Återhämtning i ekonomin har gett överskott

För andra året i rad är det samlade ekonomiska resultatet för kommuner och regioner rekordstort. Det beror främst på en oväntat snabb återhämtning av den svenska ekonomin med ökade skatteintäkter.

Den ryska invasionen av Ukraina skakar för närvarande om hela Europa. Därför vill jag inleda med att kort reflektera över de ekonomiska effekter vi redan kan ana. Till en början märks de i form av sämre finansnetto för kommuner och regioner. Det är en följd av fallande börser och ökade räntor kombinerat med högre kostnader för olja, gas, livsmedel och vissa andra importvaror. Sveriges handel med Ryssland är dock begränsad till cirka 1 procent export och import.

Oväntad återhämtning och ökade skatteintäkter

Kommunsektorns resultat för 2021 visar att utgångsläget är starkt. SCB:s preliminära bokslut över kommunernas och regionernas resultat för 2021 presenterades idag och visar på nästan 68 miljarder kronor i överskott, varav 46 miljarder plus för kommunerna.

Så hur har det kunnat bli så starka resultat mitt i en pågående pandemi? Orsakerna är flera. Främst beror det på en snabb återhämtning av den svenska ekonomin, bland annat tack vare en rad statliga stimulanser av näringslivet. Skatteintäkterna har blivit 25 miljarder kronor högre än den information kommuner och regioner hade när budgeten för 2021 gjordes. Skatteunderlagsprognoserna har justerats upp succesivt under året och ökningen har därmed varit omöjlig att förutse eller budgetera för. Det här visar också hur snabbt ekonomisk förutsättningar kan förändras.

Rekordutveckling av finansiella placeringar

Andra bidragande orsaker till resultatet är hög finansiell avkastning på placeringar och låga räntor på skulder. Dessutom har det varit en lägre efterfrågan av vissa verksamheter kombinerat med en lägre investeringstakt än normalt.

Kommunerna har totalt sett haft ett överskott de senaste tio åren, men för fem av dessa år har välfärdsverksamheterna ändå redovisat ett underskott. Resultaten har då stärkts av intäkter från finansnetto och exploateringsverksamhet.

Under 2021 fick kommuners och regioners placeringar i aktier och andra värdepapper en rekordartad värdeutveckling. Vid bokslutsdagen, sista december 2021, jämförs värdet på placeringarna med värdet motsvarande dag 2020. Skillnaden mellan åren bokas som en intäkt även om man inte har sålt några värdepapper.

Låga räntekostnader på lån under 2021 har också bidragit till det positiva finansnettot, som för året förbättrades med 3,8 miljarder kronor i kommunerna och 10 miljarder i regionerna. Därtill har rea- och exploateringsverksamhet, genom såld mark och intäkter från exploatörer, givit extra klirr i kassan.

Det här är intäkter som skiftar väldigt mycket mellan åren beroende på både utvecklingen av byggande och på börsen. Börsen har gått ner rejält efter årsskiftet, redan innan invasionen i Ukraina, samtidigt som räntan är på väg upp.

Överskott kan inte användas till löpande verksamhet

Så vad kan då överskottet användas till? Ett positivt finansnetto, som dessutom varierar, går inte att använda till löpande verksamhet. I den kommunala ekonomin ska kostnaderna varje år täckas av de intäkter som beräknas i budgeten. Dessa kommer framför allt från skatteintäkter, generella och riktade statsbidrag. Årliga överskott stärker däremot den långsiktiga ekonomiska ställningen, soliditeten, och bidrar till att finansiera långsiktiga investeringar och betala av kommande pensionsskulder.

För kommuner ligger den sammanlagda soliditeten, inklusive pensionsskulden som intjänats före 1998, på 29 procent medan den för regionerna är negativ. Det innebär att kommunen blir lite rikare, men denna rikedom kan inte användas som pengar till verksamheten kommande år. Det kan jämföras med om en privatperson amorterar på lånen till en lägenhet. Personen blir genom amortering lite rikare, men dessa pengar kan inte användas till annat kommande år.

Slutligen vill jag poängtera att de kommande ekonomiska utmaningarna inte har försvunnit i och med att sektorn nu har tillfälligt starka resultat. En tillbakablick visar att förra gången sektorns resultat var riktigt starka var åren innan finanskrisen. Det visar att den ekonomiska situationen kan ändras mycket snabbt. Dessutom kvarstår den långsiktiga demografiska utmaningarna med ökade välfärdsbehov och brist på arbetskraft.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen