Publicerad 26 januari 2023

Levnadsvanor

Levnadsvanor är viktiga vid både prevention och behandling av de flesta sjukdomstillstånd. Åtgärderna i indikatorerna är hämtade från Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.

Motivering till ämnesområdet

Indikatorerna i Primärvårdskvalitet utgår från patienter som har en kronisk sjukdom och en levnadsvana som är dokumenterade på ett sökbart sätt. Indikatorerna är omarbetade under 2022 i samråd med NAG levnadsvanor och från 2023 mäter de i princip två saker:

  • andelen patienter med någon av de nedan angivna kroniska sjukdomarna som har någon typ av sökbar information om levnadsvanor
  • andelen patienter med någon av de angivna kroniska sjukdomarna som har en ohälsosam levnadsvana dokumenterad och som fått en åtgärd

De tidigare indikatorerna om andelen patienter som förbättrat sin levnadsvana efter åtgärden är borttagna eftersom de visat sig fungera dåligt vid datauttagen.

De levnadsvanor som finns med i indikatorerna är tobaksbruk, fysisk aktivitet, alkohol och matvanor eftersom det är dessa levnadsvanor som Socialstyrelsen tar upp i nationella riktlinjer. På vårdcentral kan alla fyra levnadsvanorna följas, och på rehabenhet utan listad befolkning finns indikatorer för kost och fysisk aktivitet. När det gäller tobak och alkohol uppmärksammar rehabenheten ohälsosam levnadsvana och hänvisar till den vårdcentral patienten är listad

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Tobaksbruk

Tobaksrökning är en av de främsta riskfaktorerna för sjukdom och förtida död. Kvalificerat rådgivande samtal om rökning innebär att hälso- och sjukvårdspersonal för en personcentrerad dialog med personen i syfte att stödja denna att sluta röka. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som röker dagligen. Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad samt att åtgärden bidrar till att fler slutar röka jämfört med rådgivande samtal och enkla råd. För vuxna med särskild risk som röker dagligen finns även rekommendationer om följande åtgärder: rådgivande samtal och samtal med tillägg av nikotinersättningsmedel eller andra läkemedel för rökavvänjning (vareniklin och bupropion).

Fysisk aktivitet

Otillräcklig fysisk aktivitet ökar risken för förtida död och kroniska sjukdomar, såsom typ 2-diabetes, hjärtkärl-sjukdom och depression. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som är otillräckligt fysiskt aktiva, med eller utan tillägg av skriftlig ordination om fysisk aktivitet eller stegräknare. Det är dock viktigt att val av åtgärd individanpassas. Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor svårighetsgrad samt att åtgärderna kan bidra till ökad fysisk aktivitet och mindre stillasittande.

Alkohol

Riskbruk av alkohol är förenat med en ökad risk för lång- eller kortvariga skadliga konsekvenser. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som har ett riskbruk av alkohol. Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en stor svårighetsgrad samt att åtgärden kan bidra till en minskning av veckokonsumtionen av alkohol.

Studier talar för att obehandlad beroendeproblematik vid depression eller ångestsyndrom kan påverka behandlingsresultat på ett negativt sätt. Vid somatisk anamnes är det viktigt att även kartlägga eventuell samsjuklighet som missbruk eller beroende för att kunna erbjuda behandling. Socialstyrelsen påpekar att insatsen kräver utbildning och resurser för personalen. Med missbruk avses i det här sammanhanget missbruk av alkohol och narkotika.

Matvanor

Ohälsosamma matvanor ger en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Ohälsosamma matvanor är den riskfaktor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan såväl i Sverige som i världen. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som har ohälsosamma matvanor.

För alla levnadsvanorna används ett gränsvärde för när en levnadsvana räknas som ohälsosam. se tabell Pdf, 142 kB.Självklart kan detta variera för olika individer. Värdena bygger på Socialstyrelsen Nationella riktlinjer och Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling, 2021.

Som ohälsosam levnadsvana räknas från 2023 också att det finns en diagnoskod för ohälsosam levnadsvana.

Vi har valt att redovisa alla åtgärder från olika yrkesgrupper tillsammans. Det viktiga för patienten är att få den åtgärd som behövs, inte viken yrkeskategori som utför den.

Likaså har vi lagt samman de olika åtgärderna för respektive levnadsvana (t ex rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal) i indikatorerna, se tabell nedan Pdf, 142 kB.

Från 2023 har vi också lagt till åtgärden DV030 Hälsosamtal. Att vi lagt samman åtgärderna för respektive av de fyra levnadsvaneområdena (tobaksbruk, fysisk aktivitet, alkohol och matvanor) är dels en önskan att förenkla, dels att prioriteringarna i socialstyrelsens nationella riktlinjer i de flesta fall är relativt lika och dels att det ofta saknas KVÅ-koder som kan skilja dem åt så som de är formulerade i riktlinjerna, se tabellen under Pdf, 142 kB.

”Åtgärder enlig nationella riktlinjer”. I de lokala visningsytorna (patientlistor) ska man dock kunna se vilken typ av åtgärd patienterna fått.

Enkla råd finns inte med i de uppdaterade av nationella riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor från 2018 och inte heller i Primärvårdskvalitets indikatorer. Enkla råd förutsätts fortfarande användas. Orsaken till att de inte finns med i indikatorerna är att inte "tvinga fram" onödig dokumentation av KVÅ-koder.

De kroniska sjukdomar som ingår i levnadsvaneindikatorerna är Artros, Astma, Demens, Depression, Diabetes, Förmaksflimmer, Hjärtsvikt, Hypertoni, KOL, Kranskärlssjukdom, Osteoporos, Psoriasis, Reumatoid artrit, Schizofreni, Stressreaktioner, Stroke/TIA, Sömnstörning och Ångest. Dessa är valda för att de påverkas av levnadsvanor och för att samma grupp av kroniska sjukdomar ingår i andra indikatorer i PrimärvårdsKvalitet.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Indikatorerna Le01 för vårdcentral och Le02 för rehabenhet visar andelen patienter med någon av de angivna kroniska sjukdomarna som har någon typ av notering/ sökbar information om levnadsvanor de senaste 36 månaderna. Som notering räknas anteckning eller värde enligt Socialstyrelsen riktlinjer/NAG levnadsvanor, diagnoskod om levnadsvana, eller åtgärd för levnadsvana, se tabell Pdf, 142 kB.

Indikatorerna finns dels för alla levnadsvanor tillsammans (Le01/Le02), dels per levnadsvana (Le01T, Le01F, Le01A, och Le01M för vårdcentral och för fysisk aktivitet (Le02F) och matvanor (Le02M) för rehabenhet). Dessa indikatorer är inte uppdelade för olika sjukdomar men för KOL finns en särskild indikator om rökning, se nedan under ”Relaterade indikatorer”.

Det finns också indikatorer som mäter hur stor andel som fått någon åtgärd under de senaste 36 månaderna av de patienter som har någon av de angivna kroniska sjukdomarna och som har en ohälsosam levnadsvana dokumenterad. För vårdcentral är det Le03 för tobaksbruk, Le07 för fysisk aktivitet, Le09 för alkoholbruk och Le11 för matvanor. För rehabenhet finns motsvarande indikatorer för fysisk aktivitet (Le13) och matvanor (Le15). För åtgärder (KVÅ-koder) och gränsvärde för ohälsosam levnadsvana och diagnoser se tabell nedan Pdf, 142 kB.

Le03Alla, Le07Alla, Le09Alla, Le11Alla, Le13Alla och Le15Alla har med alla kroniska sjukdomar tillsammans.

För ett begränsat antal sjukdomsområden finns också ”egna” indikatorer se tabell Pdf, 142 kB. nedan för detaljer och kortnamn på indikatorerna. Orsaken till att inte alla sjukdomar har egna indikatorer för alla levnadsvanor är att mätmetoderna (som aktivitetsminuter och kostindex) är utformade för ”relativt friska” eller allmän primärprevention snarare än för personer med kronisk sjukdom som svår KOL, stroke etc. För dessa patienter med allvarligare sjukdomsgrad behövs anpassade levandsvaneindikatorer. En del av dessa områden nämns i specifika nationella riktlinjer, t ex i riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom, demens och diabetesvård. Några indikatorer för dessa åtgärder finns redan i Primärvårdskvalitet och flera planeras (se nedan under angränsande indikatorer). Begränsningar av antalet indikatorer har också till syfte att få till ett rimligt antal indikatorer (överblick, rimliga krav på dokumentation för vårdpersonalen etc).

Vill man följa förbättringsarbete avseende levnadsvanor på sin enhet kan man också behöva mer detaljer som t ex antal aktivitetsminuter eller antal kostpoäng, inte bara under eller över en viss siffra.

Tabell över åtgärder, gränsvärde för ohälsosam levnadsvana och indikatorer

Tabell över åtgärder, gränsvärde för ohälsosam levnadsvana och indikatorer.

Åtgärder, gränsvärde för ohälsosam levnadsvana och indikatorer VC= Vårdcentral, RE= Rehabiliteringsenhet


Tobaksbruk (rökning)

Fysik aktivitet

Alkohol

Matvanor

Notering om levnadsvana

Dagligrökare, Har aldrig varit rökare, Före detta rökare, Rökare med ringa förbrukning (mindre än 1 cigarett per dag), enl SoS riktlinjer
eller annan sökbar notering om tobaksbruk/rökning

Aktivitetsminuter per vecka enl SoS riktlinjer

eller annan sökbar notering om fysisk aktivitet

Någon notering om standardglas enl SoS riktlinjer

eller sökbar notering om alkoholbruk/riskbruk

eller någon notering om Audit C

Någon notering på kostindexfrågorna enl SoS riktlinjer

eller sökbar notering om matvanor

Åtgärd om levnadsvana (KVÅ-koder i PrimärvårdsKvalitet)

DV131 Enkla råd om fysisk aktivitet

DV132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet (DV 132)

DV133 Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet

DV200 Utfärdande av recept på fysisk aktivitet (FaR)

AW005 Uppföljning av tidigare utfärdat recept på fysisk aktivitet (FaR)

PD009 Bedömning av tolerans för fysisk ansträngning och uthållighet

Alternativt används motsvarande regional kod eller sökord med fasta alternativ

DV131 Enkla råd om fysisk aktivitet

DV132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet (DV 132)

DV133 Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet

DV200 Utfärdande av recept på fysisk aktivitet (FaR)

AW005 Uppföljning av tidigare utfärdat recept på fysisk aktivitet (FaR)

PD009 Bedömning av tolerans för fysisk ansträngning och uthållighet

DV030 Hälsosamtal. Samtal om levnadsvanor som kost och motion, sömn samt om alkohol, narkotika, tobak samt om sex och samlevnad

Alternativt används motsvarande regional kod eller sökord med fasta alternativ

DV121 Enkla råd om alkoholvanor

DV122 Rådgivande samtal om alkoholvanor

DV123 Kvalificerat rådgivande samtal om alkoholvanor

DV030 Hälsosamtal. Samtal om levnadsvanor som kost och motion, sömn samt om alkohol, narkotika, tobak samt om sex och samlevnad

Alternativt används motsvarande regional kod eller sökord med fasta alternativ

DV141 Enkla råd vid ohälsosamma matvanor

DV142 Rådgivande samtal om matvanor

DV143 Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor

DV030 Hälsosamtal. Samtal om levnadsvanor som kost och motion, sömn samt om alkohol, narkotika, tobak samt om sex och samlevnad

Alternativt används motsvarande regional kod eller sökord med fasta alternativ

Diagnoskoder

F17.- Skadligt bruk av tobak

F17.1 Skadligt bruk av tobak

F17.2 Tobaksberoende

T65.2 Toxisk effekt av tobak och nikotin

Z72.0 Tobaksbruk

Z72.0A Rökning

Z71.6 Rådgivning vid tobaksmissbruk

Z72.0W Tobaksbruk ospecificerat

Z72.3 Brist på fysisk träning

F10.2 Alkoholberoende

F10.1 Skadligt bruk av alkohol

F10.9P Alkoholproblem UNS

Z72.1 Alkoholbruk

Z72.4 Olämplig diet och olämpliga matvanor

Gränsvärde för ohälsosam levnadsvana

Tobaksbruk: Rökare (oberoende av antal cigarretter)

Fysisk aktivitet: fysisk aktivitet <150 minuter/ vecka

Riskbruk: Kvinnor >9 standardglas, män >14 standardglas

Kostvanor: ≤ 4 poäng på kostindexfrågorna *

Åtgärder enlig nationella riktlinjer (prioritet för vuxna inom parentes)

Rådgivande samtal (4) Kvalificerat rådgivande samtal (2) Rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal + nikotinersättningsmedel (3) Rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal + läkemedel för rökavvänjning (vareniklin, bubropion) (3)

Rådgivande samtal (3) Rådgivande samtal + skriftlig ordination av fysisk aktivitet (3) Rådgivande samtal + stegräknare (3) Kvalificerat rådgivande samtal (6)

Rådgivande samtal (4) Kvalificerat rådgivande samtal (7)

Rådgivande samtal (7) Kvalificerat rådgivande samtal (2)

Indikatorgrupp

Notering finns om ohälsosam levnadsvana

Fått rådgivning vid ohälso-sam levnads-vana


Notering finns om ohälsosam levnadsvana

Fått rådgivning vid ohälso-sam levnads-vana


Notering finns om ohälsosam levnadsvana

Fått rådgivning vid ohälso-sam levnads-vana


Notering finns om ohälsosam levnadsvana

Fått rådgivning vid ohälso-sam levnads-vana


Flera levnadsvanor och patientgrupper tillsammans

VC

Le01

RE

Le02


VC

Le01

RE

Le02


VC

Le01

RE

Le02


VC

Le01

RE

Le02


Flera patientgrupper tillsammans**



VC

Le01T

Le3 Alla

VC

Le01F

RE

Le02F

VC

Le7Alla

RE

Le13Alla

VC

Le01A

VC

Le9Alla

VC

Le01M

RE

Le02M

VC

Le11Alla

RE

Le15Alla

Artros




VC Le7Ar

RE Le13Ar





Astma


Le3As







Demens


Le3Dem


VC Le7Dem

RE Le13Dem





Depression


Le3Dep


VC Le7Dep

RE Le13Depr


Le9Dep



Diabetes


Le3Di


VC Le7Di

RE Le13Di





Förmaks-flimmer


Le3FF




Le9FF



Hjärtsvikt


Le3Hj







Hypertoni


Le3Hy


VC Le7Hy

RE Le13Hy


Le9Hy


VC Le11Hy

RE Le15Hy

Kranskärls­sjukdom


Le3Kr







KOL


Le3KOL


VC Le7KOL

RE Le13KOL





Osteoporos


Le3Os







Schizofreni


Le3Sch







Stress-reaktioner VC: Ångest Lista 2

RE: Ångest Lista 2 och 3




VC Le7St

RE Le13St





Stroke/TIA


Le3T/S







Sömn-störning






Le9Sö



Reumatoid artrit


Le3RA







Psoriasis


Le3Ps







Ångest






Le9Ån



Tabell åtgärder, gränsvärde för ohälsosam levnadsvana och indikatorer (PDF) Pdf, 142 kB.

* För ohälsosamma matvanor kommer gränsvärdet ≤ 4 poäng på kostindexfrågorna från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 där man skrev i indikatorbilagan: "I dessa riktlinjer har Socialstyrelsen definierat ohälsosamma matvanor som låga poäng på kostindexet, det vill säga 0–4 poäng." I 2018 års upplaga av riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor har Socialstyrelsen inte definierat ohälsosamma matvanor på ett mätbart sätt, men i Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling, 2021, finns kostfrågor med poäng och dessa används från 2023 i PrimärvårdsKvalitet.

** De grupper som ingår är patienter med någon av diagnoserna: Artros, Astma, Demens, Depression, Diabetes, Förmaksflimmer, Hjärtsvikt, Hypertoni, KOL, Kranskärlssjukdom, Osteoporos, Psoriasis, Reumatoid artrit, Schizofreni, Stressreaktioner, Stroke/TIA, Sömnstörning och Ångest

Referenser

  1. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, 2018
  2. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011
  3. Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling, 2021
  4. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (indikatorbilaga) 2017
  5. Nationella riktlinjer för Hjärtsjukvård, 2015
  6. Nationella riktlinjer för vård vid demens 2017
  7. Nationella riktlinjer för diabetesvård, 2017
  8. Nationella riktlinjer för Astma och KOL, 2015
  9. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, 2012
  10. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, 2018
  11. Nationella riktlinjer för vård vid stroke, 2018

Att tänka på vid tolkning och felkällor

KVÅ-koder används i varierande omfattning.

Uppgift om tobaksbruk, fysisk aktivitet, alkoholbruk och/eller matvanor kan saknas.

Registrering av aktivitetsminuter liksom av kostvanor/kostpoäng är osäkert.

Ofta uppdateras inte information om tobaksbruk hos icke rökare, fysisk aktivitet hos fysiskt aktiva personer, alkoholbruk hos personer med låg eller ingen konsumtion och matvanor hos personer med hälsosamma matvanor.

Om diagnos inte registreras vid besöken kan patienterna inte identifieras. Diagnos vid återbesöket kan vara satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den aktuella sjukdomen gjorts. Omvänt är också möjligt, att diagnosen inte satts, speciellt om patienten har flera sjukdomar samtidigt. Det är inte ovanligt att andra professioner än läkare inte skriver diagnos i journalen. Diagnossättningen varierar också beroende på ersättningssystem.

För rehabiliteringsåtgärder är en felkälla att fysioterapi och arbetsterapi kan vara en del av vårdcentralerna eller helt eller delvis organiserat i egna enheter eller annan huvudman. Detta kan variera även inom ett landsting/en region.

Ursprung/vetenskaplig granskare

Arbetsgruppen för Primärvårdskvalitet i samarbete med NAG levnadsvanor

Indikatorerna för levnadsvanor

Tabell över indikatorerna för levnadsvanor

Kortnamn

Indikatorer

Le01

Andel med kronisk sjukdom där levnadsvana uppmärksammats

Le01T

Andel med kronisk sjukdom där tobaksvanor uppmärksammats

Le01F

Andel med kronisk sjukdom där fysisk aktivitet uppmärksammats

Le01A

Andel med kronisk sjukdom där alkoholvanor uppmärksammats

Le01M

Andel med kronisk sjukdom där matvanor uppmärksammats



Le02

Andel med kronisk sjukdom där levnadsvana uppmärksammats, på rehabenhet

Le02F

Andel med kronisk sjukdom där fysisk aktivitet uppmärksammats, på rehabenhet

Le02M

Andel med kronisk sjukdom där matvanor uppmärksammats, på rehabenhet



Le03Alla

Andel dagligrökare med kronisk sjukdom som fått rådgivning

Le03As

Andel dagligrökare med astma som fått rådgivning

Le03Dem

Andel dagligrökare med demens som fått rådgivning

Le03Dep

Andel dagligrökare med depression som fått rådgivning

Le03Di

Andel dagligrökare med diabetes som fått rådgivning

Le03Hj

Andel dagligrökare med hjärtsvikt som fått rådgivning

Le03HT

Andel dagligrökare med hypertoni som fått rådgivning

Le03KOL

Andel dagligrökare med Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) som fått rådgivning

Le03Kr

Andel dagligrökare med kranskärlssjukdom som fått rådgivning

Le03Os

Andel dagligrökare med osteoporos som fått rådgivning

Le03Ps

Andel dagligrökare med psoriasis som fått rådgivning

Le03RA

Andel dagligrökare med reumatoid artrit som fått rådgivning

Le03Sch

Andel dagligrökare med schizofreni som fått rådgivning

Le03T/S

Andel dagligrökare som haft TIA/stroke som har fått rådgivning



Le07Alla

Andel patienter med kronisk sjukdom som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på vårdcentral

Le07Ar

Andel patienter med artros som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på vårdcentral

Le07Dem

Andel patienter med demens som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på vårdcentral

Le07Dep

Andel patienter med depression som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på vårdcentral

Le07Di

Andel patienter med diabetes som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på vårdcentral

Le07HT

Andel patienter med hypertoni som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på vårdcentral

Le07KOL

Andel patienter med Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på vårdcentral

Le07St

Andel patienter med stressreaktion som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på vårdcentral



Le09Alla

Andel patienter med kronisk sjukdom som fått rådgivning vid riskbruk av alkohol

Le09Dep

Andel patienter med depression som fått rådgivning vid riskbruk av alkohol

Le09FF

Andel patienter med förmaksflimmer som fått rådgivning vid riskbruk av alkohol

Le09HT

Andel patienter med hypertoni som fått rådgivning vid riskbruk av alkohol

Le09Sö

Andel patienter med sömnstörning som fått rådgivning vid riskbruk av alkohol

Le09Ån

Andel patienter med ångest som fått rådgivning vid riskbruk av alkohol



Le11Alla

Andel patienter med kronisk sjukdom som fått rådgivning vid ohälsosamma matvanor, på vårdcentral

Le11HT

Andel patienter med hypertoni som fått rådgivning vid ohälsosamma matvanor, på vårdcentral





Le13Alla

Andel patienter med kronisk sjukdom som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på rehabenhet

Le13Ar

Andel patienter med artros som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på rehabenhet

Le13Dem

Andel patienter med demens som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på rehabenhet

Le13Dep

Andel patienter med depression som fått rådgivning/FaR vid kronisk sjukd och otillräcklig fysisk aktivitet, på rehabenhet

Le13Di

Andel patienter med diabetes som fått rådgivning/FaR vid kronisk sjukd och otillräcklig fysisk aktivitet, på rehabenhet

Le13HT

Andel patienter med hypertoni som fått rådgivning/FaR vid kronisk sjukd och otillräcklig fysisk aktivitet, på rehabenhet

Le13KOL

Andel patienter med Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på rehabenhet

Le13St

Andel patienter med stressreaktion som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på rehabenhet



Le15Alla

Andel patienter med kronisk sjukdom som fått rådgivning vid ohälsosamma matvanor, på rehabenhet

Le15HT

Andel patienter med hypertoni som fått rådgivning vid ohälsosamma matvanor, på rehabenhet

Indikatorerna i Kvalitetsindikatorkatalogen - fullständig specifikation

Relaterade indikatorer

Samtliga indikatorer för levnadsvanor är viktiga att se i relation till läkemedelsbehandling vid olika sjukdomar. Ofta är hälsosammare levnadsvanor väl så viktigt som läkemedelsbehandling. Detta är kanske extra viktigt när det gäller patienter med samsjuklighet (se också samsjuklighetsindikatorerna).

För personer med kronisk sjukdom finns anpassade levandsvaneindikatorer under respektive kronisk sjukdom.

Demens

Dem14B: Andel patienter med demens med undernäring

KOL

KOL05B: Andel patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och underhållsbehandling med undernäring

KOL17: Andel patienter med diagnos Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) som har dokumentation om tobaksbruk

Hjärtsvikt

Hj06: Andel patienter med hjärtsvikt som genomgått funktionstest i samband med fysisk träning, på vårdcentral

Läkemedel

Lm13: Andel patienter med diagnos alkoholproblematik som behandlats med återfallsförebyggande läkemedel under de senaste 12 månaderna

Prioritering

Pr02: Andel patienter med ökad risk för samsjuklighet som riskskattats för hjärt-kärlsjukdom

Äldre

Äld05: Andel patienter 80 år eller äldre med undernäring

Möjlig framtida utveckling

En förhoppning är att den här typen av data i framtiden kan samlas in via t ex Mina Vårdkontakter eller andra system där patienterna själva kan dokumentera sina levnadsvanor.

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR