De ekonomiska konsekvenserna av covid-19 är ovissa

Vårbudget, uteblivna skatteintäkter och ökat stöd till näringslivet. Det har varit några av veckans stora ekonomiska händelser som är helt relaterade till coronavirusets framfart.

Ytterligare en vecka har förflutit med covid-19. En ny svensk tradition har börjat smyga sig in i hemmet genom att varje dag klockan 14 följa sändningen där myndighetschefer uppdaterar om läget och eventuella åtgärder till följd av coronavirusets smittspridning.

På den ekonomisk-politiska fronten har regeringen i onsdags presenterat vårändringsbudgeten och vårpropositionen. Den här gången var de flesta satsningarna redan kända i förväg. Utöver de 5 miljarder kronor i generella statsbidrag, som aviserades i januari, får kommuner och regioner ytterligare 15 miljarder kronor. I regeringens stödpaket höjs också ersättningen för merkostnader inom hälso- och sjukvården från 1 miljard till 3 miljarder kronor, vilket jag kommenterade i mitt förra blogginlägg.

Staten behöver täcka skäliga merkostnader

Utökat stöd till näringslivet

Det utökade stödet för korttidspermitteringar är en av de senaste större satsningarna, som regeringen och samarbetspartierna inkluderat i åtgärdspaket för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av covid-19. Det innebär att drabbade företag nu kan låta medarbetare gå ner till en 80-procentig permittering med statligt stöd. Det här bör rimligen rädda en hel del jobb och företag från konkurs, vilket i sig också skapar bättre förutsättningar för kommuner och regioners framtida finanser. Åtgärden gäller även för affärsmässiga kommunala bolag, vilket dock inte är helt enkelt att förstå vad det faktiskt innebär. Vi på SKR tolkar reglerna som att kommunala bolag omfattas, så länge verksamheten inte till huvuddelen finansieras med skattemedel. Ytterst avgörs frågan av Tillväxtverket, där man ansöker om stödet.

En annan nyhet, som är glädjande, är att SBO (Statens Bostadsomvandling AB) får 300 miljoner kronor i tillskott för att fortsätta anpassa bostäder, på krympande bostadsmarknader, till att även äldre kan bo där.

Prognoserna skiljer sig åt

Jag har, efter att vårbudgeten släpptes, i flera sammanhang kommenterat att det är högst tveksamt om de 15 miljarder kronorna ens kommer att täcka de minskade skatteintäkterna för kommunerna och regionerna under året. Staten bedömer att BNP i Sverige kommer att falla med 4 procent i år. Den prognos de gör över skatteunderlaget är relativt svår att genomskåda. Först ser den märkligt positiv ut, med en ökning av skatteunderlaget med 1,8 procent jämfört med 2019. Det kan jämföras med att Konjunkturinstitutet spår en ökning med 0,3 procent trots ett lägre fall av BNP. Orsaken till de olika bedömningarna är att staten har lagt in effekterna av att enskilda näringsidkare i 2019 års deklaration har rätt att skjuta upp skatten i upp till fem år. Då skulle skatteunderlaget öka långsammare redan för 2019.

Skillnaden på statens prognos och SKR:s egen februariprognos är 9 miljarder kronor lägre skatteintäkter för 2019. Exakt hur länge näringsidkarna kommer att skjuta på skatten är lite svårt att bedöma.

Stora utmaningar att göra prognoser

Det förändrade regelverket för näringsidkare kommer inte att ge någon faktisk försämring på sikt, utan det kommer att ske en fördröjning av inbetalningarna. Hur det slutligen ska regleras för kommuner och regioner framgår inte av vårpropositionen. Staten brukar dock justera regeländringar av skatteunderlaget så att kommuner och regioner inte blir lidande. Det utgår vi ifrån att man gör även denna gång.

Vi på SKR räknar just nu på hur skatteunderlaget och effekterna av covid-19 påverkar kommunernas och regionernas ekonomi. Det är sannerligen ett mycket mer svårbedömt uppdrag än vanligt. Många kommuner och regioner säger att de har stora utmaningar med att göra prognoser för året. En ekonomidirektör meddelade idag att svårigheten med prognoser också beror på att cheferna sitter i krismöten och ekonomerna tillverkar skyddsutrustning.

Slutligen landar våra beräkningar i en skatteunderlagsprognos 29 april och i Ekonomirapporten som kommer 11 maj.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Kontakt

    Kontakta SKR

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Skribenter

    Sök i bloggen