Är förändringens tid här för statsbidragen?

Regeringen måste minska och förenkla de riktade statsbidragen. Det slår nu ytterligare en rapport fast, när Statskontoret häromveckan lämnade över sin analys av hur den statliga styrningen påverkar administrativa kostnader i kommuner och regioner.

Rapport efter rapport drar slutsatsen som såväl jag som resterande kommunsektorn länge har påtalat: öronmärkta statsbidrag orsakar en tung administrativ börda till ingen nytta. I mångt och mycket håller regeringen dessutom med, men att gå från tanke till konkreta handling har visat sig vara desto svårare. Den statliga styrningen har tvärtom blivit alltmer omfattande och detaljerad.

Ska Statskontorets analys faktiskt bli rapporten som gör att vi snart kan få till en förändring? Det är så klart min stora förhoppning som jag tydligt kommer att framföra när jag under nästa vecka deltar på Statskontorets seminarium om rapporten.

Generella medel bättre

Statskontoret konstaterar själva att det är dags för regeringen att ta tag i den problematik som varit känd under en längre tid. I rapporten föreslås att en utredare ser över alla riktade statsbidrag så att de blir färre, som regel är treåriga och får förenklade villkor, ansökningar och återrapportering. Statskontoret påpekar också att det bör finnas särskilda skäl, om bidrag som funnits länge, ska följas upp varje år. Ett dilemma är dock att det alltid är svårt att avveckla bidrag.

Det vore bättre om staten ger generella medel och kommer överens med kommunsektorn om vilka långsiktiga inriktningsmål man vill att kommunerna och regionerna ska nå – och självfallet följer dessa över tid.

Samlad statsbidragskalender

Statskontoret anser att det skulle behövas en samlad statsbidragskalender, för att underlätta för kommuner och regioner att bevaka nya och förändrade bidrag. Vidare vill man att ett antal statliga myndigheter och länsstyrelser ska se över sina krav på dokumentation och rapporteringar för att minska den stora mängden uppgifter som kommuner och regioner behöver besvara. Som det är idag finns det en hel del onödiga merkostnader, bland annat för att insamlingarna inte är tillräckligt samordnade och är bristfälligt digitaliserade.

Det råder ingen tvekan om att generella statsbidrag och långsiktighet skulle ge betydligt större förutsättningar för kommuner och regioner att åstadkomma mer välfärd för pengarna. Som en lokal politiker uttrycker det kring diskussionerna om statsbidragen: jag tror att hela Kommunsverige känner samma sak, oavsett partitillhörighet: nu måste det bli action.

Försökskommuner för test och utveckling

Ett annat sätt att arbeta på nya sätt för att utveckla verksamheten och skapa mindre administration, tittar man på i utredningen om försökskommuner. Försökskommuner skulle innebära att några kommuner får testa att förbättra och utveckla verksamheten utöver dagens lagar och förordningar. Med lärdomarna kan försöken följas upp och – om de har fungerat väl – implementeras i alla kommuner i landet.

Utredningen leds av Anders Teljebäck, tidigare kommunstyrelseordförande i Västerås, och han ska lämna förslag till försökskommuner i december 2023. Ett exempel på försök skulle vara att klustra statsbidrag. Ett sådant försök avvisas dock redan av Statskontoret och man hänvisar till likvärdighetsskäl, då vissa i och med detta skulle undantas från rapporteringsplikt. Jag förstår inte alls myndighetens resonemang och kommer därför ta med mig frågor om det till Statskontorets seminarium.

Tips: Kommek 17-18 augusti

Slutligen vill jag passa på att tipsa om att anmäla dig till Kommek, som äger rum 17-18 augusti. Jag kommer att medverka i en rad seminarier på konferensen, som vänder sig till alla som arbetar med ekonomi och styrning i kommuner och regioner. Vi kanske ses där!

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen