Vår lönebildningsmodell har tjänat oss väl

Vi befinner oss i en historiskt tuff situation med krig i Europa. Pandemi och snabbt stigande priser samtidigt som det råder brist på personal inom flera yrkesgrupper på svensk arbetsmarknad. Detta har lett till krav på att löneökningarna ska kompensera för inflationen och ytterligare satsningar på olika bristyrken. Men vad händer egentligen om vi går den vägen?

Inflationen ligger just nu på höga 9 procent och, enligt Medlingsinstitutet, har inflationen redan raderat ut sju års reallöneökningar. Detta i kombination med stigande priser kommer att försätta människor i ett tufft ekonomiskt läge. Det är inte konstigt att situationen triggar krav på att löneökningarna ska kompensera för inflationen.

Här finns dock saker att lära av historien. På 1970 och -80-talen hamnade Sverige i en negativ inflationsspiral när arbetsgivarna kompenserade för inflationen genom höga löneökningar. Detta bidrog till att pressa upp inflationen och försämra konkurrenskraften samtidigt som arbetstagarna i själva verket drabbades av reallönesänkningar. Det som på pappret var en löneökning, blev i själva verket en lönesänkning eftersom priserna ökade mer än lönerna.

Undvik en förödande löne- och inflationsspiral

Den ohållbara situationen ledde till en viktig förändring: År 1997 etablerades en lönebildningsmodell som innebär att centrala parter inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn, genom att teckna industriavtalet sätter en norm för löneökningarna på svensk arbetsmarknad. Det har bidragit till stabilitet och en årlig reallöneutveckling med totalt 70 procent sedan 1995.

Om lönerna höjs kraftigt för att kompensera för ökade priser, så måste företagen höja priserna gentemot konsumenterna ännu mer för att täcka för de ökade lönekostnaderna. Detta ger i sin tur än högre inflation, samtidigt som företagarna drabbas av högre priser på sina insatsvaror förutom löneökningarna.

Det som också riskerar att hända om lönerna ökar i för hög takt, är att Riksbanken behöver svara med att höja räntan. Riksbanken har som mål att stabilisera inflationen runt 2 procent och när inflationen blir hög ska Riksbanken höja sin ränta för att motverka inflationen. Detta får som effekt att kostnaderna ökar för hushåll och företag och det ekonomiska utrymmet till annat minskar.

Riktade lönesatsningar riskerar att spä på löneglidning

Utöver detta så har vi en utmanande demografisk utveckling. Det råder brist på medarbetare med rätt kompetens, som gör att det är svårt att bemanna viktiga verksamheter som äldreomsorg och hälso- och sjukvård Enligt SCB tillkommer 250 000 personer i arbetsför ålder till arbetsmarknaden fram till 2031. Det kommer inte att räcka till för att täcka upp det stora behovet av arbetskraft. Och det gäller inte bara i välfärden, arbetskraftsbristen är något som drabbar praktiskt taget varje sektor och bransch.

För att lösa den akuta personalbristen föreslås inte sällan lönesatsningar. Riktade lönesatsningar och extraersättningar kan tyckas attraktivt på kort sikt, men de riskerar att spä på löneglidningen utöver vad som är samhällsekonomiskt hållbart. Att kompensera bristyrken med högre löner eller kortare arbetstid kommer sannolikt också att leda till kompensationskrav från flera andra bristyrken. Arbetstidsförkortningar riskerar vidare att ytterligare försvåra bemanningen och ge negativa återverkningar på arbetsmiljön eftersom möjligheterna att ersättningsrekrytera är små på grund av kompetensbristen.

Utöver nyrekryteringar kommer det att krävas satsningar på flera olika områden om ekvationen ska gå ihop. Arbetsgivarna behöver möjliggöra heltidsarbete för fler och att arbetslivet kan förlängas med några år och samtidigt säkerställa en hållbar arbetsmiljö. Det behöver också göras förändringar i organisation och arbetssätt. Möjligheterna till kompetensutveckling och omställning för befintliga och potentiella medarbetare behöver också öka.

Att försöka kompensera för inflationen med för höga löneökningar och riktade satsningar på specifika bristyrken kommer bara att spä på den redan höga inflationen och försätta oss i en löne- och inflationsspiral som kommer att vara svår att ta sig ur. Om alla aktörer på svensk arbetsmarknad klarar att hålla i, hålla ut och hålla ihop ökar möjligheterna att vi snabbare kan återgå till ett stabilt läge med lägre inflation och hållbara och konkurrenskraftiga reallöneökningar.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    Välkommen till SKR:s arbetsgivarblogg. Vi bloggar om olika aspekter av arbetsgivarfrågor inom kommuner och regioner. Under de perioder när vi befinner oss i avtalsrörelse blir det ofta fokus på just detta.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen