Publicerad 26 oktober 2021

Stress

Stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom utgör en stor del av den psykiska ohälsan i Sverige idag. Utmattningssyndrom är ett allvarligare och ofta mer långvarigt tillstånd där icke-livshotande men påtaglig stressbelastning utan tillräcklig återhämtning funnits i minst 6 månaders. Många patienter med svårare utmattning har samtidigt depression och/eller ångestsyndrom, varför en god diagnostik är viktig.

Det vetenskapliga underlaget för effekt av behandlingsinsatser vid utmattningssyndrom är begränsat men det finns viss vetenskaplig evidens för att individorienterade psykologiska behandlingsmetoder, gärna i grupp, kan vara framgångsrika. Klinisk erfarenhet talar för att rådgivning om livsstil och samordnade rehabiliteringsinsatser som inkluderar arbetsträning under anpassade former är av värde. I avvaktan på tydliga behandlingsriktlinjer finns idag enbart indikatorer för förekomst av stressrelaterad ohälsa.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Indikatorerna St1 mäter förekomst av diagnoser för stressrelaterad psykisk ohälsa och utmattningssyndrom medan St2 enbart mäter förekomst av utmattningssyndrom.

Indikatorerna St11 och St12 är motsvarande förekomstindikatorer för rehabenheter. För rehabenheterna har diagnoserna på stressrelaterad psykisk ohälsa och utmattningssyndrom kompletterats med symtomdiagnoser som fysioterapeut och arbetsterapeut kan använda.

Referenser

  1. Utmattningssyndrom Stressrelaterad psykisk ohälsa Socialstyrelsen 2003

Att tänka på vid tolkning och felkällor

Om diagnos inte skrivs vid besöken kan patienterna inte identifieras. Diagnos vid återbesöket kan vara satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den aktuella sjukdomen gjorts. Omvänt är också möjligt, att diagnosen inte satts, speciellt om patienten har flera sjukdomar samtidigt. Det är inte ovanligt att andra professioner än läkare inte skriver diagnos i journalen. Diagnossättningen varierar också beroende på ersättningssystem.

Låga prevalenssiffror kan tyda på att man inte hittar patienter med sjukdomen, höga siffror kan betyda överdiagnostik. Variationer i population påverkar förstås också siffrorna.

Ursprung/vetenskaplig granskare

Information saknas.

Indikatorerna för stress

Indikatorer för stress

Kortnamn

Indikator

St1

Förekomst av diagnos stressrelaterad psykisk ohälsa, på vårdcentral

St2

Förekomst av diagnos utmattningssyndrom, på vårdcentral

St11

Förekomst av diagnos stressrelaterad psykisk ohälsa, på rehabenhet

St12

Förekomst av diagnos utmattningssyndrom, på rehabenhet

Indikatorerna i Kvalitetsindikatorkatalogen - fullständig specifikation

Relaterade indikatorer

Ångestsyndrom och depression finns också med i indikatorerna för kontinuitet, levnadsvanor, läkemedel, prioritering, samsjuklighet,

Lm 3, Lm4, Lm5, Lm6, Lm7 och Lm8 är indikatorer som beskriver användningen av bensodiazepiner och bensodiazepinliknande sömnmedel

I indikatorerna för äldre och läkemedel ingår användning av bensodiazepiner, sömnmedel (Äld1,Äld 3, Äld 4)

För depression och ångestsyndrom finns indikatorerna Dep 1-8, Ång 1-7 som rör prevalens, uppföljning, somatisk undersökning, behandling med antidepressiva läkemedel, psykologisk behandling med KBT, IPT och PDT samt förskrivning av bensodiazepiner vid ångestsyndrom.

Kontinuitet

Levnadsvanor

Läkemedel

Prioritering

Samsjuklighet

Äldre

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset