Den goda avsikten med statsbidrag leder fel

Ibland blir saker inte som man har tänkt sig. En god tanke i teorin landar inte alltid väl i praktiken och i det här fallet syftar jag på riktade statsbidrag med goda intentioner.

De riktade statsbidragen och statens vilja att styra kommunsektorn slår lätt fel på lokal och regional nivå, då man inte har funderat över hur de saker man vill åstadkomma fungerar i mottagarens värld. Låt mig ta ett färskt exempel.

I början av december stod det klart att kommuner och regioner fick totalt 500 miljoner kronor i statsbidrag för att ge krisstöd, samtalsstöd och traumastöd till personal, som arbetar inom vård och omsorg med covidsjuka personer. Tanken var onekligen mycket god. Socialstyrelsen skrev dock att medlen för att genomföra insatserna tilldelas kommunerna och regionerna under 2020. Problemet var att sektorn nu bara hade tre veckor på sig av att förbruka dessa medel, innan året var slut. Det här uppmärksammade jag också i min blogg 3 december:

"Statliga medel i december är svåra att nyttja", Ekonomibloggen 3 december 2020

Boksluten kan inte rivas upp

Mycket riktigt blev det som befarat så att många kommuner och några regioner bara kunde använda en liten del av medlen. Något som kan vara svårt att förstå för enskilda medarbetare, som aldrig fick ta del av stödet fast medlen egentligen finns. Men allt måste hinna bli upphandlat, organiserat och levererat för att kostnaden ska kunna bokföras på det aktuella året. Hade det däremot framgått att medlen kunde användas både för 2020 och 2021 skulle överblivna medel kunnat föras över och stödet kommit till nytta även i år. Det här framförde SKR också i december, men utan att regeringen gjorde någon ändring. Nu blev istället bidraget fast i 2020 års resultat.

Jag blev därför förvånad när Socialstyrelsen häromdagen förtydligar att omsorgspersonal ska få det utlovade stödet och att kommuner och regioner även kan använda statsbidragen under 2021. Tanken är återigen god, men det är ett förtydligande som inte går att göra nu i efterhand. Kommuner och regioner har redan gjort sina bokslut för 2020 där dessa medel är som en del i överskottet. Det går inte att riva upp boksluten, minska resultatet och flytta över medlen till 2021, när vi redan är inne i mars månad. Det är oroväckande att statliga instanser inte alltid verkar ha tillräcklig kunskap om hur regelverken och villkoren för den kommunala ekonomin faktiskt fungerar. Jag hoppas att det är mer av undantag än regel.

Fler riktade statsbidrag – ”more of the same”

Tyvärr ser vi allt fler av riktade statsbidrag till ett specifikt ändamål, trots att regeringen, liksom Riksrevision och många fler därtill, i teorin instämmer i att det inte är en önskvärd väg. I nuläget har vi fler än 150 stycken till sektorn. Det har dessutom blivit allt vanligare att även generella bidrag blir tillfälliga och inte följer med år efter år.

En effekt av riktade och temporära bidrag är att den omställning, genom användande av ny teknik, som är så nödvändig inom kommunala och regionala verksamheter kanske inte sker. Verksamheterna ”tvingas” istället förbruka medel kortsiktigt eller initiera åtgärder för stunden som leder till kostnadsökningar. Det här trots att man skulle behöva satsa på effektiviserande åtgärder som inte driver upp kostnaderna på sikt och som hjälper till att bland annat lösa den framtida utmaningen där det inte kommer att finnas tillräckligt med personal att anställa.

Istället för ”more of the same” efterlyser jag att staten har visioner och konkreta åtgärder för hur omställningen till ny teknik och ett nytt sätt att leverera välfärd ska gå till.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Skribenter

    Sök i bloggen