Publicerad: 25 augusti 2020

Cirkulär - viktig information från SKR

Budgetförutsättningar för åren 2020–2023

I detta cirkulär presenterar vi ny skatteunderlagsprognos, preliminärt beskattningsutfall augusti, prognos statsbidragsram, sammanvägt prisindex för kommunal verksamhet samt nya instruktioner till modellen Skatter & bidrag.

Budgetförutsättningar för åren 2020–2023

I detta cirkulär presenterar vi:

  • Ny skatteunderlagsprognos
  • Preliminärt beskattningsutfall augusti
  • Prognos statsbidragsram
  • Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex
  • Nya instruktioner till modellen Skatter & bidrag

Jämfört med den prognos vi presenterade i april (cirkulär 20:20) räknar vi nu med väsentligt högre skatteunderlagstillväxt 2019 och 2020 men lägre 2021. Upprevideringarna beror på en anpassning till det preliminära beskattningsutfall som Skatteverket presenterat och att lönesumman bedöms öka mer i år än enligt vår förra prognos. Utvecklingen 2021 är nedjusterad på grund av att vi i vårt nuvarande scenario räknar med mindre ökning av lönesumman.

Konjunktursvacka blir djupare än vad vi beräknade i våras

Scenario istället för prognos

Det särdeles osäkra prognosläge som rådde i våras kommunicerade SKR genom att ge ett scenario för samhällsekonomin – istället för att som vanligt beskriva en prognos (för innevarande och nästa år) följt av en kalkyl (för den längre sikten). Betydande osäkerhet kvarstår och kalkylerna illustrerar även nu ett scenario. När ”prognos” i det följande används är det för att möjligheterna för att göra bedömningar, på vissa områden, för helåret 2020 trots allt blivit större, liksom för att det är språkligt smidigare. Vissa svårbedömda variabler, exempelvis löneutvecklingen – även för den korta sikten – bygger på antaganden, då det i nuläget knappast är rimligt att lägga prognoser.

Bedömningen som SKR gjorde i vårens prognoser, att BNP under det andra kvartalet skulle falla mindre i Sverige än i många andra länder, ser ut att stå sig. Men nedgången tycks ändå ha varit klart större än vad som antogs i den skatteunderlagsprognos som publicerades den 29 april (vilken låg till grund för ”Ekonomirapporten, maj 2020”). Utsikterna för BNP och sysselsättning helåret 2020 ser därmed svagare ut nu, jämfört med SKR:s bedömningar i våras.

Mycket ser nu att ha stabiliserats, såväl i Sverige som i omvärlden, jämfört med den dramatiska konjunkturkollapsen under månaderna mars, april och maj. Trots att endast drygt fyra månader återstår av innevarande år är det långt till målgång för helåret 2020. Inte minst den globala utvecklingen präglas av stor ovisshet. Utsikterna för såväl konjunkturen som det kommunala skatteunderlaget är emellertid särdeles ovissa, med anledning av covid-19.

Botten tycks ändå vara passerad och aktiviteten i den svenska ekonomin förväntas nu stiga. Liksom i våra tidigare prognoser räknar vi alltså med att BNP från och med det tredje kvartalet i år åter ska öka. Vi behåller därmed det scenario för samhällsekonomin som vi utformade i våras, om en återhämtning under det andra halvåret i år. Uppgången under det andra halvåret antas dock bli svagare än vad vi tidigare förutsatte. Vårt BNP-estimat för 2020 landar nu på –4,9 procent (kalenderkorrigerat); mot –4,1 procent tidigare.

I våra kalkyler från april var det framförallt antalet arbetade timmar som överskattades. Vår aktuella beräkning utgår från en långt större tillbakagång för antalet arbetade timmar under kvartal två, liksom lägre nivåer för det andra halvåret (jämfört med vårens kalkyl). Arbetsinsatsen bedöms ha minskat med dryga 7 procent (säsongsrensat och jämfört med föregående kvartal); att jämföra med nästan 4 procent (i prognosen från april). Vårt estimat för helåret 2020 stannar på en nedgång om 5,5 procent för antalet arbetade timmar; att jämföra med 3,3 procent tidigare.

Vår kalkyl pekar på en fortsatt uppgång för antalet arbetslösa och att andelen arbetslösa en längre tid kommer att ligga över 9 procent och sannolikt hamna över 10 procent vid årsskiftet 2020/2021. Hur antalet personer i arbetskraften kommer att utvecklas är dock genuint osäkert; varför olika bedömningar av andelen arbetslösa en tid kommer att kunna spreta mer än vanligt. Såväl för den svenska konjunkturen, som för det kommunala skatteunderlaget, är det inkomsterna som är den viktigaste bedömningspunkten.

Korttidspermitteringarna specifikt, men även andra krisåtgärder, gör inkommande statistik (speciellt för näringslivet) ovanligt svåranalyserad: någon konjunkturbedömning går knappast att pussla ihop med dessa förutsättningar (se Makronytt för en beskrivning). Inte minst gäller det när vi ska tolka de månatliga uppgifterna över underlaget för arbetsgivaravgifter (från Skatteverket). Även läget med de uppskjutna avtalsförhandlingarna utgör en osäkerhetsfaktor för våra beräkningar av lönesumman (och skatteunderlaget).

Liksom tidigare antas i scenariot att lågkonjunkturen består ända till 2023. Ett ihållande lågt resursutnyttjande i den svenska ekonomin antas således bli följden av den krisartade utvecklingen 2020. Inte förrän mot slutet av 2023 antas att timgapet är slutet; det vill säga gapet mellan faktiskt antal arbetade timmar och den beräknade timpotentialen. Potentialen för antalet arbetade timmar beräknas från demografin och är en bedömning av jämviktsnivåer för antalet sysselsatta samt medelarbetstiden, i ett läge då varken hög- eller lågkonjunktur råder.

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin
Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1 visar siffror från 2018 till 2023 på BNP, sysselsättning, arbetslöshet, timlön, inflation och befolkning.

2018

2019

2020

2021

2022

2023

BNP*

2,1

1,2

–4,9

1,7

3,8

3,8

Sysselsättning, timmar*

1,8

–0,3

–5,5

1,6

2,3

1,6

Relativ arbetslöshet, %

6,3

6,8

8,9

9,3

8,3

8,1

Timlön, Nationalräkenskaperna

2,7

3,9

6,3

0,2

2,3

2,5

Timlön, Konjunkturlönestatistiken

2,6

2,6

2,3

2,2

2,3

2,5

Inflation, KPIF

2,1

1,7

0,5

0,8

1,6

2,0

Inflation, KPI

2,0

1,8

0,5

0,7

1,8

2,4

Befolkning, 15–74 år

0,8

0,7

0,4

0,5

0,4

0,4

Tre år med svag skatteunderlagstillväxt 2019–2021

Det preliminära beskattningsutfall som Skatteverket publicerade den 4 augusti indikerar att skatteunderlagstillväxten 2019 uppgick till knappt tre procent, betydligt starkare än enligt den bedömning vi presenterade i april (cirkulär 20:20). Vår bedömning är att det handlar om att effekten av en regelförändring (se nedan) blev mindre än beräknat. Kompensationen i generella statsbidraget blir därmed mindre och skatteunderlagets underliggande ökningstakt är oförändrad jämfört med aprilprognosen. Slutligt utfall ska presenteras den 9 december, bedömningen är fortfarande osäker.

Som framgår av samhällsekonomiavsnittet ovan har såväl coronapandemin som de åtgärder som aviserats och beslutats i syfte att mildra de ekonomiska effekterna av pandemin haft stor påverkan på samhällsekonomin i Sverige och internationellt. Detta har naturligtvis betydelse för skatteunderlaget och bidrar till att prognosen är behäftad med större osäkerhet än normalt.

En av de åtgärder som syftar till att mildra effekterna på ekonomin har inverkan på skatteunderlaget redan 2019. Det gäller möjligheten för enskilda näringsidkare och handelsbolag att avsätta 100 procent av vinsten upp till en miljon kronor till periodiseringsfond när de deklarerar för 2019 (se cirkulär 20:20). Beloppet ska återföras till beskattning de påföljande 6 åren. Åtgärden sänker skatteunderlagets ökningstakt 2019 och höjer den (med ett mindre belopp) 2020 och de följande åren. Eftersom regionernas och kommunernas bokslut för 2019 var klara när förslaget presenterades beräknas effekten bli en nettominskning av skatteinkomsterna i boksluten för i år. I proposition 2019/20:151 skrev regeringen att den avser att justera för dessa effekter. I vår beräkning av underliggande skatteunderlag har vi utgått från att kompensationen baseras på lika stor återföring varje år med början 2020. På basis av det preliminära beskattningsutfallet för 2019 gör vi nu bedömningen avsättningarna till periodiseringsfond blev betydligt mindre än vi räknade med i april. Därmed blir även de belopp som ska återföras till beskattning 2020 – 2025 väsentligt mindre.

Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter
Procent respektive procentenheter

Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter, procent respektive procentenheter

Källa: Skatteverket, SKR.

Förra året var skatteunderlagets ökning nästan en procentenhet mindre än 2018. En del av förklaringen är möjligheten för enskilda näringsidkare att sätta av 100 procent av vinsten upp till en miljon kronor till periodiseringsfond. Men det var främst en effekt av omsvängningen på arbetsmarknaden från en kraftig ökning av arbetad timmar 2018 till en minskning 2019.

För 2020 räknar vi med en ytterligare inbromsning, till följd av fortsatt kraftig minskning av arbetade timmar. Detta motverkas visserligen av omfattande utbetalningar av permitteringslön (vilket i statistiken syns som löneutbetalningar utan motsvarande arbetsinsats, det vill säga höjd timlön enligt Nationalräkenskapernas definition) men lönesumman ökar ändå nästan inte alls. Skatteunderlagstillväxten stannar en bit över två procent. Att den inte blir ännu lägre förklaras av en mycket kraftig ökning av inkomsterna från en rad beskattningsbara sociala ersättningar, framförallt arbetsmarknadsersättningar och sjukförsäkring. Krisåtgärderna för att mildra ekonomiska effekter av covid 19-pandemin bidrar därmed till att hålla uppe skatteunderlagstillväxten.

Vi räknar med att konjunkturåterhämtningen börjar i höst, och att antalet arbetade timmar börjar återhämtas. Det leder till en större ökning av lönesumman 2021 än 2020 trots att vi utgår från att inga permitteringslöner utbetalas nästa år. Skatteunderlaget dämpas samtidigt av att indexeringen av pensionsinkomster blir mindre än 2020 och att beskattningsbara sociala ersättningar minskar när ”coronaåtgärder” upphör 2021. Det resulterar i att skatteunderlagstillväxten blir lika låg som finanskrisens värsta år, 2009. Den underliggande ökningstakten är den lägsta sedan 1993.

I vårt scenario för 2022–2023 innebär vägen till konjunkturell balans kraftig konjunkturåterhämtning med stark sysselsättningstillväxt, tilltagande löneökningar och ett skatteunderlag som växer i historiskt genomsnittlig takt.

Skatteunderlagets underliggande ökningstakt blir högre än den faktiska 2019 och 2020. År 2019 är det den tillfälliga möjligheten för enskilda näringsidkare och handelsbolag att sätta av 100 procent av vinsten upp till en miljon kronor som minskar den faktiska skatteunderlagstillväxten. År 2020 minskar skatteunderlagets faktiska utveckling till följd av att grundavdraget för personer som fyllt 65 år höjs. Samtidigt ökar det på grund av att de avsättningar till periodiseringsfonder som gjordes 2019 till följd av den tillfälliga lagstiftningen börjar återföras till beskattning. Nettoeffekten är att regeleffekterna minskar den faktiska skatteunderlagstillväxten även 2020.

Förändring jämfört med SKR:s aprilprognos

Jämfört med den prognos vi publicerade i april (cirkulär 20:20) räknar vi nu med väsentligt högre skatteunderlagstillväxt 2019 och 2020 (tabell 2). Men utvecklingen 2021 justerats ner och nivån 2021 är i stort sett densamma som i aprilberäkningen. Upprevideringen av 2019 beror på att det preliminära beskattningsutfall som Skatteverket presenterade den 4 augusti visar väsentligt högre beskattningsbar inkomst än vår aprilprognos. Skillnaden förklaras i huvudsak av att vi underskattat inkomst av näringsverksamhet. Sannolikt har möjligheten för enskilda näringsidkare och handelsbolag att avsätta 100 procent av vinsten upp till en miljon kronor till periodiseringsfond utnyttjats i betydligt mindre omfattning än vi prognostiserat. Eftersom det i så fall handlar om att effekten av en regelförändring blivit mindre än beräknat utgår vi från att också kompensationen för minskade skatteintäkter på det generella statsbidraget ändras. Därmed påverkar upprevideringen inte skatteunderlagets underliggande ökningstakt.

Att vi reviderat upp utvecklingen 2020 beror på att lönesumman bedöms öka mer än enligt vår förra prognos. Huvudförklaringen är att permitteringslöner (lön som inte motsvaras av någon arbetsinsats) drar upp den genomsnittliga timlönen. Samtidigt har vi justerat ner arbetade timmar, men nettoeffekten av dessa båda ändringar är positiv.

Utvecklingen 2021 är nedjusterad på grund av att vi i vårt nuvarande scenario räknar med mindre ökning av lönesumman. Det är en följd av att den genomsnittliga timlönen nu ökar mycket svagt 2021, då inga permitteringslöner antas betalas ut.

Tabell 2. De senaste skatteunderlagsprognoserna
Procentuell förändring

Tabell 2 visar skatteunderlagsprognoser från SKR, ESV och regeringen från ären 2019 till 2023.


2019

2020

2021

2022

2023

2019–2023

SKR aug

2,8

2,4

1,3

3,9

4,0

15,2

ESV jun

1,7

1,2

2,0

4,5

3,7

13,8

SKR apr

2,2

0,9

3,5

3,7

3,8

14,8

Reg apr

2,0

1,8

3,9

3,5

4,5

2,0

Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos

Den prognos regeringen presenterade i vårpropositionen är mer lik den bedömning SKR gjorde vid ungefär samma tidpunkt (cirkulär 20:20) än vår aktuella prognos. Stora delar av skillnaderna jämfört med regeringens bedömning står att finna i de delar, lönesumman och inkomst av enskild näringsverksamhet, som SKR nu reviderat till följd av ny information.

Enligt Ekonomistyrningsverket (ESV) växer skatteunderlaget långsammare än i SKR:s beräkning 2019–2020. Skillnaden 2019 beror i hög grad på att ESV i juni räknade med större effekt av förslaget om möjlighet för enskilda näringsidkare att avsätta stora delar av vinsten för 2019 till periodiseringsfond än vad det preliminära beskattningsutfallet indikerar. Att ESV i juni förutsåg dystrare utveckling än SKR nu gör för 2020 hänger i huvudsak ihop med mindre ökning av lönesumman till följd av att både timlöner och arbetade timmar utvecklas mindre gynnsamt i ESV:s beräkning. Detta motverkas delvis av att ESV räknar med större ökning av enskilda näringsidkares inkomster.

Åren 2021–2022 är skatteunderlagets ökning större i ESV:s beräkning än i SKR:s. Skillnaden förklaras till stor del av att ESV räknar med snabbare tillväxt av lönesumman än SKR dessa år.

Disponering av resultatutjämningsreserven

Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för RUR som beslutas av fullmäktige.

Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med vår nuvarande prognos skulle det vara möjligt för år 2020 och 2021 (tabell 3), där effekterna av den bedömningen för 2019 kommer att slå igenom i redovisningen på 2020. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat.

Tabell 3. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling
Förändring i procent per år

Tabell 3 visar den underliggande skatteunderlagsutvecklingen, snitt för tio år respektive årlig ökning samt differens dem emellan, för åren 2020 till 2023.


2020

2021

2022

2023

Snitt 10 år

4,0

4,0

3,7

3,7

Årlig ökning

2,9

1,3

3,9

4,0

Differens

–1,2

–2,7

0,2

0,2

Slutavräkningar 2019–2020

Slutavräkning 2019

Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation RKR R2 intäkter, ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKR:s skatteunderlagsprognos i december.

Regeringen fastställde uppräkningsfaktorerna för 2018 och 2019 till 4,0 procent respektive 3,9 procent i Budgetpropositionen för år 2019. Slutligt utfall för 2018 blev 3,72 procent och vår prognos i december 2019 visade på en ökning av skatteunderlaget med 3,3 procent för 2019. Med den bedömningen uppgick rekommenderad uppbokning i bokslut 2019 till –430 kronor per invånare den 1.11.2018.

SKR:s prognos enligt detta cirkulär visar en uppräkning med 2,8 procent för 2019 vilket innebär att prognosen för slutavräkningen 2019 beräknas till –645 kronor per invånare den 1.11 2018 och därmed uppstår en negativ korrigeringspost på –215 kronor per invånare. Jämfört med vår prognos i april är det en förbättring med 272 kronor per invånare.

Slutavräkning 2020

Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2019 och 2020 uppgår till 3,4 procent respektive 2,6 procent, enligt Budgetpropositionen för 2020. SKR:s prognos innebär en betydligt lägre uppräkning vilket gör att vår prognos för slutavräkningen 2020 blir negativ och uppgår till –368 kronor per invånare den 1.11.2019. Jämfört med vår prognos i april är det en förbättring med 960 kronor per invånare.

Regleringsbidrag/avgift

SKR har gjort en bedömning av regleringsposten i den kommunalekonomiska utjämningen för åren 2020 till 2023 (tabell 4 och 5). Förändringar sedan senaste bedömningen i cirkulär 20:20 beror på vår senaste skatteunderlagsprognos och SKR:s egen prognos avseende kompensation för periodiseringsfonder.

Tabell 4. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2020 till 2023
Miljoner kronor

Tabell 4 visar i miljoner kronor prognos över regleringsbidrag/avgift för inkomstutjämning, strukturbidrag, införandebidrag, summan, regeringens ramanslag samt differensen till regleringsposten, för åren 2020 till 2023.


2020

2021

2022

2023

Inkomstutjämning, netto (+)

71 775

72 180

74 991

77 958

Strukturbidrag (+)

1 051

1 059

1 068

1 075

Införandebidrag (+)

2 845

919

243

28

Summa inkomster för kommunerna (1)

75 588

74 158

76 302

79 061

Ramanslag (–) (Utgift för staten) (2)

86 152

96 816

97 168

97 168

Differens –> Regleringspost (2)–(1)

10 564

22 658

20 866

18 107

Tabell 5. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2020 till 2023
Kronor per invånare

Tabell 5 visar i kronor per invånare prognos över regleringsbidrag/avgift för inkomstutjämning, strukturbidrag, införandebidrag, summan, regeringens ramanslag samt differensen till regleringsposten, för åren 2020 till 2023.


2020

2021

2022

2023

Inkomstutjämning, netto (+)

6 955

6 935

7 150

7 380

Strukturbidrag (+)

102

102

102

102

Införandebidrag (+)

276

88

23

3

Summa inkomster för kommunerna (1)

7 325

7 126

7 275

7 484

Ramanslag (–) (Utgift för staten) (2)

8 349

9 303

9 264

9 198

Differens ® Regleringspost (2)–(1)

1 024

2 177

1 989

1 714

SKR:s prognos av ytterligare förändring av de generella statsbidragen

I proposition 2019/20:151 ”Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset” föreslås en ökad avsättning till periodiseringsfond för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Detta påverkar det kommunala skatteunderlaget. Av propositionen framgår att ”Underlaget minskar för 2019, men ökar under perioden 2020–2025 när avsättningarna till periodiseringsfonder återförs till beskattning. Över tid kommer förslaget alltså vara neutralt för kommunerna. Förslaget får dock effekter för kommunernas årliga resultat. Regeringen avser att justera för dessa effekter.”

I vår skatteunderlagsprognos har hänsyn tagits till åtgärden vilket leder till en prognos på minskade skatteintäkter med 2,6 miljarder för kommuner och regioner under 2019, vilket kommer att påverka 2020 års resultat. För åren 2020–2025 beräknas skatteintäkterna öka med 0,4 miljarder per år. Nettoeffekten för 2020 bli 2,1 miljarder. Eftersom förslaget ska vara neutralt för sektorn bedömer vi att de generella statsbidragen ökar med 2,1 miljarder 2020 och sedan minskar med 0,4 under åren 2021–2025. Enligt den information vi fått planeras kompensationen till kommunsektorn till höständringsbudgeten, då det bör finnas ett underlag om i vilken utsträckning skatteförslaget har utnyttjats och således hur mycket kommunernas skatteintäkter har påverkats.

Kommunernas andel beräknas till 70 procent medan regionernas andel är 30 procent. Kommunernas belopp i miljarder kronor och kronor per invånare framgår av tabellerna 6 och 7. I bilaga 1 framgår belopp per kommun för samtliga generella tillskott under 2020.

Tabell 6. SKR:s prognos för kompensation för minskat skatteunderlag
Miljarder kronor

Tabell 6 visar SKR:s prognos i miljarder kronor för kompensation för minskat skatteunderlag.


2020

2021

2022

2023

Prognos kompensation för minskat skatteunderlag

1,79

–0,30

–0,30

–0,30

Tabell 7. SKR:s prognos för kompensation för minskat skatteunderlag
Kronor per invånare

Tabell 7 visar SKR:s prognos i kronor per invånare för kompensation för minskat skatteunderlag.


2020

2021

2022

2023

Prognos kompensation för minskat skatteunderlag

174

–29

–28

–28

Tillskott som aviserats under 2020 och som avser år 2020 ingår inte i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och påverkar därmed inte regleringsbeloppen i tabell 4 och 5. Samtliga tillskott som aviserats under 2020 framgår av bilaga 1. Med undantag för kompensation för periodiseringsfonder har tillskotten redan betalats ut. OBS! Eftersom tillskotten 2020 inte påverkar regleringsposten ingår de inte i våra kommunvisa beräkningar. För kommuner som vill lägga till beloppen i modellen skatter och bidrag, går det att lägga till beloppen på egna rader på blad 1, se instruktion under rubriken Uppdatering av modellen ”Skatter & bidrag”. Den del av tillskotten som är permanenta anslagsökningar, 8,45 miljarder (8,75 enligt VÅP –0,3 för periodiseringsfonder) ingår från och med 2021 i anslaget för kommunalekonomisk utjämning i tabell 4 och 5 och därmed även i ”Prognosunderlag K-2020–2027-20032”.

Ingen förändring när det gäller ”välfärdsmiljarder” från BP 2017 och 2018

Den del av ”de gamla välfärdsmiljarderna” i BP2017 som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och därmed fördelas efter invånarantal, ingår i våra beräkningar av regleringsposten ovan. För 2020 uppgår beloppet till 4,9 miljarder kronor (475 kronor per invånare) och från och med 2021 ingår hela den avsatta summan 7,0 miljarder kronor (673 kronor per invånare) i anslaget. Den del som under 2020 fördelas utifrån flyktingvariabler ingår inte i våra beräkningar. De generella statsbidragen höjdes enligt BP 2018 med 3,5 miljarder kronor inför 2019 (’”nya välfärdsmiljarder”) och sedan med ytterligare 3,5 miljarder inför 2020 och uppgår därmed till 7 miljarder kronor (678 kronor per invånare) från och med 2020, vilket ingått i våra beräkningar sedan 2018.

Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex

I våra kalkyler beräknas kommunernas verksamhetskostnader både i löpande och fasta priser. Den årliga förändringen av kostnaderna i fasta priser kallas också verksamhet­ens volymförändring. Volymförändring utgörs alltså av skillnaden mellan förändring i löpande pris och prisförändringar på arbetskraft (löneökningar) och annan förbruk­ning. I tabellen nedan redovisas vår senaste bedömning av prisförändringar under peri­oden 2019–2023. Syftet med uppgifterna är att göra det möjligt för kommuner att räkna om från löpande till fasta priser, till exempel i budgetarbetet, med samma förutsättningar som används i SKR:s kalkyler. Jämfört med PKV från april är det ingen stor förändring åren 2020–2022, däremot en nedrevidering 2023 med 0,5 procentenheter.

Tabell 8. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV)

Tabell 8 visar prisindex för arbetskraftskostnader, övrig förbrukning för åren 2019 till 2023 samt prisförändringen i procent.


2019

2020

2021

2022

2023

Arbetskraftskostnader*

2,6

2,1

2,0

2,1

2,1

Övrig förbrukning

2,9

1,5

1,4

1,8

2,1

Prisförändring

2,7 %

1,9 %

1,8 %

2,0 %

2,1 %

Prisförändringen på arbetskraft innevarande år är SKR:s prognos för timlöneökning­arna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Bedömningen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKR:s prognos, och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna.

Det sker en kontinuerlig ökning av kvaliteten på arbetsinsatsen, bland annat till följd av högre utbildningsnivå, och därmed höjda löner. Vi betraktar denna kvalitetsökning som en volymförändring och inte som en prisförändring, därför justeras timlöneökningarna ned med en uppskattning av kvalitetsökningen.

Priset på övrig förbrukning utgörs av en sammanvägning av vår prognos för KPIF, dvs. konsumentprisindex med fast ränta, och en uppskattad löneandel. Lönekostnader respektive övriga prisförändringar vägs med sina respektive vikter i totalkostnaderna.

Kommunvisa beräkningar av skatter och bidrag 2020–2027

I samband med varje uppdatering av våra beräkningar publiceras filen ”Prognosunderlag K 2020–2027” på vår webbplats:

Prognosunderlag för kommuner

Genom att i Excelfilen skriva in den egna kommunkoden, får man beräkningar och bakgrundsuppgifter för sin kommun.

I prognosunderlaget redovisas kommunvisa beräkningar av skatter och statsbidrag för åren 2020–2027. Från och med det år ett bidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt inordnas motsvarande belopp i prognosunderlaget. På vår webbplats finns filer med specificering av generella och riktade statsbidrag. Av specificeringen av generella statsbidrag framgår vilka bidrag som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och därmed i prognosunderlaget.

Specificering av vissa statsbidrag

Skillnader jämfört med förra beräkningen (cirkulär 20:08) beror på:

  • Ny skatteunderlagsprognos
  • Preliminärt beskattningsutfall augusti
  • Prognos statsbidragsram

Beräkningarna bygger i övrigt på 2020 års skattesatser samt att befolkningen i varje kommun utvecklas i takt med riksprognosen.

Uppdatering av modellen ”Skatter & bidrag”

För att uppdatera modellen ska den aktuella filen laddas hem och sparas. Ladda ned filen ”Uppdateringsfil-20032nr4.xls” från vår webbplats:

Uppdatering kommuner

Följ sedan instruktionerna i filen eller manualen, för att uppdatera modellen efter förutsättningarna i detta cirkulär.

Uppdatering av extra tillskott av generella statsbidrag 2020

De extra tillskott i vårpropositionen 2020 och i den prognos som SKR gjort avseende ytterligare höjning i höständringsbudgeten ingår inte i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och därmed inte heller i prognosunderlagen eller uppdateringarna av modellen. Kommuner som vill se alla generella statsbidrag i modellen kan dock själva lägga till belopp på blad 1 på raderna 41 och nedåt. För att kunna skriva in egna uppgifter måste skyddet på bladet först tas bort. Det görs genom att man går längst upp på skärmen till menyn Granska och väljer Skydd/Ta bort bladets skydd och på frågan om lösenord skriver in kommun. Efter att man gjort sina ändringar bör skyddet helst återinföras.

Webbkurs: Utjämningssystemet och modellen ”Skatter & bidrag”

Torsdagen den 24 september anordnar vi en webbkurs i utjämningssystemet och modellen Skatter & bidrag. Under dagen varvas en teoretisk genomgång av utjämningssystemets grunder och praktiska övningar i modellen Skatter & bidrag. Vi går igenom eventuella aktuella frågor med koppling till systemet.

Mer information och länk till anmälan finns på nedanstående sida:

Webbkurs: Utjämningssystemet och modellen ”Skatter & bidrag”

 

Tidpunkter under 2020 och frågor

Aktuella datum finns på vår webbplats under Ekonomi, juridik, statistik. Klicka på Ekonomi och sedan på Ekonomikalendern.

Ekonomikalendern

Har du aktiverat prenumeration från vår webbplats? För att säkert få alla våra nyheter, gå in på vår webbplats och välj Prenumerera. Länken ligger i den grå listen ovanför sidans rubrik.

Under vårt område Ekonomi (under Ekonomi, juridik, statistik) finns de senaste uppdaterade cirkulären tillgängliga och där presenteras löpande nyheter mellan cirkulären.

Frågor om detta cirkulär

Frågor om detta cirkulär kan ställas till:

  • Anders Brunstedt (makroekonomi)
  • Bo Legerius (skatteunderlaget)
  • Per Sedigh (sammanvägt prisindex kommunal verksamhet)
  • Mona Fridell (modellen Skatter & bidrag, generella statsbidrag)

Sveriges Kommuner och Regioner
Avdelningen för ekonomi och styrning
Sektionen för ekonomisk analys

Niclas Johansson
Mona Fridell

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Om cirkuläret

  • Författare
    Mona Fridell m.fl.
  • Löpnummer/utgåva
    20:32
  • Ämnen
    Ekonomi
  • Diarienummer
    20/01157