Den beslutade statsbudgeten ger relativt liten påverkan

Onsdagens beslutade ramar för statsbudgeten nästa år ser ut att få relativt små konsekvenser för kommuner och regioner. Främst skulle sektorn beröras av ett antal budgetposter, som riksdagen ännu inte har tagit beslut om.

Onsdagen bjöd på många politiska skeenden och också vändningar kring regering, statsminister och budget. Och än vet vi inte exakt vad utfallet blir av allt, men något som är säkert är att det blir de styrande budgetramar som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har lagt för nästa år.

Jämfört med regeringens föreslagna budget har cirka 20 av statsbudgetens 1 137 miljarder kronor för 2022 förändrats, vilket motsvarar knappt två procent. Utifrån vad vi hittills vet och hunnit analysera, efter att vissa delar av budgeten beslutats i riksdagen, så ser det ut att innebära relativt små konsekvenser för kommuner och regioner.

Höjt grundavdrag för personer över 65

Än så länge är det bara ramarna för respektive utgiftsområde som är beslutade. Riksdagsbehandlingen av budgeten kommer att fortsätta ända fram till mitten av december. För utgiftsområde 25, som innehåller de generella statsbidragen till kommuner och regioner, finns en ökning av statsbidragen som kompensation för att ett höjt grundavdrag för personer över 65 år kommer att ge mindre skatteintäkter.

Jobbskatteavdraget höjs också för låg- och medelinkomsttagare, men det kommer inte att beröra kommunernas och regionernas skatteintäkter. I övrigt är de generella statsbidragen oförändrade jämfört med det som låg i regeringens budgetproposition.

Ökade och minskade anslag för olika budgetposter

I den gemensamma budgeten för Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna finns även andra budgetposter som berör kommunsektorn, men sådana detaljer är inte beslutade av riksdagen ännu.

För 2022 handlar det exempelvis om 400 miljoner kronor för att få fram fler vårdplatser, 300 miljoner för att motverka delade turer inom äldreomsorgen och 400 miljoner till skolan för att åtgärda kunskapstappet under pandemin.

Några budgetposter som trion vill minska är de investeringsstöd som hittills inte har beviljats till bostadsbyggande och allmännyttan. En annan minskning som föreslås är anslaget på nära 1,8 miljarder kronor till så kallade extratjänster och arbetsmarknadsåtgärder. Ytterligare ett förslag är att ta bort bidraget till hemlåneutrustning till nyanlända, vilket kan påverka kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd.

Fullmäktige antar budget i november

Senast i november måste kommuner och regioner besluta om sin budget för kommande år i fullmäktige. Det gör det så klart problematiskt när statens budget fortfarande inte är helt satt på grund av det parlamentariska läget.

Om riksdagspartierna istället hade haft en större gemensam överenskommelse om utvecklingen av de generella statsbidragen på sikt, kopplat till demografin, hade kommuner och regioner fått betydligt mer stabila förutsättningar för planering.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen