Välfärdens kompetensutmaning kräver en palett av åtgärder

I sex av tio kommuner minskar antalet personer i arbetsför ålder fram till 2031. Det kommer helt enkelt inte att finnas tillräckligt många med rätt kompetens att anställa under de kommande tio åren. Rekryteringar kommer att behöva kompletteras med flera olika och samspelande insatser för att möta välfärdens kompetensutmaning.

När man tittar på befolkningsutvecklingen i Sverige de kommande tio åren är det lätt att känna en viss uppgivenhet. Fram till 2031 minskar antalet personer i arbetsför ålder i sex av tio kommuner och antalet sysselsatta på arbetsmarknaden ökar endast med 169 000 personer. Behoven av arbetskraft med rätt kompetens är dock avsevärt mycket större än så. Under perioden skulle välfärden behöva anställa 91 000 personer, Försvarsmakten behöver 108 000 och Svenskt Näringsliv beräknar att deras medlemsföretag behöver 118 000.

SKR:s ekonomirapport

Den här ekvationen kommer att bli mycket svår att få ihop i välfärdens verksamheter under de kommande åren. Samtidigt ställs det krav från många i samhället, från regeringen, från myndigheter, från invånare som nyttjar tjänsterna, på att välfärden ska stå starkare är någonsin. Det är ett logiskt krav eftersom välfärdsverksamheterna finansieras gemensamt av oss alla genom skatteintäkter.

Få personer i arbetsför ålder, ökande konkurrens om arbetskraft, brist på rätt kompetens, fler äldre som kräver vård och äldreomsorg, krav på fläckfri kvalitet. Och 80 procent av de som ska utföra jobbet är kvinnor, som i högre utsträckning än män inte spenderar lika mycket tid på sin arbetsplats. De tar ett större ansvar för det obetalda hemarbetet, arbetar oftare deltid, tar ut mer föräldraledighet och har högre sjukfrånvaro.

Heltidsarbete och förlängt arbetsliv möter kompetensutmaningen

Så vad ska kommuner och regioner göra när det är uppenbart att arbetskraften inte räcker till? Till att börja med måste de självklart fortsätta att rekrytera så många med rätt kompetens som det bara går att få tag i. Kommuner och regioner har under de senaste tio åren rekryterat fler nya medarbetare jämfört med hur många som lämnat. Med tanke på bristen på rätt kompetens de kommande åren behöver arbetsgivarna ta ett ännu större ansvar för välfärdsyrkenas attraktivitet. För de som kan och vill välja ett välfärdsyrke ska det vara så enkelt som möjligt att göra det valet. Här är vårt nya kompetens- och omställningsavtal en viktig pusselbit för att fler ska kunna ställa om och byta yrkesbana.

Kompetens- och omställningsavtal

När det inte räcker med att enbart rekrytera fler så måste det till en mängd kompletterande åtgärder för att möta kompetensutmaningen. Att få fler att välja att arbeta heltid och förlänga arbetslivet har en enorm effekt. Om alla deltidsarbetande skulle jobba tre timmar mer i veckan och pensionsåldern öka till 66 år skulle behovet av anställda minska med 100 000 personer fram till 2031.

När det är brist på rätt kompetens blir det också viktigare att behålla och utveckla den personal som redan finns i verksamheterna. Kommuner och regioner behöver prioritera arbetsmiljöarbetet, minska sjukfrånvaron, stödja medarbetarnas utveckling och stärka ledarskapet. Man behöver även utveckla arbetssätten och hur man organiserar verksamheterna, se till att använda kompetensen rätt och utnyttja tekniken smart.

SKR:s rapport Välfärdens kompetensförsörjning

Samarbete och samsyn om åtgärder nödvändigt

Om vi ska kunna möta välfärdens kompetensutmaning krävs en helhetssyn där arbetsgivare, staten och fackliga organisationer samarbetar kring en kombination av långsiktigt hållbara åtgärder. Ett bra exempel när det funnits samsyn kring en kraftfull åtgärd är äldreomsorgslyftet. Staten finansierar satsningen som syftar till att höja kompetensen genom att medarbetare i äldreomsorgen kan varva utbildning och arbete utan att förlora inkomst. SKR och Kommunal har en överenskommelse kopplad till satsningen för att skapa fler tillsvidareanställningar på heltid och förbättra arbetsmiljön för befintlig personal genom en tryggare bemanning.

Äldreomsorgslyftet fyller på och breddar kompetensen

Äldreomsorgslyftet är också ett exempel på när staten är lyhörda för arbetsgivares och fackliga organisationers kunskap om vilka åtgärder som har en reell effekt. Det är något som staten kan dra lärdom av om de vill bidra till åtgärder som verkligen möter kompetensutmaningen: Förankra politiska initiativ tillsammans med arbetsgivarna och de fackliga organisationerna.