- Startsida
- Primärvårdskvalitet
- Användning Primärvårdskvalitet
- Vårdcentral och rehab
- Stödmaterial tema - Infektion: Bronkit och pneumoni
FoKUS tema - Infektion: Bronkit och pneumoni
Ungefär en fjärdedel av de som söker med luftvägsinfektion i primärvården bedöms ha en nedre luftvägsinfektion.
Akut bronkit är den vanligaste nedre luftvägsinfektionen och orsakas oftast av virus. Flera studier har visat att akut bronkit inte läker ut snabbare med antibiotika oavsett agens (bakterier, virus eller mykoplasma). Däremot rekommenderas antibiotika till patienter med exacerbation av KOL (nytillkomna missfärgade upphostningar tillsammans med ökad mängd upphostningar och/eller ökad dyspné).
Det är viktigt att identifiera patienter med pneumoni eftersom det kan leda till påtaglig sjuklighet och också mortalitet oberoende om agens är virus eller bakterier. Under 2020 blev vi påtagligt medvetna om luftvägsviruset SARS-CoV-2 som ger en varierande symtombild där de allvarliga fallen av covid-19 kan få en viruspneumoni (interstitiell pneumonit), som utvecklas efter vanligtvis 7-10 dagars sjukdomstid. Övriga viruspneumonier är vanligare hos barn än hos vuxna men incidensen av bakteriella pneumonier är lika hög som hos vuxna. Det är inte ovanligt att barn med pneumoni har en blandinfektion.
För att bedöma svårighetsgrad av nedre luftvägsinfektion använd ”Tecken på allvarlig infektion hos vuxna och barn” från Regnbågshäftet. Vid svår covid-19 föreligger sänkt saturation (mät även efter ansträngning, förslagsvis promenad på 40 steg) och ökad andningsfrekvens.
Film: Hosta, Akut bronkit och pneumoni, Strama
Att förstå vad MedRaves diagram visar
Strama VGR har tagit fram ett material om hur man hittar till och bland infektionsindikatorerna i MedRave.
Det finns också en kort introduktionsfilm på MedRaves hemsida där man visar hur man kommer till PrimärvårdsKvalitet.
Indikatorer i Primärvårdskvalitet
Indikatorerna kan användas för att kartlägga hur vården ser ut idag för att kunna hitta förbättringsområden. Data är också intressant för att följa resultaten för patientgruppen och för att följa och utvärdera vårdcentralens arbete med patienter med akut bronkit och pneumoni.
Hur har indikatorerna tagits fram?
Indikatorerna utgår från att diagnoskod registrerats oberoende av typ av kontakt. Om diagnos inte registreras, fångas inte patienten. Indikatorerna för andel antibiotikabehandlade gäller alla patienter oberoende av listning. Patienter med diagnos KOL är exkluderade i indikatorerna för akut bronkit och pneumoni.
Alla infektionsindikatorer mäter episod av infektion. Det innebär att diagnos inom samma diagnoskodsgrupp som identifieras inom 10 dagar, hänförs till samma episod. Det betyder att om en patient kontaktar igen inom 10 dagar och en av diagnoserna ovan registreras, räknas det alltså till samma episod. Därför registreras bara en episod om både läkare och sjuksköterska sätter diagnos samma dag.
Antibiotika som förskrivits under en infektionsepisod (alltså från datum för första diagnosen till datum för sista diagnosen i episoden) + 5 dagar efter den sist registrerade diagnosen, räknas tillhöra aktuell infektionsepisod. För akut bronkit och pneumoni hämtas J01 exklusive urinvägsantibiotika, (pivmecillinam, J01CA08, trimetoprim J01EA, nitrofurantoin J01XE01 och metenamin J01XX05).
Diskussion om siffrorna verkar rimliga
Ser siffrorna rimliga ut? Om inte – fundera på
- hur diagnos registreras
- hur ser triagering ut
Triagering påverkar hur sjuka patienterna på läkarbesök är och därmed påverkas andelen som behöver antibiotikabehandling.
En viss uppfattning om triagering kan man få genom att titta på antal patienter med akut bronkit-diagnos/1000 listade (alt 1000 som kontaktat) respektive antal titta på antal patienter med pneumoni-diagnos/1000 listade (alt 1000 som kontaktat) och jämföra med motsvarande siffror från andra enheter.
För att följa eventuell diagnosglidning kan man titta på antal patienter med akut bronkit i förhållande till antal patienter med pneumoni. Diagnosglidning innebär att diagnoser där antibiotika är rekommenderat används i högre grad av läkare som förskriver mycket antibiotika (för att motivera sin förskrivning). Pneumonidiagnoserna bör vara högst 10–15% av summan av akut bronkit och pneumonidiagnoserna.
Patientfall för diskussion
Patientfall från Strama VGR om Akut bronkit
Patientfall från Strama VGR om Pneumoni
Patientfallen kan man ha som utgångspunkt för diskussion. Gå igenom patientfallen, frågorna och kommentarerna som finns på slutet.
Gruppdiskussionsfrågor om handläggning
Följer vi på vårdcentralen Stramas behandlingsrekommendationer enligt Regnbågshäftet (Folkhälsomyndigheten).
Regnbågshäftet, Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård
- Plocka ut några patientfall med diagnos akut bronkit, som fått antibiotika. Diskutera om de fått rätt diagnos. Var de rätt handlagda?
- För exacerbation av KOL finns diagnoskoderna J44.00 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom med akut nedre luftvägsinfektion och J44.1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom med akut exacerbation, ospecific.
- Plocka ut några patientfall med diagnos pneumoni och diskutera om de uppfyller kriterier för diagnos. Diskutera om de var rätt handlagda.
- Plocka ut några patientfall med diagnos pneumoni, som inte har fått förstahandsantibiotika och diskutera om de fått rätt diagnos. Vilka är orsakerna till att inte använda förstahandsantibiotika? Var de rätt handlagda?
- Plocka ut några förskolebarn med diagnos pneumoni och diskutera hur de var handlagda.
Gruppdiskussionsfrågor om rutiner på vårdcentralen
Finns tydliga rutiner för handläggning av patienter med hosta och nedre luftvägsinfektion på vår vårdcentral?
- Är rutinerna tydliga för alla personalkategorier?
- Vilka råd ger sjuksköterskorna i telefon?
- Hur hanteras önskemål om receptbelagd hostmedicin?
- Vilka patienter bokas för läkarbedömning och när?
- Finns det möjlighet till snabbt återbesök vid utebliven förbättring vid aktiv exspektans?
- Hur ser rutinerna ut för uppföljning?
- Har vi nytta av informationsmaterialet från Folkhälsomyndigheten om Antibiotika och luftrörskatarr?
Råd och fakta om antibiotikaanvändning – Antibiotika och luftrörskatarr
Gruppdiskussionsfrågor om förbättringsarbete
- Är det något som behöver förändras? Vad? Vem ansvarar?
- Har alla inblandade varit med i diskussionen? Hur informerar vi?
- Hur följer vi upp och när?
Referenslista och tips på fortsatt läsning
Regnbågshäftet - Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård
Fördjupning
Nedre luftvägsinfektioner, Läkemedelsverket (2008;19(3):49–51)