vinster

Min slutsats är att det är nödvändigt att ytterligare öka fokus på tidigare insatser för de individer och familjer som är i behov av stöd med till exempel språkutveckling, kopplat till läs- och skrivsvårigheter. Tidiga insatser ger stora vinster för individerna och samhället i stort. Det är nog den åtgärd som mest kan utjämna livchanserna och öka jämlikheten i befolkningen. Brasklappen är dock att de åtgärder som genomförs måste ha god kvalitet och ske på ett systematiskt sätt.

Som exemplen ovan illustrerar är vinsterna bredare än de på individnivå, det finns mycket goda effekter på samhällsnivå som dessutom gynnar kommunsektorn. Ett högre arbetsutbud minskar problematiken med kompetensförsörjningen. Detta leder även till en mer inkluderande tillväxt och minskad ojämlikhet. Det ökar vår skattebas och minskar våra utgifter i framtiden.

James Heckmans forskning

Heckmans livscykelmodell för förmågor delar upp barns utveckling i två perioder, de tidiga åren respektive tonåren. Den visar att faktorer i hemmiljön innan skolåldern kan medföra att vissa barn får mycket lättare att lära sig nya saker och har därför ett stort försprång vid skolstart. En sådan faktor kan till exempel vara högläsning som ger barnet ett rikt ordförråd, något som gynnar inlärningen. Faktorer som påverkar inlärning/utveckling i tidig ålder eller senare kan antingen vara komplement eller substitut. Om de är substitut kan skolan kompensera för ogynnsamma förutsättningar i hemmiljön. Om de är komplement är det svårare för skolan att kompensera. Detta är en förklaring till varför stöd senare i tonåren inte ger lika stora positiva effekter om utbildning är ett komplement, det kan bero på en ogynnsam lärandemiljö under tidigare år.

Research Spotlight: Lasting Benefits for Perry Preschool Participants, Siblings and Children Document Strong Returns to Early Childhood Intervention Research Summary: The Lifecycle Benefits of an Influential Early Childhodd Program

Noter

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen