Få överraskningar i nya ekonomidata
De ekonomiska rapporterna duggar tätt. I den här och förra veckan har en hel del ny statistik presenterats, som ger oss viktiga fakta om det ekonomiska läget i kommuner och regioner.
Många blev förvånade över det stora BNP-fallet i december 2022, som var svagare än vad vi på SKR hade prognosticerat. Fallet visade sig dock vara betydligt mindre, efter SCBs korrigering. Den viktigaste faktorn för kommunernas och regionernas ekonomi på kort sikt - arbetade timmar - kommer med största sannolikhet inte att ändras och ligger i stort sett i linje med vår senaste prognos.
Kärninflationen ökar fortfarande
Nyligen presenterades siffror för inflationstakten i januari månad. Ett första glädjeskutt kom dock snabbt av sig: Det som verkade vara en minskning i inflationstakten enligt KPI, från 12,3 procent i december till 11,7 procent i januari 2023, visade sig främst bero på de lättfluktuerande elkostnaderna.
Kärninflationen ökar alltså fortfarande, något som Riksbanken tillsammans med annan tillkommande information bör ta höjd för på sitt nästa räntemöte.
Resultat 2022 för kommuner och regioner i nivå med beräknat
Det har också kommit ny statistik från SCB över kommunernas och regionernas resultat för 2022. Årets resultat blev 9,2 miljarder kronor plus i regionerna och 34,1 miljarder kronor plus i kommunerna. Det är en minskning med 24,2 miljarder kronor jämfört med 2021. En tredjedel, eller 7 av 21 regioner och 21 av 289 kommuner, hade underskott (uppgift saknas från en kommun). Resultatet blev i stort sett på den nivå vi på SKR räknade med i Ekonomirapporten i december: 0,9 miljarder högre i regionerna och 2,4 miljarder högre i kommunerna.
Hela 240 kommuner hade ett resultat som var mer än 2 procent plus som andel av skatter och statsbidrag, och av dessa hade 129 kommuner till och med överskott som var mer än 5 procent.
Kommunerna hade sammantaget ett negativt finansnetto (-2,9 miljarder) och de flesta (278 kommuner) hade positivt resultat i verksamheten. Det beror bland annat på att nettokostnaderna ökat långsamt jämfört med 2021. I fasta priser var nettokostnadsökningen i stort sett noll. Avskrivningarna ökade dock överraskande snabbt.
Normalt sett brukar många regioner få ett positivt resultat till följd av överskott på finansnettot. 2022 hade dock alla regioner negativt finansnetto, sammantaget -14,4 mdkr, till följd av ett svagt börsår. Samtidigt hade de överskott i verksamheten, vilket inte hör till vanligheterna. Efter balanskravsjusteringar fick därför alla regioner överskott. Under de senaste åren har regionerna fått höga statliga bidrag till följd av pandemin och även 2022 var de statliga ersättningarna högre än budgeterat, vilket gör att nettokostnaderna har ökat långsamt.
Investeringsutgifterna var fortsatt höga 2022, i kommunerna nästan 80 miljarder kronor och i regionerna drygt 24 miljarder kronor. Att investeringsutgifterna är fortsatt höga kan beror på att många projekt fortlöper enligt plan, samtidigt som byggkostnaderna ökade kraftigt under 2022.
Överskotten 2022 i många kommuner och regioner kan ge dem möjlighet att sätta av mer medel till resultatutjämningsreserv, i samband med att bokslutet fastställs av fullmäktigeförsamlingarna. Och det kan verkligen behövas inför de betydligt tuffare år som kommuner och regioner nu går till mötes.
Läs vidare i Ekonomirapporten, december 2022
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Regler för kommentarer
Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.
Här är våra regler:
- Kommentarerna ska hålla en god ton.
- Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
- Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
- Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
- Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.
Kommentarer