En sommar som prövat vårt tålamod och vår beredskap

Väl tillbaka på jobbet så kom solen tillbaka. Vi har börjat vänja oss vid att olika väderfenomen kommer allt oftare. Under den här sommaren var det först varmt och torrt och sedan orsakade kraftiga regnmängder skador i flera kommuner till följd av höga vattennivåer, översvämningar och skred. Det visar på nödvändigheten att göra omfattande investeringar för att klara de allt större effekterna av klimatförändringen.

Särskilt i vissa kommuner är behoven gigantiska. Det finns en halv miljard kronor i statligt bidrag att söka för klimatanpassningsåtgärder. Tyvärr är det som vanligt med riktade bidrag både komplicerat och administrativt betungande att söka, vilket gör att endast knappt hälften av de avsatta medlen har kunnat beviljas – trots att kommuner ansökte om bidrag för en hel miljard.

Tydligt är också att det finns ekonomiska risker för kommuner som inte genomför tillräckliga åtgärder för att minska konsekvenserna av det förändrade klimatet. Efter översvämningen i Gävle kräver försäkringsbolag kommunen på sina kostnader för att de uppfattar att kommunen inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att förhindra skador. Både att investera och att finansiera skador som konsekvens av klimatet kan alltså bli väldigt dyrt, i synnerhet i skenet av att räntekostnaderna nu ökat och beräknas ligga på en högre nivå under lång tid.

Högre inflation än väntat

Ett skäl till att räntan ökar är förstås att inflationen är trögrörlig nedåt. Både i juni och juli hamnade inflationen enligt KPI, som är det mått som främst påverkar kommuner och regioner, på 9,3 procent. Junisiffran var högre än vår bedömning i Ekonomirapporten från våren vilket påverkar pensionskostnaderna 2024, som blir högre än i vår prognos från i våras.

Inflationstakten enligt KPIF, som till skillnad från KPI inte påverkas av ändrade räntesatser på hushållens bolån, var i juli – liksom i juni – 6,4 procent. Räknas även energikostnadernas del bort var inflationen (KPIF-XE) 8,0 procent. Den underliggande inhemska inflationen är alltså ihållande. Det är bekymmersamt.

Risken är nu att Riksbanken kommer att behöva fortsätta med en stram penningpolitik – det vill säga hög ränta – längre än många har räknat med. Vi ser också en stark arbetsmarknad, där arbetskraften har kvar sina jobb och sina inkomster. Även om de får realt lägre real disponibel inkomst i år så finns det fortfarande utrymme att konsumera och det gör att penningpolitiken och lågkonjunkturen inte biter så fort på inflationen som beräknat.

Till detta kan läggas att ekonomin i vår omvärld hittills gått ganska bra och det håller upp den svenska exporten. Så länge vi har en svag krona bidrar den till detta och därmed till att hålla upp produktionen. Vi får också fortsatt höga importpriser som pressar vår inhemska marknad att höja priserna ytterligare, eftersom priserna för insatsvarorna fortsätter att vara höga. Det finns alltså risk att vi kommer att fortsätta se en prisbild som är seglivad och att vi därmed måste vänta länge tills inflationen kommer ner till Riksbankens mål.

Ny ekonomisk bedömning i nästa vecka

Det kommer att krävas mycket arbete och stort tålamod av alla för att klara välfärden genom den här tuffa perioden. Den 24 augusti kommer vår nästa samhällsekonomiska bedömning och skatteunderlagsprognos.

På ett webbsänt seminarium den 25 augusti kl 13.00 presenterar vi även vilka effekterna vår uppdaterade bedömning får för kommuner och regioner. Varmt välkommen att lyssna in.

Skatteunderalgsprognos och aktuella frågor, webbseminarium 25 augusti