Publicerad 26 oktober 2021

Levnadsvanor

Levnadsvanor är viktiga vid både prevention och behandling av de flesta sjukdomstillstånd. Åtgärderna i indikatorerna är hämtade från Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.

Motivering till ämnesområdet

Indikatorerna i Primärvårdskvalitet utgår från patienter som har en kronisk sjukdom och en levnadsvana som är dokumenterade på ett sökbart sätt. Indikatorerna mäter i princip två saker:

  • Andelen patienter med någon av de angivna kroniska sjukdomarna som har en ohälsosam levnadsvana dokumenterad och som fått en åtgärd
  • Andelen patienter som förbättrat sin levnadsvana efter åtgärden.

På vårdcentral kan alla fyra levnadsvanorna följas, och på rehabenhet utan listad befolkning finns indikatorer för kost och fysisk aktivitet. När det gäller tobak och alkohol uppmärksammar rehabenheten ohälsosam levnadsvana och hänvisar till den vårdcentral patienten är listad.

För alla levnadsvanorna används ett gränsvärde för när en levnadsvana räknas som ohälsosam, se tabell. Självklart kan detta variera för olika individer. Värdena bygger på Socialstyrelsen Nationella riktlinjer.

Tidigare fanns i Primärvårdskvalitet indikatorer som handlade om dokumentation av levnadsvanor men dessa är borttagna (tidigare Le1 och Le5). Orsaken är framförallt att dokumentationen upplevs som omständlig eller svår i sin nuvarande form och att dokumentation i sig har begränsat värde. Likaså har indikatorerna som handlade om andel med ohälsosam levnadsvana (tidigare Le2 och Le6) tagits bort eftersom de byggde på dokumentation av levnadsvanor för alla personer (med kronisk sjukdom).

Vi har valt att redovisa alla åtgärder från olika yrkesgrupper tillsammans. Det viktiga för patienten är att få den åtgärd som behövs, inte viken yrkeskategori som utför den.

Likaså har vi lagt samman de olika åtgärderna för respektive levnadsvana (t ex rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal) i indikatorerna.

Detta gäller för alla fyra levnadsvaneområdena (tobaksbruk, fysisk aktivitet, alkohol och matvanor). Orsaken är dels en önskan att förenkla, dels att prioriteringarna i Socialstyrelsens nationella riktlinjer i de flesta fall är relativt lika och dels att det ofta saknas KVÅ-koder som kan skilja dem åt i detalj.

Enkla råd finns inte med i de uppdaterade av nationella riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor från 2018 och inte heller i Primärvårdskvalitets indikatorer. Enkla råd förutsätts fortfarande användas. Orsaken till att de inte finns med i indikatorerna är att inte "tvinga fram" onödig dokumentation av KVÅ-koder.

För alla fyra levnadsvanorna finns två indikatorer per levnadsvana som mäter åtgärder vid den levnadsvanan för ett antal kroniska sjukdomar tillsammans: Artros, Astma, Demens, Depression, Diabetes, Förmaksflimmer, Hjärtsvikt, Hypertoni, KOL, Kranskärlssjukdom, Osteoporos, Psoriasis, Reumatoid artrit, Schizofreni, Stressreaktioner, Stroke/TIA, Sömnstörning och Ångest.

Vi har begränsat sjukdomsområdena som har ”egna” indikatorer (utom för rökning). Orsaken är att mätmetoderna (som aktivitetsminuter och kostindex) är utformade för ”relativt friska” eller allmän primärprevention snarare än för personer med kronisk sjukdom som svår KOL, stroke etc. För dessa patienter med allvarligare sjukdomsgrad behövs anpassade levandsvaneindikatorer. En del av dessa områden nämns i specifika nationella riktlinjer, t ex i riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom, demens och diabetesvård. Några indikatorer för dessa åtgärder finns redan i Primärvårdsjvalitet och flera planeras (se nedan under angränsande indikatorer). Begränsningar av antalet indikatorer har också till syfte att få till ett rimligt antal indikatorer (överblick, rimliga krav på dokumentation för vårdpersonalen etc).

Vill man följa förbättringsarbete och t ex börja med att se på hur många patienter man över huvud taget registrerar levnadsvanor för, behöver man göra sökningar i sina journalsystem. Man kan också behöva mer detaljer av typen data på olika utfall som t ex antal aktivitetsminuter eller antal kostpoäng, inte bara under eller över en viss siffra.

Beskrivning och motivering till de specifika indikatorerna

Tabell åtgärder, gränsvärde för ohälsosam levnadsvana och indikatorer (PDF) Pdf, 137 kB.

Tobaksbruk

Tobaksrökning är en av de främsta riskfaktorerna för sjukdom och förtida död. Kvalificerat rådgivande samtal om rökning innebär att hälso- och sjukvårdspersonal för en personcentrerad dialog med personen i syfte att stödja denna att sluta röka. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som röker dagligen. Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad samt att åtgärden bidrar till att fler slutar röka jämfört med rådgivande samtal och enkla råd. För vuxna med särskild risk som röker dagligen finns även rekommendationer om följande åtgärder: rådgivande samtal och samtal med tillägg av nikotinersättningsmedel eller andra läkemedel för rökavvänjning (vareniklin och bupropion).

Fysisk aktivitet

Otillräcklig fysisk aktivitet ökar risken för förtida död och kroniska sjukdomar, såsom typ 2-diabetes, hjärtkärl-sjukdom och depression. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som är otillräckligt fysiskt aktiva, med eller utan tillägg av skriftlig ordination om fysisk aktivitet eller stegräknare. Det är dock viktigt att val av åtgärd individanpassas. Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor svårighetsgrad samt att åtgärderna kan bidra till ökad fysisk aktivitet och mindre stillasittande. För åtgärder, gränsvärde för ohälsosam levnadsvana och indikatorer.

Från 2022 finns fysisk aktivitet och artros som nya indikatorer (Le7Ar och Le8Ar för vårdcentral och Le13Ar och Le14Ar för rehab)

Alkohol

Riskbruk av alkohol är förenat med en ökad risk för lång- eller kortvariga skadliga konsekvenser. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som har ett riskbruk av alkohol. Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en stor svårighetsgrad samt att åtgärden kan bidra till en minskning av veckokonsumtionen av alkohol.

Studier talar för att obehandlad beroendeproblematik vid depression eller ångestsyndrom kan påverka behandlingsresultat på ett negativt sätt. Vid somatisk anamnes är det viktigt att även kartlägga eventuell samsjuklighet som missbruk eller beroende för att kunna erbjuda behandling. Insatsen kräver utbildning och resurser. Med missbruk avses i det här sammanhanget missbruk av alkohol och narkotika.

Matvanor

Ohälsosamma matvanor ger en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Ohälsosamma matvanor är den riskfaktor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan såväl i Sverige som i världen. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till vuxna med särskild risk som har ohälsosamma matvanor.

För ohälsosamma matvanor kommer gränsvärdet ≤ 4 poäng på kostindexfrågorna från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 där man skrev i indikatorbilagan: "I dessa riktlinjer har Socialstyrelsen definierat ohälsosamma matvanor som låga poäng på kostindexet, det vill säga 0–4 poäng."

I 2018 års upplaga av riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor har Socialstyrelsen inte definierat ohälsosamma matvanor på ett mätbart sätt, så Primärvårdskvalitet valde att behålla den gamla definitionen.

Referenser

  1. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, 2018
  2. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011
  3. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (indikatorbilaga) 2017
  4. Nationella riktlinjer för Hjärtsjukvård, 2015
  5. Nationella riktlinjer för vård vid demens 2017
  6. Nationella riktlinjer för diabetesvård, 2017
  7. Nationella riktlinjer för Astma och KOL, 2015
  8. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, 2012
  9. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, 2018
  10. Nationella riktlinjer för vård vid stroke, 2018

Att tänka på vid tolkning och felkällor

KVÅ-koder används i varierande omfattning.

Uppgift om tobaksbruk, fysisk aktivitet, alkoholbruk och/eller matvanor kan saknas.

Registrering av aktivitetsminuter liksom av kostvanor/kostpoäng är osäkert.

Ofta uppdateras inte information om tobaksbruk hos icke rökare, fysisk aktivitet hos fysiskt aktiva personer, alkoholbruk hos personer med låg eller ingen konsumtion och matvanor hos personer med hälsosamma matvanor.

Om diagnos inte registreras vid besöken kan patienterna inte identifieras. Diagnos vid återbesöket kan vara satt i samband med besök för andra problem och utan att uppföljning/kontroll av den aktuella sjukdomen gjorts. Omvänt är också möjligt, att diagnosen inte satts, speciellt om patienten har flera sjukdomar samtidigt. Det är inte ovanligt att andra professioner än läkare inte skriver diagnos i journalen. Diagnossättningen varierar också beroende på ersättningssystem.

För rehabiliteringsåtgärder är en felkälla att fysioterapi och arbetsterapi kan vara en del av vårdcentralerna eller helt eller delvis organiserat i egna enheter eller annan huvudman. Detta kan variera även inom ett landsting/en region.

Ursprung/vetenskaplig granskare

Arbetsgruppen för Primärvårdskvalitet.

Indikatorerna för levnadsvanor

Indikatorer för levnadsvanor
KortnamnIndikator
Tobaksbruk
Le3RådAndel dagligrökare med kronisk sjukdom som fått rådgivning
Le3EjRådAndel dagligrökare med kronisk sjukdom som inte fått rådgivning
Le3AsAndel dagligrökare med astma som fått rådgivning
Le3DemAndel dagligrökare med demens som fått rådgivning
Le3DepAndel dagligrökare med depression som fått rådgivning
Le3DiAndel dagligrökare med diabetes som fått rådgivning
Le3HjAndel dagligrökare med hjärtsvikt som fått rådgivning
Le3HTAndel dagligrökare med hypertoni som fått rådgivning
Le3KOLAndel dagligrökare med KOL som fått rådgivning
Le3KrAndel dagligrökare med kranskärlssjukdom som fått rådgivning
Le3OsAndel dagligrökare med osteoporos som fått rådgivning
Le3PsAndel dagligrökare med psoriasis som fått rådgivning
Le3RAAndel dagligrökare med reumatoid artrit som fått rådgivning
Le3SchAndel dagligrökare med schizofreni som fått rådgivning
Le3T/SAndel dagligrökare med TIA/stroke som har fått rådgivning
Le4StoppAndel patienter med kronisk sjukdom som slutat röka efter tobaksrådgivning
Le4EjStoppAndel patienter med kronisk sjukdom som inte slutat röka efter tobaksrådgivning
Le4AsAndel patienter med astma som slutat röka efter tobaksrådgivning
Le4DemAndel patienter med demens som slutat röka efter tobaksrådgivning
Le4DepAndel patienter med depression som slutat röka efter tobaksrådgivning
Le4DiAndel patienter med diabetes som slutat röka efter tobaksrådgivning
Le4HjAndel patienter med hjärtsvikt som slutat röka efter tobaksrådgivning
Le4HTAndel patienter med hypertoni som slutat röka efter tobaksrådgivning
Le4KOLAndel patienter med Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) som slutat röka efter tobaksrådgivning
Le4KrAndel patienter med kranskärlssjukdom som slutat röka efter tobaksrådgivning
Le4OsAndel patienter med osteoporos som slutat röka efter tobaksrådgivning
Le4PsAndel patienter med psoriasis som slutat röka efter tobaksrådgivning
Le4RAAndel patienter med reumatoid artrit som slutat röka efter tobaksrådgivning
Le4SchAndel patienter med schizofreni som slutat röka efter tobaksrådgivning
Le4T/SAndel patienter med TIA/stroke som slutat röka efter tobaksrådgivning
Fysisk Aktivitet
Le7RådAndel patienter med kronisk sjukdom som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på vårdcentral
Le7EjRådAndel patienter med kronisk sjukdom som inte fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på vårdcentral
Le7DemAndel patienter med demens som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på vårdcentral
Le7DepAndel patienter med depression som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på vårdcentral
Le7DiAndel patienter med diabetes som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på vårdcentral
Le7HTAndel patienter med hypertoni som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på vårdcentral
Le7KOLAndel patienter med Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på vårdcentral
Le7StAndel patienter med stressreaktion som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på vårdcentral
Le8StoppAndel patienter med kronisk sjukdom som inte längre har otillräcklig fysisk aktivitet efter rådgivning, på vårdcentral
Le8EjStoppAndel som har fortsatt otillräcklig fysisk aktivitet efter rådgivning, flera kroniska sjukdomar, på vårdcentral
Le8DemAndel patienter med demens som inte längre har otillräcklig fysisk aktivitet efter rådgivning, på vårdcentral
Le8DepAndel patienter med depression som inte längre har otillräcklig fysisk aktivitet efter rådgivning, på vårdcentral
Le8DiAndel patienter med diabetes som inte längre har otillräcklig fysisk aktivitet efter rådgivning, på vårdcentral
Le8HTAndel patienter med hypertoni som inte längre har otillräcklig fysisk aktivitet efter rådgivning, på vårdcentral
Le8KOLAndel patienter med Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) som inte längre har otillräcklig fysisk aktivitet efter rådgivning, på vårdcentral
Le8StAndel patienter med stressreaktion som inte längre har otillräcklig fysisk aktivitet efter rådgivning, på vårdcentral
Alkohol
Le9RådAndel patienter med kronisk sjukdom som fått rådgivning vid riskbruk av alkohol
Le9EjRådAndel patienter med kronisk sjukdom som inte fått rådgivning vid riskbruk av alkohol
Le9DepAndel patienter med depression som fått rådgivning vid riskbruk av alkohol
Le9FFAndel patienter med förmaksflimmer som fått rådgivning vid riskbruk av alkohol
Le9HTAndel patienter med hypertoni som fått rådgivning vid riskbruk av alkohol
Le9SöAndel patienter med sömnstörning som fått rådgivning vid riskbruk av alkohol
Le9ÅnAndel patienter med ångest som fått rådgivning vid riskbruk av alkohol
Le10StoppAndel patienter med kronisk sjukdom som inte längre har riskbruk av alkohol efter rådgivning
Le10EjStoppAndel personer med kronisk sjukdom som har fortsatt riskbruk av alkohol efter rådgivning
Le10DepAndel patienter med depression som inte längre har riskbruk av alkohol efter rådgivning
Le10FFAndel patienter med förmaksflimmer som inte längre har riskbruk av alkohol efter rådgivning
Le10HTAndel patienter med hypertoni som inte längre har riskbruk av alkohol efter rådgivning
Le10SöAndel patienter med sömnstörning som inte längre har riskbruk av alkohol efter rådgivning
Le10ÅnAndel patienter med ångest som inte längre har riskbruk av alkohol efter rådgivning
Matvanor
Le11RådAndel patienter med kronisk sjukdom som fått rådgivning vid ohälsosamma matvanor, på vårdcentral
Le11EjRådAndel patienter med kronisk sjukdom som inte fått rådgivning vid ohälsosamma matvanor, på vårdcentral
Le11HTAndel patienter med hypertoni som fått rådgivning vid ohälsosamma matvanor, på vårdcentral
Le12StoppAndel patienter med kronisk sjukdom som inte längre har ohälsosamma matvanor efter rådgivning, på vårdcentral
Le12EjStoppAndel patienter med kronisk sjukdom som har fortsatt ohälsosamma matvanor efter rådgivning, på vårdcentral
Le12HTAndel patienter med hypertoni som inte längre har ohälsosamma matvanor efter rådgivning, på vårdcentral
Le13RådAndel patienter med kronisk sjukdom som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på rehabenhet
Le13EjRådAndel patienter md kronisk sjukdom som inte fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på rehabenhet
Le13DemAndel patienter med demens som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på rehabenhet
Le13DepAndel patienter med depression som fått rådgivning/FaR vid kronisk sjukd och otillräcklig fysisk aktivitet, på rehabenhet
Le13DiAndel patienter med diabetes som fått rådgivning/FaR vid kronisk sjukd och otillräcklig fysisk aktivitet, på rehabenhet
Le13HTAndel patienter med hypertoni som fått rådgivning/FaR vid kronisk sjukd och otillräcklig fysisk aktivitet, på rehabenhet
Le13KOLAndel patienter med Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på rehabenhet
Le13StAndel patienter med stressreaktion som fått rådgivning/FaR vid otillräcklig fysisk aktivitet, på rehabenhet
Le14StoppAndel patienter med kronisk sjukdom som inte längre har otillräcklig fysisk aktivitet efter rådgivning, på rehabenhet
Le14EjStoppAndel patienter med kronisk sjukdom som fortfarande har otillräcklig fysisk aktivitet efter rådgivning, på rehabenhet
Le14DemAndel patienter med demens som inte längre har otillräcklig fysisk aktivitet efter rådgivning, på rehabenhet
Le14DepAndel patienter med depression som inte längre har otillräcklig fysisk aktivitet efter rådgivning, på rehabenhet
Le14DiAndel patienter med diabetes som inte längre har otillräcklig fysisk aktivitet efter rådgivning, på rehabenhet
Le14HTAndel patienter med hypertoni som inte längre har otillräcklig fysisk aktivitet efter rådgivning, på rehabenhet
Le14KOLAndel patienter med Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) som inte längre har otillräcklig fysisk aktivitet efter rådgivning, på rehabenhet
Le14StAndel patienter med stressreaktion som inte längre har otillräcklig fysisk aktivitet efter rådgivning, på rehabenhet
Le15RådAndel patienter med kronisk sjukdom som fått rådgivning vid ohälsosamma matvanor, på rehabenhet
Le15EjRådAndel patienter med kronisk sjukdom som inte fått rådgivning vid ohälsosamma matvanor, på rehabenhet
Le15HTAndel patienter med hypertoni som fått rådgivning vid ohälsosamma matvanor, på rehabenhet
Le16StoppAndel patienter med kronisk sjukdom som inte längre har ohälsosamma matvanor efter rådgivning, på rehabenhet
Le16EjStoppAndel patienter med kronisk sjukdom som fortfarande har ohälsosamma matvanor efter rådgivning, på rehabenhet
Le16HTAndel patienter med hypertoni som inte längre har ohälsosamma matvanor efter rådgivning, på rehabenhet

Indikatorerna i Kvalitetsindikatorkatalogen - fullständig specifikation

Angränsande indikatorer

Samtliga indikatorer för levnadsvanor är viktiga att se i relation till läkemedelsbehandling vid olika sjukdomar. Ofta är hälsosammare levnadsvanor väl så viktigt som läkemedelsbehandling. Detta är kanske extra viktigt när det gäller patienter med samsjuklighet (se också samsjuklighetsindikatorerna).

KOL

Läkemedel

Samsjuklighet

Äldre

Möjlig framtida utveckling

En förhoppning är att den här typen av data i framtiden kan samlas in via t ex Mina Vårdkontakter eller andra system där patienterna själva kan dokumentera sina levnadsvanor.

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset