Flera år av osäkerhet att vänta

Årets första skatteunderlagsprognos och nygamla pengar till regionerna för att öka antalet vårdplatser. Det skriver jag om i veckans inlägg.

Skatteunderlagsprognosen som vi presenterade i förra veckan visar på en historisk svag real utveckling av skatteunderlaget kommande år. Men den innehåller inga större överraskningar. BNP för i år skruvades ned till en minskning med 1 procent, och det nominella skatteunderlaget reviderades upp med 0,8 procentenheter ackumulerat för åren 2022 – 2026, något som främst beror på högre timlöner än vi räknade med i föregående prognos.

Skattunderlagsprognosen

Under 2023 minskar det reala skatteunderlaget med nästan 3 procent jämfört med 2022. Den stora nedrevideringen medför att skatteunderlaget realt sett inte återhämtar sig till den ursprungliga trenden under hela den kommande beräkningsperioden (fram till 2026) trots en beräkning att det reala skatteunderlaget ökar kraftigt 2025.

Jag vill dock varna för den kraftiga förbättringen som många kanske räknar med 2025. Den bygger på att pensionskostnaderna minskar rejält 2025. Detta i sin tur bygger på att KPI-inflationen i juni 2024 är väldigt låg. Trots att inflationen nu sjunker är det är behäftat med stor osäkerhet hur hög den kommer att vara i juni 2024.

Nytt uppdrag – men inga nya pengar

Jag vill också kommentera det som många av er kanske läste i medierna i fredags: att staten nu satsar 2 miljarder på att öka antalet vårdplatser. Det är bra att känna till att detta inte är nya pengar, utan de beslutades redan i budgeten för 2023. Det som hänt nu är att regeringen beslutat att ge i uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram underlag för hur medlen ska fördelas 2023.

750 miljoner kronor kommer att gå ut efter befolkningsmängd till de regioner som uppfyller kravet att rapportera in vårdplatsdata. Resten ska fördelas baserat på prestationer som Socialstyrelsen tar fram.

Utmaning med bemanningen

Tyvärr har det, vilket inte tillhör ovanligheterna, redan gått en bra bit in på året innan anvisningarna kommer. Det finns alltså som vanligt risk att medlen inte hinner användas på ett konstruktivt sätt.

Ännu ett dilemma är hur regionerna ska kunna hitta personal för att bemanna fler vårdplatser. Regionernas ekonomiska läge försämras ju rejält till 2024 och dessutom genomför de för närvarande omställningen mot nära vård.

Fördelen är kanske att Socialstyrelsen redan 31 oktober ska presentera sitt förslag för hur den prestationsbaserade modellen kan förbättras för 2024 och 2025. Då kan instruktion för nästa år förhoppningsvis gå ut tidigare.