Exempel Välfärdsteknik: Tillgång till internetuppkoppling

Tillgång till internet har blivit en grundläggande förutsättning i det digitala samhället. Kund som flyttar in i särskilt boende är inget undantag. Möjligheter för åtkomst till internet ska finnas på alla boenden, men det kan vara i form av mobilt bredband, andra abonnemang, eller del av kommunens nätverk.

Den digitala utvecklingen är eftersatt på en stor del av särskilda boenden runt om i Sverige och många kommuner brottas med uppkopplingsutmaningar i samband med både nybyggnation och ombyggnation. Det finns behov av samsyn kring bland annat frågeställningen om internetuppkoppling ska erbjudas för både verksamhetens och kundens behov eller enbart till personalen.

Fler och fler kunder i kommunen har smarta telefoner och annan utrustning som de vill kunna fortsätta använda efter de flyttar till särskilt boende, vilket betyder att efterfrågan på trådlös internetåtkomst ökar.

Hur kan kommunen tänka med tillgång till internet för kunden i särskilt boende?

Kommunen behöver ta ställning till om internetuppkoppling ska erbjudas via kommunens eget nätverk och om det i så fall ska ingå i hyran av lägenhet på boendet. Om internetuppkoppling ingår i hyresavtalet bör kommunen ansvara för att tillhandahålla en fungerande support, som är lämplig för kundens behov. Detta med tanke på att kund som får ett särskilt boende beviljat, ofta har behov av ytterligare stöd och support än enbart omvårdnad.

I en övergångsperiod kan en utökad kostnad för internetåtkomst bli ett ovälkommet tillägg för de som inte behöver åtkomst till internet. Särskilt kännbart blir det för de befintliga hyresgästerna vid tillfället då förändringen genomförs. Överväg övergångsrutiner för de befintliga hyresgästerna. Om kostnaden är en kvalitetshöjning kan den inte påtvingas befintliga hyresgäster.

Kommunen behöver även ta ställning till i hur stor utsträckning som internettjänsten är tillgänglig. Hur hanteras eventuella avbrott och belastning i nätverket. Ska till exempel kundens nätverksuppkoppling kunna strypas till fördel för verksamhetskritiska system.

Om kunden själv står för internetuppkopplingen är det viktigt att på förhand komma överens med kunden hur hen ska hantera support och felanmälan på den egna utrustningen. Även i detta fall behöver kommunen ta ställning till i vilken omfattning omvårdnadspersonalen kan hjälpa kunden med eventuell felsökning och support.

Vad säger juridiken?

Råd

• Det är numera förhållandevis vanligt att bredband ingår i hyran för många medborgare, detsamma bör kunna gälla när kommunen är hyresvärd. Kommunen bör därför kunna erbjuda åtkomst till internet som en del av den boendes hyra.
• Ta ställning till om internetuppkoppling ska erbjudas hyresgästen som en del av hyran av lägenhet på särskilt boende och hur denna tjänst ska tillhandahållas.
• Ta ställning till om nätverken ska vara separata för kund och verksamhet och i vilken omfattning tillgång till internetuppkoppling sker. Det är viktigt att känslig utrustning och verksamhetskritiska tjänster alltid har tillräckligt med kapacitet för att fungera korrekt.
• Klarlägg ansvar och roller mellan de olika inblandade aktörerna som till exempel socialnämnd eller motsvarande, utförare, fastighetsägare och eventuellt kommunalt fastighetskontor. Vem ska ansvara för upphandlingen och vem ansvarar för den infrastruktur som den upphandlade välfärdstjänsten ska kunna nyttja?
• Upprätta en gränsdragningslista som tydligt visar vem som ansvarar för vad.
• Säkerställ att personal i verksamheten alltid vet hur och vart felanmälan ska göras gärna genom att det finns en kanal (telefon och/eller mejl) som är öppen dygnet runt för felanmälan oavsett vilken del i teknikkedjan som felar.

Lägenheter och gemensamma ytor

Ett särskilt boende kännetecknas av de boendes egna lägenheter samt gemensamma ytor som korridorer, dagrum, matsalar, aktivitetsrum, trapphus och trädgårdar.

Råd

• Gör en behovskartläggning som klarlägger vilka funktioner som behövs var. Var tydlig med att funktioner som ska upptäcka kritiska behov av stöd och hjälp som regel behöver kunna fungera överallt där boende kan vistas, inklusive balkonger, källarförråd, soprum samt trädgårdar och närliggande utemiljö.
• Gör en behovskartläggning som klarlägger var mobil enheterna ska ta emot larm, dvs ofta i alla utrymmen där personal kan vistas.

Tabell: Alternativa uppkopplingsmetoder ur behovsperspektiv

I tabellen ges exempel på behov och utifrån dessa förslag på uppkopplingsmetoder. Ytterligare information har lagts som kommentarer. Utifrån behoven går det att reflektera över uppkopplingsmetoder för behov som är liknande.

Nybyggnation

I samband med nybyggnation finns det största handlingsutrymmet på så sätt att planering för både infrastruktur och välfärdsteknik-tjänster kan ske på en gång. Ofta behöver infrastrukturen planeras för längre varaktighet än åtminstone vissa av funktionerna och därför behövs det även föras in flexibilitet inför kommande behov.

Råd

• Säkerställ att de som ansvarar för olika delar av “ekosystemet” har kontakt med varandra och samråder kring planeringen. Inte minst gäller det de som planerar för trygghetsskapande teknik och de som planerar för fasta och trådlösa datanät samt elinstallationer.
• Det finns goda skäl att installera Wifi-nät i nybyggda särskilda boenden. Se Tekniska förutsättningar – Wifi-nät.
• Planera för olika användningsområden som mobilt arbetssätt för personalen, trygghetsskapande och annan välfärdsteknik samt eventuell användning för de boende. Vid nybyggnation finns ofta förutsättningar för att låta en leverantör av välfärdsteknik påverka infrastrukturen om så önskas. Totalentreprenören för byggnationen kan också svara för inköp av infrastruktur och/eller välfärdsteknikfunktioner. Det kan skapa en god flexibilitet och hög grad av frihet.
• Om byggentreprenören får ansvar för inköp av trygghetsskapande teknik är det viktigt att ha en tydlig överenskommelse med entreprenören om vilka funktioner som ska finnas och säkerställa ett inflytande för kommunen under byggprocessen.
• Vid nybyggnation kan det vara lämpligt att alla typer av tekniska larm från fastigheten som till exempel brandlarm, branddörrar, hissar och skalskydd förmedlas till personalen på ett och samma sätt, till exempel via samma handenhet. Då kan också larm prioriteras sinsemellan så att till exempel brandlarm har högsta prioritet. Detta kan dock komma i konflikt med intresset att ha samma system för brandlarm, skalskydd och passagekontroll i kommunens samtliga lokaler.

Installation i server lokalt, centralteller som tjänst i molnet?

Ett traditionellt analogt trygghetslarm som är fastighetsinstallerat i särskilt boende har oftast varit “självförsörjande” på det sättet att det inte krävt någon kommunikation med omvärlden. Tjänsten har baserats på lokalt installerad hård- och mjukvara. Moderna digitala trygghetslarm kan ofta installeras antingen på motsvarande lokala sätt med en server i byggnaden eller som en molnbaserad tjänst. I det senare fallet kan databehandlingen ske i en server hos kommunen eller hos leverantören av den trygghetsskapande tekniken.

En fördel med lokal installation är att tjänsten kan fortsätta fungera även om datakommunikationen med omvärlden skulle brytas. Fördelar med någon form av central tjänst är dock många, bland annat blir ofta driftkostnaderna lägre, uppgraderingar kan göras enklare och funktionsövervakningen kan centraliseras.

Råd

• Ta ställning till om tjänsten ska installeras lokalt eller centralt.
• Installeras tjänsten centralt, antingen i kommunens servermiljö eller hos leverantören och säkerställ redundans för kommunikationen mellan det särskilda boendet och den centrala tjänsten.

Ordinärt boende

I ordinärt boende är förutsättningarna annorlunda än i särskilt boende såväl när det gäller datakommunikation/ infrastruktur, såväl inom som till och från bostaden som när det gäller elförsörjningen. Tillgång till eventuellt samhällsbredband, utbyggnad av bredbandsnät och täckning i mobilnäten är förutsättningar som behöver presenteras för anbudsgivarna.

Råd

• Ta ställning till vem som svarar för kommunikationen till och från hemmet, leverantören eller kommunen.
• Överväg att ställa krav på “redundant kommunikation” till och från hemmet där det går, dvs att det finns två olika kommunikationsvägar, till exempel både fast och mobilt bredband.
• Överväg att ställa krav på att funktionerna ska klara ett strömavbrott (och i så fall hur långvarigt).
• Om mobilnätet ska användas och det finns ett önskemål att använda sig av kommunens egna SIM-kort – till exempel från en central telefoniupphandling – så är det viktigt att säkerställa att den typen av SIM-kort är kompatibla med tjänsten. Genomför en noggrann dialog med leverantörerna både av teknik och telefoni.
• Låt leverantören också stå för SIM-kort om sådana används. Det kan förebygga en del problem och minskar risken för otydlighet om vems ansvar det är att åtgärda driftstörningar.
• Om ambitionen är att upprätthålla funktionen också vid ett strömavbrott är det viktigt att tänka på hela kedjan och att alla delar har en lösning för kontinuerlig strömförsörjning: sensorer, kameror, routrar, trygghetstelefoner, med mera.
• Om fast datakommunikation är den enda kommunikationslösningen ut från bostaden så bör även möjligheten att förse aktiv utrustning i fastighetsnätet i flerfamiljshus eller i områdesnät i småhusområden med reservkraft beaktas.
• Används enbart kommunikation över mobilnätet kan krav på s.k. roaming bli extra viktig eftersom den ordinarie mobilmasten kanske saknar reservkraft och slås ut vid större strömavbrott medan en annan närliggande mast kan fungera.

Utomhus

Mobilnätstäckning

Vid upphandling av funktioner som också ska fungera utomhus – och inte bara i bostadens omedelbara närhet – så ställs särskilda krav på definition av var detta ska fungera. Den typen av mobil kommunikation (2G, 3G, 4G, Rakel, etcetera) som då blir aktuell har aldrig täckning precis överallt. Det är därför inte rimligt att begära att funktionen ska fungera oberoende av var individen befinner sig. Samtidigt är någon form av kravställning på täckning rimlig. Här saknar beställarnätverket idag specifika rekommendationer till kravställning.

En särskild aspekt att beakta är att mobilnätstäckningen kan vara bristfällig inomhus, inte minst i nybyggda så kallade “täta hus”. Något som kan göra att kroppsburna lösningar enbart baserade på mobilnätskommunikation inte kan användas som enda lösning i hemmet utan kompletterande utrustning.

Råd

• Överväg att ställa krav på alternativ datakommunikation i hus där mobilnätstäckningen är dålig.

Strömförsörjning/batteri/laddning

Råd

• Så snart en lösning kräver laddning av batteri måste ställning tas till dels vem som ansvarar för att laddningen blir gjord och att lösningen återkommer till användaren efter laddning (om inte laddningen kan göras medan användaren bär den). Om funktionen dessutom inte kan användas under laddning måste en riskbedömning göras. En del användare kan själva ta ansvar för laddning men många kan p.g.a. kognitiv funktionsnedsättning eller annat ha svårt att ta det ansvaret och istället måste närstående eller personal göra det.
  
  Den tekniska utvecklingen gör att batteridrivna lösningar kan klara sig allt längre utan laddning vilket kan minska utmaningen med att hålla lösningen laddad. Samtidigt väljer en del leverantörer att förlänga batteritiden genom att göra till exempel positionering helt passiv så att positionering av individen bara kan ske genom ett aktivt eftersök och inte kontinuerligt. Det gör att s.k. geofencing inte kan användas, dvs att definiera ett geografiskt område där individen kan röra sig utan att det går ett larm men kommer individen utanför det området så skickas ett larm med position.
  
• Ta ställning till om lång batteritid eller möjlighet till geofencing ska prioriteras eller om eventuellt flera lösningar behöver upphandlas för att kunna ge rätt lösning till rätt individ.

Wifi på särskilt boende

Många kommuner investerar nu stora summor i att installera Wifi-nät på särskilda boenden. Förhoppningarna är ofta stora när det gäller användningsområden och nytta men många gånger uppstår det problem när näten väl ska börja användas. Beställarnätverket delar här sin syn på delar av problematiken.

Varför installeras Wifi?

Ibland är det utan detaljerad behovsanalys, kanske för att det känns modern infrastruktur eller något som man ”borde ha”. Ibland har det gjorts en mer eller mindre genomarbetad analys av behov som kan ha utmynnat bland annat i ett eller flera av följande användningsområden:

• ”Mobilt arbetssätt”, det vill säga att personalen med mobil utrustning ska kunna vara uppkopplad på olika ställen i boendet. Utrustningen kan vara laptops, surfplattor eller smartphones. De funktioner som användarna vill komma åt är vanligtvis verksamhetssystem (journalsystem och social dokumentation) samt övriga interna system i kommunen.
• ”Trygghetsskapande teknik”, det vill säga att digitala tjänster för avvikelsehantering, larm, positionering med mera ska kunna kommunicera över Wifi-nätet. Avsikten kan vara att erbjuda trådlös kommunikation antingen för larmknappar och sensorer hos de boende eller för personalens handenheter eller för allt detta.
• ”Internetbaserade aktiviteter”, det vill säga att personal och boende tillsammans ska kunna bedriva aktivering/träning/underhållning med uppkopplad utrustning dels i form av konsumentteknik som surfplattor, tv-spel, AppleTV och motsvarande, mm, dels i form av omsorgsspecifika lösningar som kognitiv och fysisk träningsutrustning med mera.
• ”Boendes egen uppkoppling”, det vill säga att boende med sin egen eller närståendes utrustning ska kunna koppla upp sig på internet för privat användning.

Vilka problem kan uppstå?

Vanliga problem som beskrivs är bland annat:

• Bristande trådlös täckning i lokalerna
• Mobil utrustning tappar kontakten vid förflyttning i lokalerna
• Utmaningar med inloggning/behörighetsadministration av skilda typer av utrustning/användare
• Störningar mellan olika Wifi-nät i samma lokal (t.ex. ett för trygghetsskapande teknik och ett för mobilt arbetssätt)
• Juridiska utmaningar kring till exempel om det ingår i den kommunala kompetensen att erbjuda boende internetuppkoppling

Varför blir det problem?

Orsakerna kan vara många men ofta kan det handla om att kravställningen för installationen av Wifi-näten inte gjorts utifrån det tänkta användningsområdet. Det som fungerar i ett kommunhus eller en skola fungerar förmodligen inte för alla de användningsområden i ett äldreboende som beskrivs ovan. Det kan handla om hårdvara, antal accesspunkter, konfiguration, support mm som behöver anpassas efter de här behoven.

Hur kan problemen hanteras?

Vi tror att om god kompetens från alla berörda intressenter samlas för en gemensam dialog så går det dels att enas om rekommendationer för kravställning, dels skapa realistiska förväntningar inför investeringarna. Exempel på intressentgrupper är

• Verksamhetsföreträdare/behovsägare
• Ansvariga för kommunal it/digitalisering
• Ansvariga för kommunal fastighetsförvaltning
• Nätbyggare, det vill säga de som projekterar och utför installationer
• Nätägare, dvs stadsnät och motsvarande
• Teknikleverantörer, företag som erbjuder tekniska funktioner som kan nyttja WiFi för sin kommunikation

Handenheter för personalens bruk

Tidigare generationers trygghetslarm fungerade ofta genom att förmedla larm till personalen genom antingen fasta displayer i fastigheten eller genom dedikerade handenheter, t.ex. DECT13-telefoner. Många moderna system använder istället smartphones med appar eller webbgränssnitt för kommunikation med personalen. Vid upphandling är det viktigt att ta ställning till om leverantören ska tillhandahålla också dessa eller om kommunens egna ska användas. En fördel med att låta leverantören stå för telefonerna är att de då kan låsa telefonen till att enbart kunna användas för deras funktioner. Det ger förutsättningar för ett väldigt robust system med få felkällor och där leverantören kan ta ett fullständigt driftansvar för också den delen av systemet. Nackdelen är förstås att användningen av telefonen blir väldigt begränsad. Personalen kan inte använda den för andra funktioner än den avtalade tjänsten.

Råd

• Ta ställning till om leverantören av den trygghetsskapande tekniken också ska hålla med handenheter eller om kommunen ska göra det.
• Används smarta telefoner som redan används i verksamheten eller som kommunen brukar använda är det viktigt att dels säkerställa att den upphandlade tjänsten stöder den aktuella tekniken (till exempel aktuell version av operativsystemet Android/iOS/Windows etcetera) och dels göra en tydlig gränsdragning kring hur långt leverantörens ansvar sträcker sig vid driftstörningar.
• Även om kommunen väljer att hålla med handenheter kan det vara klokt att låsa smarta telefonenen så att personal själva inte kan lägga till appar eller ändra inställningar som kan störa funktionen.