Anvisningstal, personaltäthet och styrränta påverkar ekonomin

Ersättning för skyddsbehövande från Ukraina, nya äldreomsorgslagen och höjning av styrräntan. Där har ni ingredienserna till mitt sista blogginlägg innan sommarsemestern tar vid.

Så kom då äntligen ett riksdagsbeslut om vilken ersättning kommunerna ska få för att ordna boende till ukrainska flyktingar. Från och med 1 juli gäller att alla kommuner ska ta emot enligt ett anvisningstal. Anvisningstalet baseras på att 50 000 ukrainska flyktingar beräknas komma till Sverige i år och att kommunerna ansvarar för att ordna boende för totalt 23 500. Det här ska göra att fördelningen av mottagandet blir jämnare över landet, något som alla önskar.

Engångsbelopp för anpassade boenden

I ändringen av förordningen 2017:193 beslutades att kommunerna ska få en engångsersättning på 10 000 kronor per anvisad för iordningställande och avveckling av boenden. Dessutom utgår en dygnsersättning på 300 kronor per vuxen och 150 kronor per barn under den period som de anvisade personerna bor i kommunen.

Kommunerna får också en engångsschablon på 15 000 kronor per mottagen person, för att täcka anpassning av boenden till personer med särskilda behov. Det här innebär att kommunen alltså får ett tillägg som är baserat på antalet mottagna personer och inte utifrån hur många som har särskilda behov eller hur omfattande behoven skulle vara. Här blir den stora frågan naturligtvis hur ersättningen står sig i relation till kommunernas faktiska kostnader för eventuella bostadsanpassningar.

För att ha ett bra underlag till fortsatta diskussioner med staten inför 2023 kommer SKR tillsammans med cirka 20 kommuner att göra en uppföljning av kostnaderna för kommunernas boendeuppdrag under hösten.

Fungerar förslaget till äldreomsorgslag i realiteten?

En annan nyhet är att förslaget till ny äldreomsorgslag kom i veckan. Här finns vid en första anblick flera bra förslag. Den medicinska kompetensen och samverkan mellan sjukvård och omsorg föreslås stärkas. Det föreslås finnas ett maxtak för hur många anställda en brukare, under normala omständigheter, möter under ett givet intervall. Det föreslås också att det ska finnas sjuksköterskor tillgängliga dygnet runt på boenden och att det ska finnas möjlighet att få läkarbedömningar gjorda dygnets alla timmar. Staten ska också genom en förordning kunna reglera mer detaljerat, vilket exempelvis kan innebära att det normeras vilken personaltäthet ett boende ska ha.

Allt låter bra i teorin, men frågan är bara: hur ska det här gå till? Vi har från SKR:s sida gång på gång påpekat att bristen på arbetskraft är välfärdens absolut största utmaning. Bara med dagens personaltäthet skulle var tredje person av befolkningsökningen i åldern 20 – 66 år behöva arbeta inom äldreomsorgen om tio år. Det är en ekvation som inte går ihop, när verksamheten idag sysselsätter 4 procent av arbetskraften. Bland ökningen av personer i yrkesverksam ålder skulle dessutom åtta av tio behöva arbeta inom välfärdssektorn som helhet.

Äldreomsorgen ska också konkurrera med hälso- och sjukvården om arbetskraft och även här är bristen påtaglig redan i dag. Det kommer att råda brist på arbetskraft inte bara inom välfärden utan i hela näringslivet framöver och det gör att vi måste hitta andra sätt att arbeta och att nyttja ny teknik för att avlasta medarbetare. I förslaget till ny äldreomsorgslag finns dock ingen analys om hur kalkylen kring utökad personaltäthet ska gå ihop.

En normering av personaltäthet riskerar också att bromsa hela utvecklingen inom äldreomsorgen. Vad är vitsen att arbeta förebyggande och ställa om med hjälp av ny teknik om man ändå inte har möjlighet att påverka personaltätheten?

Veckans räntebeskedet påverkar lånekostnaderna ytterligare

Slutligen har Riksbanken nu, som väntat, höjt räntan med 0,5 procentenheter till 0,75. Prognosen är att räntan kommer att ligga kring 2 procent i början av 2023. Samtidigt skruvas också inflationsförväntningarna upp till över 7 procent under resten av 2022 och, till 4 procent 2023. Både den högre räntan och inflationen kommer att påverka hushållen i första hand. Det kommer även ge konsekvenser för kommunerna och regionerna med högre förväntade kostnader och räntor, vilket gör att investeringarna blir ännu dyrare.

Det blir många funderingar i hängmattan

Detta är mitt sista blogginlägg innan sommarledigheten nu tar vid för min del. Det blir mycket att fundera på under sommaren, bland annat hur kompetensförsörjningen ska fungera i framtiden. Det är ju inte bara inom välfärden som det råder brist på personal, vi ser det inom allt fler områden. Hur kan det även i statliga utredningar tydliggöras att något måste förändras? Kanske måste det beslutas om att en konsekvensbeskrivning ska finnas i varje utredning där det framgår hur intentionerna i utredningen ska kunna uppfyllas i hela landet även utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv?

Slutligen vill jag tillägga att jag i år tar semester i stället för att åka på Almedalsveckan. Flera av mina kollegor deltar och i skrivande stund är SKR-företrädare med i nästan hundra seminarier. Kommuners och regioners röster kommer definitivt att höras i Visby och inte minst kommer kompetensutmaningen att diskuteras. Här uppmanar vi alla att verkligen utgå ifrån den faktiska situation vi har och inte ägna sig åt önsketänkande kring kompetensförsörjningen. Kontakta gärna någon av mina kollegor i Visby för att få hjälp med fakta om välfärden.

Nu önskar jag er alla en trevlig sommar och hoppas att få träffa många av er live på Kommek i augusti.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen